Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna? Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier. Sedan har fyra intervjuer genomförts med banker i Örebro stad som sedan har analyserats med hjälp av teorier om revision, intressentmodellen och principal-agentteorin. En majoritet av bankerna säger att trovärdigheten till de finansiella rapporterna påverkas om bolaget avstår från revision. Dock har de inte vidtagit åtgärder på grund av detta och har därför inte fått några konsekvenser för de bolag som inte har revision. / An exemption from the audit requirement was introduced for smaller companies affecting about 70 %, or 250,000, of the Swedish limited companies. When lending, banks need information to reduce the risk. The auditor is a way to confirm the information and increase the credibility of the accounts. This led to our problem: Is the credibility of a company's financial statements changing for the limited companies that choose not to have an auditor? What are the consequences for the companies in relation to the banks? The purpose is to get a view if the credibility of a company changes when they opt out of the audit and the consequences it may have. The study has a deductive approach, which means that we started collecting data and theories. Then, four interviews were conducted with banks in the city of Örebro, which were analyzed using the theories of audit, stakeholder theory and principal-agent theory. A majority of the banks says that the credibility of the financial statements is affected if the company refrains from audit. However, they have not taken action because of this, and it have not had any impact on the companies that do not have audit.

The Swedish financial market for instant loan companies (paydayloan companies), has like in other countries gained a lot of criticism from media. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans. The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the instant loan credit market views and are expected to be affected by the law change suggestion from investigation SOU 2016:68. The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans as well as interviews with concerned authorities. / Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi- strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden. Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.

Syftet med denna studie var att undersöka Verkställande direktörers (Vd) föreställningar om Ansvarsfullt ledarskap och deras uppfattningar om socialt ansvar för intressenternas hälsa. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes bland ett ändamålsenligt urval av tio Vd:ar från företag som representerar olika sektorer. Innehållsanalys utfördes för att identifiera mönster och kategorier i data. Fyra kategorier identifierades i data. De intervjuade Vd:arnas föreställning om rollen som ansvarig ledare var att bidra, inkludera, skapa en gemenskap och struktur. Deras förståelse för CSR och intressenters hälsa och välbefinnande var i stor utsträckning begränsad till sin egen organisation (interna intressenter). Även om de kunde se att deras aktiviteter påverkat andra intressenter, så var det inte deras första prioritet. / The purpose of this thesis was to investigate CEO´s understanding of Responsible Leadership and their perceptions of Social Responsibility for stakeholders health. Semi-structured qualitative interviews were carried out among a purposive sample of ten CEO´s representing a variety of sectors. Content analysis was conducted to identify patterns and categories in the data.  Four categories were identified in the data. The interviewed CEO´s perceptions of the role of responsible leader were to contribute, inclusiveness, create a community and structure. Their understanding of CSR and stakeholder´s health and well-being was largely limited to their own organization (internal stakeholders). Although they could see that their activities affected other stakeholders, it was not their first priority.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent. / De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.

Problemformulering: På vilka sätt hanteras och påverkas en organisations intressenter av implementeringen av AI-system?  Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån en organisations intressenters uppfattning kartlägga på vilka sätt intressenterna hanteras och påverkas av implementering av AI-system. Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Den genomförda studien är en fallstudie, där Länsförsäkringar har studerats. Det empiriska materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Med vår studie kan vi se att implementeringen av Länsförsäkringars chatbot påverkar de anställda. Den potentiella utvecklingen av AI däremot tenderar att påverka flera intressentgrupper. Vidare kan vi se i studiens resultat svårigheter att identifiera organisationens intressenter samt svårigheter att prioritera och värdera intressenter, vilket överlag överensstämmer med den framtagna teorin gällande intressentmodellen. Vi kan därför dra slutsatsen att Länsförsäkringar bör identifiera intressenter och dess påverkan av utvecklingen av AI för veta hur intressenter ska hanteras. / Research question: In what ways is an organization's stakeholders handled and affected by the implementation of AI-systems? Purpose: The purpose of this study is to map, based on the perception of an organization's stakeholders, in what ways stakeholders are handled and affected by the implementation of AI-systems.  Method: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The completed study is a case study, where Länsförsäkringar has been studied. The empirical material is collected through ten semi-structured interviews. Conclusion: With our study, can we see that the implementation of Länsförsäkringar's chatbot affects the employees. The potential development of AI, on the other hand, tends to affect several stakeholder groups. Furthermore, we can see in the results of the study difficulties in identifying the organization's stakeholders as well as difficulties in prioritizing and evaluating stakeholders, which is generally in line with the developed theory regarding the stakeholder model. We can therefore conclude that Länsförsäkringar should identify stakeholders and their impact on the development of AI in order to know how stakeholders should be handled.

Bakgrund: Cirkulär ekonomi är ett ämne som fått allt större uppmärksamhet bland företagoch organisationer i syfte att öka hållbarhet och motverka resursbrist. Den cirkulära ekonominhar ingen definition som är allmänt accepterad trots att det används i stor utsträckning runtomkring världen. Det finns dock något gemensamt mellan de olika definitionerna vilket är attden cirkulära ekonomin flödar som ett omlopp där produkterna och resurserna inte tapparvärde och kasseras lika snabbt. Konceptet kan ses som en förbättrad hanteringen av avfalletoch en affärsmodell som erbjuder en hållbar ekonomi. Tidigare studier visar på många olikadefinitioner av begreppet. På företagsnivå är det därmed också fortfarande oklart vad somanses vara cirkulär ekonomi. Verksamheter som arbetar med cirkulär ekonomi behöveranpassa sin ekonomistyrning enligt tidigare studier. Hur cirkulära företag styr sinaverksamheter är ett ämne som fortfarande inte undersökts. Tidigare studier hävdar att manjobbar med cirkulär ekonomi då det generera ekonomiska fördelar medan andra menar att dethandlar om legitimitet. En del påstår att det är mer kostsamt med cirkulär ekonomi i företag.Det är alltså fortfarande inte helt klart varför företag arbetar med cirkulär ekonomi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en förståelse om vad cirkulär ekonomi innebär enligtföretag, hur arbetar och styr i cirkulära företag och varför de arbetar med cirkulär ekonomi. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts i 14 olika verksamheter som arbetar medcirkulär ekonomi. Slutsatser: Synen på cirkulär ekonomi är alltså varierande i olika företag men man kan ändåse likheter hur företag arbetar med cirkulära ekonomi. Verksamhetens fokusområden ivärdekedjan kan vara olika beroende på bransch, storlek, produkt och materialerbjudande.Cirkulära företag arbetar med en kombination av flera olika strategier för att kunna uprätta ettcirkulärt flöde på sina produkter. Uppsatsen kom även fram till att cirkulära företag har enformell styrning som kan relateras till Malmi och Browns (2008) styrpaket. Man kan dock seatt cirkulära företag styrning baseras på cirkulära ekonomi. Det innebär alltså att cirkulärekonomi inkluderas i den vision, strategi och målsättningar man har i företaget. Styrningeninom cirkulära verksamheter behöver även ta hänsyn till tidsperspektivet. Att styra i cirkuläraföretag kräver att man har ett långsiktigt tänk. I de flesta företagen är stora anledningen tillarbete med cirkulär ekonomi lönsamheten. Man kan dock se att även andra faktorer kan varaviktiga som lagar och miljökrav. Ytterligare anledning för cirkulär ekonomi är påtryckningarfrån olika intressenter och företags personliga intresset för miljö. / Background: Circular economy is a topic that has received increasing attention amongcompanies and organizations in order to increase sustainability and counteract lack ofresources. The circular economy has no definition that is widely accepted even though it iswidely used around the world. However, there is something in common between the differentdefinitions, which is that the circular economy flows like a cycle where the products andresources do not lose value and are discarded just as quickly. The concept can be seen as animproved waste management and a business model that offers a sustainable economy.Previous studies show many different definitions of the term. At company level, it is thus stillunclear what is considered circular economy. Businesses that work with circular economyneed to adapt their financial management according to previous studies. How circularcompanies manage their operations is a topic that has not yet been investigated. Previousstudies claim that you work with circular economy as it generates economic benefits whileothers believe that it is about legitimacy. Some argue that it is more costly with circulareconomy in companies. It is therefore still not entirely clear why companies work withcircular economy.Porpuse: The purpose of the thesis is to gain an understanding of what circular economymeans according to companies, how circular companies manage and why they work withcircular economy. Method: A qualitative interview study has been conducted in 14 different companies thatwork with circular economy. Conclusion: The view of circular economy is thus different in different companies, but youcan still see similarities in how companies work with circular economy. The business's focusareas in the value chain can be different depending on the industry, size, product, and materialoffering. Circular businesses combine different strategies in order to work with circularity.Circular companies have a financial management that can be related to Malmi and Brown's(2008) manage and control package. However circular businesses management is based oncircular economy. All parts of the package such as vision, strategy, and goals have to beadapted to circular economy. The management within circular companies also needs to consider the time perspective. Managing in circular companies requires that you have a long-term mindset. In most companies, the big reason for working with the circular economy is profitability. However, it can be seen that other factors can also be important, such as lawsand environmental requirements. Another reason for circular economy is pressure fromvarious stakeholders and companies' personal interest in the environment. Keywords: Circular economy, Cradle to Cradle, the 3R principle, financial management,control packages, formal financial management, the stakeholder model, legitimacy,contingency theory.

Forskningsfråga: Vilka är nyckelfaktorerna som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision?  Syfte: Syftet är att undersöka de faktorer som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision och att undersöka de potentiella för- och nackdelar förknippade med sådana revisioner. Metod: I denna studie används en kvalitativt ansats, där data samlas genom semistrukturerade intervjuer med tolv småföretag. För att analysera insamlade data strukturerades det empiriska materialet i olika kategorier baserad på studiens teoretiska ramverk. Insamlade data utifrån studiens intervjuer jämfördes med den teoretiska referensramen för att avslöja likheter och skillnader. Slutsats: Resultatet av studien visar att de främsta motiven för småföretag som avstod frivillig revision är att kostnaden ansågs vara onödig och alltför hög. Dessa företag är mer intresserade av andra ekonomiska tjänster så som upprättande av bokslut samt rådgivning. De företagen som genomgår frivillig revision gör det främst för att säkerställa kvaliteten på årsredovisningen, samt för rådgivning. / Research questions: What are the key factors influencing small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing?  Purpose: The purpose is to examine the factors that influence small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing and to explore the potential benefits and costs associated with such audits.  Method: In this study a qualitative approach is used, collecting data through semi-structured interviews with twelve smaller companies. To analyze collected data, the empirical material was structured into different categories based on the study’s theoretical framework. Collected data based in the study’s interviews were compared with the theoretical frame of reference to reveal similarities and differences.  Conclusion: The results of the study show that the main motives för small companies that refrained from voluntary audits are that the cost was considered unnecessary and too high. These companies are more interested in other financial services such as preparing financial statements and consulting. The companies that undergo a voluntary audit do so primarily to ensure the quality of the annual report, as well as for advice.

År 2011 drog IASB slutsatsen att föreställningsramen åter borde vara ett prioriterat projekt för revidering. Syftet med denna revidering var att tillhandahålla bättre riktlinjer till standardssättare. Detta mynnade ut i ett ”Exposure Draft” (ED), som IASB publicerade i maj år 2015. Revideringen ledde bland annat fram till ett antal förändringar av olika definitioners innehåll. Studiens problemdiskussion visar att processen att skapa en accepterad föreställningsram är komplex.Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityd gentemot IASBs revidering av tillgångsdefinitionen i förställningsramen, år 2015 och utreda om attityden skiljer sig mellan olika intressentgrupper samt kulturer för att se om den borde fortsätta revideras.Den 25 januari 2016 hade 241 ”comment letters” publicerats på IASBs hemsida som svar på IASBs ED 2015. Efter bortfall och urval erhöll vi 92 ”comment letters” som behandlads i denna studie. För att utläsa intressenternas åsikter och attityder, avseende tillgångsdefinitionen, valde vi att genomföra en kvalitativ innehållsanalys. Vi antog sedan en abduktiv forskningsansats, som innebär att studien innehåller både deduktiva och induktiva inslag.Studien indikerar att en majoritet av respondenterna delade IASBs uppfattning angående de olika delarna av tillgångsdefinitionen, dock är det endast en minoritet av respondenterna som delar IASBs uppfattning angående samtliga delar av tillgångsdefinitionen. Detta innebär att de flesta intressenter motsatte sig någon del av definitionen. Den främsta kritiken är att revideringen medför att fler osäkra tillgångar kan recogniseras i balansräkningen. Det förekommer också en avsaknad av riktlinjer kring vissa delar av tillgångsdefinitionen.Vår slutsats är att det förekommer skillnader mellan intressenternas attityder och att detta i vissa fall är kopplat till deras ekonomiska intresse. Studien indikerar även att det finns en marginell skillnad mellan de olika kulturområdena (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic). En majoritet av respondenterna inom de studerade kulturområdena innehar ett optimistiskt synsätt gentemot tillgångsdefinitionen vilket står i kontrast till tidigare forskning. Utifrån denna slutsats så anser vi att tillgångsdefinitionen borde fortsätta revideras för att skapa klarare riktlinjer. / In the year of 2011, IASB came to the conclusion to once again revise their Conceptual Framework. The purpose of this revision was to create clearer guidelines for the standard setters. The revision led to an Exposure Draft (ED) that IASB published in May of 2015. The result of the revision was a number of propositions that IASB announced in the ED. The process of creating an accepted framework is complex, which is shown in the problem discussion of this study.The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitude towards IASB's revision of the asset definition, year 2015, and examine whether the attitude is different between different stakeholders and cultural areas to see if a new revision should be required.IASBs website had 241 comment letters available on January 25, 2016 as a response on the ED. These were examined and a defined selection was made which reduced the number of comment letter to 92. To identify the stakeholders' opinions and attitudes towards the revised asset definition, a qualitative content analysis was made. An abductive research approach was used, which means that the study contains both deductive and inductive elements.A majority of the respondents directed criticism towards some parts of the asset definition. This indicates that a majority of the respondents are critical towards IASB’s asset definition as a whole. The main criticism towards the revision involved a concern that more uncertain asset could be recognized in the balance sheet, which would lead to a decreased relevance in the financial reports. The respondents also expressed that the revised asset definition have an absence of guidelines on some parts of the definition.The conclusion of this study is that it exist some differences between stakeholders' attitudes which in some cases can be linked towards their economic interest. The study also indicates that it exist a marginal difference between different areas of culture (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic) and that the areas hold a more optimistic view in contrast to previous research. From this conclusion we argue that the asset definition one again should be revised, with clearer guidelines.This essay will be written in Swedish

Bakgrund och problemdiskussion: Riskhanteringsprocessen utformas på olika sätt i olika företag och den behöver anpassas till både interna och externa förändringar eftersom företag verkar i olika miljöer och utsätts därmed för olika sorters risk. Förutom detta blir även riskhanteringsprocessen en särskilt betydelsefull process för företag som bedriver samhällsviktiga verksamheter eftersom de är av yttersta vikt för samhällets funktion. Idag existerar det en stor mängd litteratur om ämnet riskhantering men vi fann en frånvaro av forskning som studerar den praktiska tillämpningen av riskhanteringsprocessen och styrningen genom hela processen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur riskhanteringsprocessen är utformad och hur den styrs för att bidra med ökad kunskap om vilka element som är av kritisk karaktär i processen. Studien avser även att undersöka hur hela organisationen och dess intressenter inkluderas i riskarbetet. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utfört en kvalitativ enfallsstudie på företaget E.ON Sverige. För att samla in det empiriska materialet har intervjuer tillämpats, både personliga och telefonintervjuer. Totalt genomfördes fem intervjuer vilka även har kompletterats med återkommande samtal med våra huvudkontakter på E.ON under hela studiens gång. Slutsats: De kritiska momenten i en riskhanteringsprocess är intern kommunikation samt att företag måste beakta sina intressentgruppers krav och intressen och ta hänsyn till dessa vid utformandet av företagets riskhanteringsprocess. / Background and problem discussion: The risk management process needs to be designed based on the specific company, and adapted to both internal and external circumstances and changes since every company operates in different environments and is therefore subject to different types of risks. Meanwhile, the risk management process is especially crucial for companies whose activities have a major impact on the function of the society. Today’s literature within the subject risk management covers a vast range, however, we identified an absence of research that focuses on the practical implementation of risk management and the control throughout its whole process. Purpose: The purpose of the study is to examine how the risk management process is designed and how it is governed in order to contribute with increased insights regarding what elements are critical in the process. Moreover, the study aims to investigate how the organization as a whole, including its stakeholders, is involved in its work with risk management. Method: In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative single case study was applied at the company E.ON Sweden. Both personal interviews as well as phone interviews were carried out with the intention of gathering empirical material. In total, five interviews were held, and they have been supplemented with recurring conversations with the main contacts at E.ON throughout the stages of the research. Conclusion: The critical elements in the risk management process lie within the internal communication and in respecting the stakeholders’ demands as well as considering these while formulating the risk management process for the company.