Bakgrund: Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav. Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden. Målet med uppsatsen är att klarlägga konsekvenserna av lagen för aktörerna på bostadshyresmarknaden, tydliggöra dess implikationer för beslutsfattare i de kommunala bostadsaktiebolagen samt kunna ge kommunerna bättre underlag i besluten rörande sina bolag. Metod: Enkätstudie där vd:ar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har tillfrågats angående bolagets och kommunens agerande och inställning sedan lagen ikraftträdde. Avgränsning: Enkätstudien har avgränsats till att omfatta vd:ar på kommunala bostadsaktiebolag i Sverige, rörande händelser som inträffat sedan den 1 januari 2011. Vd:ar på bolag belägna i Stockholms Län, Uppsala län, Södermanlands Län, Östergötlands Län, Jönköpings Län samt Västra Götalands Län har medverkat i enkäten. Resultat och slutsats: De kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen instämmer allmänt i att de agerar mer affärsmässigt sedan den nya lagen introducerades. Avkastningskraven i ägardirektiven har setts över, och de kommunala borgens– och ränteavgifterna har generellt sett ökat sedan lagen trädde i kraft.