I den här uppsatsen kommer den svenska bostadsförsörjningen uppmärksammas med avseende på bostadsojämlikhet och boendesegregation. Studien presenterar erfarenheter från två kommuner och regionen i Stockholms län genom att studera policydokument och intervjuer med tjänstepersoner och politiker. Syftet är att undersöka dels vilka strategier som används för att ordna bostäder åt resurssvagare hushåll och vilka möjligheter dem har att motverka bostadsojämlikhet, samt hur regionens roll kan förstås som ett instrument mot de negativa effekter som boendesegregation och en ojämlik bostadsmarknad för med sig. Resultatet visar att den strategin som framförallt används är att sträva efter socialt blandade bostadsområden, genom att blanda upplåtelseformer och bostadsstorlekar. En annan strategi som användes är att genom ett aktivt markägande styra bostadsbyggandet. Möjligheterna att motverka bostadsojämlikhet handlar framförallt om att använda det kommunala bostadsbolaget på ett sätt som främjar samhällsansvaret som finns latent hos allmännyttan. Regionens roll är idag begränsad när det kommer till bostadsplanering och lyfts fram som en viktig aktör för att styra bostadsmarknaden i en mer jämlik riktning och implementera en mer funktionellt sammanhållen bostadsförsörjning.

Denna kandidatuppsats undersöker svensk hyressättning, med ett särskilt fokus på Malmömodellen. Vi beskriver vad ett hyressättningssystem utifrån alltmer liberala reformer har för inverkan på segregationen. Malmömodellen har utökat attraktivitetens betydelse när det kommer till hyressättning, därför diskuterar vi begreppet attraktivitet inom ramarna för just hyressättning. För att få fram en bild av den svenska hyresmarknaden, som har beskrivits som mjukt reglerad, jämför vi en reglerad marknads sociala konsekvenser med marknadshyrors sociala påverkan. En jämförelse som blir relevant då Malmömodellen kan ses som en utveckling av det nuvarande svenska hyressystemet med tydligare marknadstendenser. En inblick i aktörernas syn på den svenska hyresmarknaden förankrar vår studie i verkligheten, och bidrar till en nyanserad diskussion kring Malmömodellen. Vår sammanfattande slutsats får oss att tro att hyressystemets utformning är en av de bakomliggande orsakerna för segregation, oberoende på hur den utformas kommer den alltid bidra till en viss ojämlikhet. Det övergripande sociala målet för utformningen, borde enligt vår uppfattning vara att minimera dessa olikheter som riskerar att leda till en segregerad stad. / This bachelor thesis explores the swedish rental system, with a particular focus on Malmömodellen. We describe what kind of impact a rental system based on liberal reforms has on segregation. Malmömodellen has expanded the significance that attractivity plays when it comes to rents, therefore we discuss the concept of attractivity within the frames of rent setting. To paint a picture of the swedish rental market, often described as soft rent-control, we compare the social consequences of a regulated market with market rents’ social effects. This comparison becomes relevant since Malmömodellen can be viewed as a development of the current swedish rental system but with more distinguishable market tendencies. An insight on the actors view on the swedish rental market establishes our study in the real world, and contributes to a nuanced discussion surrounding Malmömodellen. Our summarized conclusion leads us to believe that the configuration of the rental system is one of the underlying reasons for segregation, independently of its modelling it will always contribute to some sort of inequality. The overall social aim for the modelling, should in our opinion be to minimize these inequalities which risks to result in a segregated city.