No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

No description available.

No description available.

There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.

<p>För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.</p><p>Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska</p><p>t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping.</p> / <p>To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria.</p><p>This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages.</p><p>Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.</p>

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier. Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping. / To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria. This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages. Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.