Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vilka kunskapsbehov yrkesverksamma socionomer upplever i arbetet med suicid och bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex yrkesverksamma socionomer som arbetar inom olika områden inom socialt arbete och med varierande lång yrkeserfarenhet. Resultatet visar att yrkesverksamma socionomer anser att det råder en kunskapsbrist gällande ämnet suicid i socionomutbildningen men att utbildningen tillfört andra kunskaper som kan anses behjälpliga i arbetet med suicid. Ytterligare redogör resultatet för ett behov av utbildning i suicid för samtliga människobehandlande yrken. Med avsikt att kunna uppmärksamma riskfaktorer och avstigmatisera, samt att få kunskap om arbetssätt som förebygger suicid. Vidare presenteras en analys av vilken sorts kunskap yrkesverksamma socionomer använder sig av i sitt arbete med suicid samt hur det skiljer sig baserat på läng av yrkeserfarenhet och yrkesroll. Med resultat att erfarenhetsbaserad kunskap samt tyst kunskap visar sig mest förberedande för yrkesverksamma socionomer i arbetet med individer i suicidrisk. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska begreppen stigma, kunskapsformer och salutogenes. / The purpose of our study was to increase the understanding of what knowledge professionals with a Master of Social Work (MSW) degree experience is needed working with suicide through interviews with six individuals with a MSW degree who work in different areas and with varying lengths of professional experience. The results shows that professionals with a MSW degree deem there to be a lack of knowledge regarding suicide education in the MSW program, they do however agree that the education have contributed other sources of knowledge thats been helpful in working with individuals with suicide risk. The result also shows the need for education in suicide for all human treatment proffessions. With the intention of being able to draw attention to risk factors and stigma regarding suicide, as well as increasing the knowledge about methods of suicide prevention. The study also presents an assessment of what kind of knowledge professionals with a MSW degree use in their work with suicide and how it differs based on lenght of professional experiance and professional role. That shows the result that experience-based and tacit knowledge prove to be most preparatory for professionals with a MSW degree in the work with individuals at risk of suicide. The results were analyzed on the basis of the theoretical concepts of stigma, forms of knowledge and salutogenesis.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur socionomers, mer specifikt socialsekreterares och biståndshandläggares, upplevelser kring att arbeta på distans. Syftet har preciserats med följande frågeställningar: Vilka fördelar respektive nackdelar ser socionomer med distansarbete? Hur upplever socionomer krav och resurser i arbetet när de arbetar på distans? Hur upplever samt hanterar socionomer gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? För att undersöka detta har sex semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats med hjälp av den tematiska analysmetoden. För att besvara studiens frågeställningar har relevant tidigare forskning och teorin om “Job demand resources” granskats och analyserats tillsammans med empirin. Resultatet visade att existerade både fördelar och nackdelar med distansarbete, men att distansarbetet i sig inte var optimalt för yrkesgruppen socionomer. Vidare visade resultatet att respondenterna upplevde arbetskrav i olika hög grad, men att det sociala stödet upplevdes som tillräckligt. Gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv upplevdes generellt sett som utmanande där liknande strategier användes i syfte att dra en tydlig gräns mellan dessa två dimensioner.

Hög arbetsbelastning lyfts ofta när man diskuterar socionomyrket. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av arbetsbelastning hos de yrkesverksamma socionomerna inom myndighetsutövning, hur de hanterar samt kan påverka sin arbetsbelastning själva och vilket stöd dem har inom verksamheten. Detta har vi gjort genom en enkätstudie med kvalitativa frågeställningar samt några bakgrundsfrågor. Får att nå ut till myndighetsutövande socionomer använde vi oss av ett forum för socionomer på Facebook. Enkäten var öppen under en vecka och 27 personer svarade på frågorna. Vi gjorde en tematisk analys för att kunna fånga upp kärnan av deras upplevelser, ur en fenomenologisk synvinkel. När vi analyserade resultaten använde vi oss av krav-kontroll och stödmodellen. Resultaten visade på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierade mellan hög och låg beroende på bland annat ärendemängd och bemanningen på arbetsplatsen vid tillfället. Möjligheten att själva styra sitt arbete påverkade upplevelsen av arbetsbelastningen samt stöd och samverkan inom verksamheten. Konsekvenserna av hög arbetsbelastning gick att återse inom tre områden, klientpåverkan, yrkesverksammas påverkan och inom verksamheten. Det yttrade sig exempelvis genom längre ärendehandläggning, stress samt konflikter i arbetsgrupp. De viktigaste slutsatserna är att arbetsbelastningen upplevs olika hög beroende på framförallt möjligheten att styra sitt arbete och hur gott stöd man hade från ledningen inom verksamheten. En annan slutsats är att socionomer inom myndighetsutövning har mycket positivt att säga om sitt yrkesval trots en hög arbetsbelastningen. Utifrån resultatet är det tydligt att förändring behövs inom myndighetsutövning och det som önskas av de berörda är bättre bemanning och med det en mer balanserad ärendefördelning.

Socialt arbete är en central komponent i samhället som bland annat bidrar till upprätthållande av människors jämlika levnadsvillkor. Socionomer besitter en framträdande roll när det gäller upprätthållandet av välfärdssystemet. För att fånga upp det sociala arbetets bredd är socionomutbildningen en generalistutbildning som täcker olika kunskapsområden. Tidigare forskning belyser att nyexaminerade socionomer inte känner sig tillräckligt förberedda den första tiden av arbetet. Nyexaminerade socionomers upplevelser av att vara förberedda avgörs av olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Syftet i följande studie är att vidare undersöka vilka faktorer som har varit avgörande för upplevelsen av de första yrkesåren. Ambitionen utgörs även av att undersöka nyexaminerade socionomersupplevelse av klientkontakt och den professionella yrkesrollen. Sex semistrukturerade intervjuer analyseras med hjälp av forskningsmetoden socialkonstruktivistisk Grundad teori. De teoretiska redskapen som appliceras är KASAM och Gräsrotsbyråkrati. Studien kommer bland annat fram till att arbetet har ett oväntat administrativt fokus, att utformning av klientkontakt påverkas av faktorer såsom arbetsbelastning, klientens kommunikationsförmåga etcetera. Strävan efter att utöva den professionella yrkesrollen drivs av ett intresse för socialt arbete, en självständighet och självkännedom.

Skrivande är en vanligt förekommande uppgift för socionomer i arbetslivet. Skrivandet utgörs av flera olika textgenrer som bland annat utredningar, journalanteckningar och rapporter. Socionomer förbereds för arbetslivets skrivande genom socionomprogrammet som ska ge socionomer tillräckliga kunskaper i att bedriva socialt arbete på en kvalificerad nivå.  Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomer upplever övergången från utbildning till arbetsliv med fokus på skrivande, samt om skrivande i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet. Studien har tre frågeställningar som undersöker vilka texter socionomer skriver, om skrivandet i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet, samt om socionomprogrammet förmedlar insyn i de krav arbetslivet ställer på skrivande i socialt arbete.  Undersökningens datamaterial samlades in genom en enkätstudie. Resultatet visar att socionomer aktivt anpassar sitt skrivande utifrån mottagare och textgenre, att socionomers yrkesmässiga skrivkompetens till stor del härstammar från kollegor i arbetslivet, att en stor del av socionomer upplever att arbetslivets krav på skrivande inte framgick under utbildningen samt att det finns olika perspektiv av skrivande i socionomernas utbildning och arbetsliv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. I studien intervjuades fem yrkesverksamma socionomer från olika platser i Sverige om deras föreställningar av ålder och dess betydelse samt påverkan inom det sociala arbetet. Resultatet analyserades genom ett diskursanalytiskt perspektiv med betoning på både det explicita och implicita som förmedlades under intervjuerna. Resultatet visade hur ålder kunde kodas till specifika beteenden, där det även existerade olika förväntningar av beteenden för olika åldersgrupper som primärt bestod av de gamla och de unga. Resultatet visade även att den kronologiska åldern besatt starka värdeladdningar som gav uttryck i hur respondenterna betraktade sig själva och sin omgivning, samtidigt som det existerade en problematik i att inte känna sig som sin kronologiska ålder. Olika åldersgrupper förmedlades besitta olika värden beroende på vilken kontext de sattes inom där yngre besatt en hög status i samhället men en låg status inom det sociala arbetet. Det framkom att erfarenhet värderades som en viktig resurs inom professionen som var starkt kodad till en äldre ålder. Ålder beskrevs vara ett objekt för grupptillhörighet samt utanförskap inom arbetsplatser vilket var en av flera grunder för åldersdiskriminering primärt riktad mot de yngre socionomerna. Åldersdiskriminering framgick även vara förekommande inom det sociala arbetet på ledningsnivå. En slutsats som drogs var att ålderism och ålderskodning tolkades ha en närvaro i det sociala arbetet.

This study aimed to investigate how newly graduated social workers, in the social services' income support, experience their work in the first time after graduation, and what factors affect their experiences. This is based on requirements-, control and the support model. Data collection took place through six semi-structured interviews with newly graduated social workers who work on the social services' income support. Collected data were analyzed with thematic analysis. The results showed that newly graduated social workers experience feelings of insecurity, unpreparedness, and stress. The results also showed that quantitative workload is high, but support plays an important role in ensuring that newly graduated social workers thrive in the workplace. / Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable. Collaboration works well, there is mutual respect, and the social perspective are considered valuable. Generally, the respondents agree upon what qualities distinguish a good leader and most believe that social work training provides a good foundation for the management role. Many argue that leadership is personalized and not dependent on the educational background. The social worker in a leadership position, is received well, is accepted and respected in the medical health care. Social workers, according to this study, assume the leadership role in the same ways as other professionals in health care. The social worker brings a psychosocial holistic approach which gives attention to both patients and employees alike. To meet future needs in health care in Sweden, the social worker is a good competence contributor.

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice. The graduates also felt that knowledge about the law and dialogue methodology were two useful courses for use in practical work. The results and conclusions can be seen as a reinforcement and extension of previous research in the subject.

Spets, A. To share or not to share. A study on social workers’ attitudes towards social media. Degree project in Social work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2022. There is an increased use of social media for both private and professional purposes, where mixing private content with professional connections has become a commonality. This has led me to question what effect this bears on social workers’ ability to use social media platforms like Facebook and Instagram. The aim of this study is to gain a deeper understanding of social workers’ attitudes towards social media by studying their experiences in using social media platforms. To gain this knowledge this study is carried out by using a qualitative method while conducting six interviews with social workers who are frequent users of social media. The result of this study reflects the impact the professional role has on the informants’ private use of said platforms and thus shows the complexity of maintaining boundaries between privacy and the professional life of a social worker. The result is presented in the following themes: social media, contacts, posts and content, experiences and miscellaneous. All of which leads to the conclusion that social workers are affected by the demands of the profession regardless of to which extent (due to individuality).