Syftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats avcoronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarnaindirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssättdär frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats medelektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar iAllsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar.Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommitsedan studien fastställdes.Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysaintressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används föratt visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat underkrisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionellafotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen harOrganisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativastrategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersöktaklubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska ochsportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en alltviktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiskaresurser. / The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by thecorona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs isindirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitativeapproach where the questions have been answered with semi-structured interviews andsupplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they representestablished clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sportingconditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelineshave been added since the study was established.The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims toelucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibilityis used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified anddiversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding ofhow the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series.Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have appliedinnovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that theresearched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economicand organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are givenan increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human andfinancial resources.

Idén att företag liksom andra slags organisationer har intressenter, vars krav måste tillgodoses, har numera blivit allmänt accepterad inom organisationsteori och företagsekonomi. Det innebär att the stakeholder theory, på svenska intressentmodellen, är ett centralt tema i litteratur och handböcker inom företagsekonomi och affärsetik. Emellertid ges orden intressent, intressentmodell och intressentteori olika innebörd även om samma termer nyttjas. Förklaringar ges med olika argument och stöd som emellanåt kan vara motsägelsefulla samtidigt som modellens varianter med sina respektive konsekvenser inte alltid tydliggörs. I denna studie fokuserar jag på den normativa kärnan i en tidig version av stakeholder theory formulerad av Donaldson och Preston (1995) och diskuterar hur den i en alternativ version kommit att få en annan innebörd. Transformationen kan förklaras med att en av de grundläggande utgångspunkterna, rationalitet, ges olika innebörd. Syftet med studien är inte bara att undersöka huruvida utan även att argumentera för och visa att en senare version av intressentmodellen, som tar sin grund i en formell eller instrumentell rationalitet, har kommit att dominera över den - av kantiansk etik inspirerade - tidigare versionen som utgår från en expressiv rationalitet. Detta syfte uppnås genom att undersöka förekomsten av en etisk dimension i ett antal svenska börsnoterade företags miljöredovisningar. Som ett komplement har även analyserats i vilken utsträckning urvalets årsredovisningar innehåller den för teorin centrala termen intressent och vilken innebörd företagen ger denna term.

Den pågående klimatkrisen är den största utmaningen världen står inför och en ökad medvetenheten kring hållbarhet har gjort att det blivit en allt viktigare del av företagande och dess finansiering. I takt med denna utveckling blir fler investerare medvetna hur deras investeringsbeslut påverkar samhället och klimatet. För att kvantifiera hur väl företag arbetar med hållbarhet har ett hållbarhetsmått vid namn ESG tagits fram. Betyget mäts i tre aspekter; miljö, socialt och styrning. Ur en investeringssynpunkt har risk alltid varit en viktig faktor att ta hänsyn till och i dagens samhälle är en del av risken kopplad till företagets hållbarhetsarbete. Denna studie ämnar därför att studera sambandet mellan hållbarhet och risk i syfte att undersöka hur arbete med hållbarhet kan hjälpa företag att reducera risk, samt om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Studien genomförs i Sverige och inkluderar 142 företag under tidperioden 2016-12-31 till 2021-12-31. Risk kan mätas på olika sätt och i denna studie har volatilitet använts, vidare har ESG-betyg hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Regressionsanalyser har genomförts för att studera sambandet mellan ESG-betyg och volatilitet, samt för de olika aspekterna av ESG. Resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och volatilitet. För de olika aspekterna av ESG-betyget har miljö och socialt ett signifikant negativt samband med volatilitet, inget signifikant samband kunde påvisas mellan styrning och volatilitet. Resultaten i de olika branscherna varierade. För ESG-betyg samt aspekterna miljö och socialt fanns signifikanta negativa samband i två branscher, för styrning visade en bransch ett signifikant negativt samband med volatilitet. Resultatet indikerar att hållbarhetsarbete i företag kan reducera risken och att intressentmodellen kan förklara hur arbetet är värdeskapande. Resultatet visar även att investerare värderar hållbarhet och enligt modern portföljteori bör ESG tas i beaktning vid investeringsbeslut. I tidigare studier där samband mellan hållbarhet studerats har resultat, precis som i denna, visat på ett negativt samband. Däremot har ingen tidigare studie genomförts på den svenska marknaden, där olika branscher studerats. Det främsta bidraget med denna studie är att investerare, intressenter och företag får ny kunskap om hållbarhetsarbetes betydelse.

<p>Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.</p><p>Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.</p><p>Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.</p>

<p>Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger.</p><p>Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen.</p><p>Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden.</p><p>Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll.</p> / <p>After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code?</p><p>The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring.</p><p>The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange.</p><p>It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code.</p><p>We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.</p>

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat.  Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för.  Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor.  Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts. Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007. Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.

Inledning År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör? Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen. Metod Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning. Slutsats Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.