Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt att beakta inom näringslivet, där fastighetsbranschen påverkar omvärlden genom sina betydande avtryck inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den svenska allmännyttan ska genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna och förutsätts integrera det i daglig som långsiktig verksamhet, där förvaltning ska ske utefter bästa möjliga förutsättningar. Uppsatsens syfte rör huruvida kommunala fastighetsbolag involverar hållbarhet i förvaltningen och på vilket sätt, med utgångspunkt i Sveriges allmännyttas idéprogram för ekologiskt hållbar utveckling. En kvalitativ ansats har valts, där empirin baseras på dokumentstudier av dels material från bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, dels tre kommunala bostadsföretags hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag anser sig arbeta med ekologisk hållbarhet, men det saknas direkta kopplingar till idéprogrammet i fråga. Dessutom skiljer sig resultatet åt mellan företagen, vilket kan bero på att olika hållbarhetsredovisningsformer har valts. Helsingborgshem uttrycker att den ekologiska hållbarheten är i fokus, men saknar ofta konkret information om hur det involveras i verksamheten. Lunds kommuns fastighets har i sin tur ett väl integrerat ekologiskt hållbarhetsarbete som indirekt ställs i förhållande till idéprogrammet. MKB fastighets har inte följt idéprogrammets riktlinjer fullt ut samt listar förhållandevis få konkreta åtgärder på vad som åstadkommits. Det går därmed att konstatera att de tre företagen verkar för, men skiljer sig åt markant gällande den ekologiska hållbarheten – trots att samtliga verkar inom allmännyttan och har samma riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. / Sustainability has become an increasingly important aspect to consider in business, where the real estate industry has a big impact through its significant imprints in ecological, economic, and social sustainability. Sweden’s municipal housing associations is to be permeated by the three sustainability dimensions and is expected to integrate it into daily and long-term operations, where management should be done according to the best possible conditions. The purpose of the thesis concerns whether municipal real estate companies involve sustainability in the administration and in what way, based on Sveriges allmännyttas idea program for environmentally sustainable development. A qualitative approach has been chosen, where the empiricism is based on document studies of material from the organization Sveriges allmännytta and three municipal housing companies' sustainability reports. All companies consider themselves to work with ecological sustainability, but there are no direct links to the idea program in question. In addition, the results differ between the companies, which may be due to the choice of different sustainability accounting forms. Helsingborgshem expresses its focus on ecological sustainability, but often lacks concrete information on how it is involved in the business. Lund kommuns fastighets has a well-integrated ecological sustainability work that they indirectly place in relation to the idea program. MKB fastighets has not followed the idea program's guidelines fully and lists relatively few concrete measures on what has been achieved. It is thus possible to note that the three companies differ markedly in terms of ecological sustainability - even though all operate within the municipal housing association and have the same guidelines and legal requirements to adhere to.

Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.