Tillgången till fritidshus bland Sveriges befolkning har successivt blivit större. Idag har över hälften av alla bosatta i Sverige möjlighet att besöka ett fritidshus. Det gör att kommunerna bör inkludera fritidshus i den kommunala planeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera fritidshusets inkludering i den kommunala fysiska planeringen. Utgångspunkten är två frågeställningar som undersöker i vilket sammanhang kommuner diskuterar fritidshus och vilka ekonomiska aspekter som beaktas vid planering förfritidshusbebyggelse. Det teoretiska ramverket behandlar hur konvertering av och tillfritidshus skapar möjligheter och problem för kommunerna. För att förstå fritidshusets roll i det svenska samhället och vilken kravställning som finns på den kommunala planeringen belyser teorin och tidigare forskning hur fritidshuset definieras, dess geografiska placering i samhället, fritidshusets koppling till turism och slutligen kommunens planeringsansvar. Metoden som används för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner och andra planeringsdokument som nämns idenna. De studerade kommunerna är Karlstad, Torsby och Kristinehamns kommun som ligger i Värmlands län. För att komplettera dokumentstudien genomfördes en semistrukturerad intervju med en samhällsplanerare från varje kommun. Empirin redogör för i vilket sammanhang fritidshus diskuteras i kommunala planeringsdokument samt vilka ekonomiska aspekter som beaktas i beslut om fritidshusbebyggelse. I analysen framgår det att fritidshus framhävs i flera avseenden men att den får störst inkludering i plandokument när en konvertering diskuteras. Denna diskussion sker främst i samband med fritidshus som är placerade på attraktiva platser där målsättningen är en omvandling till permanentbostäder, alternativt en omvandling av permanentbostäder till fritidshus i anslutning till besöksmål för rekreation. Infrastruktur är en avgörande faktor när fritidshusbebyggelse planeras. I sambandmed fritidshus i LIS-områden är den ekonomiska aspekten viktig där det krävs befintlig bebyggelse för att kunna motivera ytterligare exploatering av området ur ett ekonomiskt hänseende.

Urbanisation has affected cities and municipalities in different ways where planning for sustainable development has become more important. The need for greener thinking is radically shown in UN: s global environmental goals where the greenhouse effect is assumed to have a big impact on society. Therefore, Agenda 2030 has chosen to involve more levels of society in form of putting bigger responsibility on countries regions and municipalities. With the new global goals of Agenda 2030 every country must contribute in the best way possible. For this thesis was goal 11, sustainable development, chosen to examine the workflow and value in the Swedish municipality Umeå, Borås and Lund. With a higher requirement for municipalities to implement the new goals in their already existing plan can barriers appear without good planning. By studying municipalities ability to adapt to new global goals, interesting views can be discussed. By this form of study, we can therefor draw a conclusion of how the implementation of the global goals from Un is working in Swedish municipalities.

Uppsatsen utgör en fallstudie av tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan år 1960 och 2020. Uppsatsens syfte har varit att analysera och förklara mönster och utvecklingslinjer i tätortsutvecklingen utifrån planeringsstrategier och för tidpunkten rådande samhällsideal. Detta har uppnåtts genom en kombination av metoder i form av deskriptiv analys av folkmängddata på tätortsnivå samt en dokumentanalys av fyra av Uppsala kommuns tidigare general- och översiktsplaner. Resultatet visar att tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan 1960 och 2020 har genomgått en stor förändring. Perioden från 1960 och som senast mitten till av 1990-talet utgör en första tillväxtperiod som inträffari majoriteten av tätorterna. Efter den första tillväxtperioden avtar befolkningstillväxten som får en stabil till något fluktuerande utvecklingskurva. Denna utveckling kvarstår i flera av tätorterna fram till 2020. På 2000-talet inträffaren ny tillväxtperiod vilket i större utsträckning inkluderar tätorter som inte genomgick den första tillväxtperioden. 2015 och 2020 tillkommer det helt nya tätorter vilket delvis kan förklaras av brist på lämplig tomtmark i befintliga tätorter. Planeringsstrategin för tätortsutvecklingen har förändrats med tiden. Från utbyggnad av befintliga stadsdelar i främst sydlig riktning, till utbyggnad i pärlbandsmönster längs med kommunikationsleder i nord-sydligriktning. På 2010-talet bygger planeringsstrategin på stråkutveckling längs med kommunikationslederna i samtliga av kommunens riktningar. Kommunikationslederna har spelat en avgörande roll för tätortsutvecklingen tillsammans med Uppsala kommuns planeringsstrategier och Uppsalas läge nära Stockholm.

The study aims to reach a perception over how the citizens feel about the strategy of extinguishing the street lights in the municipality. What do the citizens think about turning off the street lights in the municipality? And in what way does it affect citizens´s safety? Previous research covers how safety aspects are affected by the dimmed lightning, which is then discussed and analysed in the analysis with connections to the result of the study. The result clearly shows that the majority of the respondents that contributed in the study, have a negative attitude towards the strategy of extinguishing street lights in Kristinehamns municipality. The citizens express that it affects their safety in several respects. The analysis presents that lightning aspects should receive more atttention in muncipal planning, as it affects people´s safety in several respects. / Studien syftar till att få en uppftattning om hur medborgarna ställer sig till Kristinehamns kommuns stratergi att släcka ned gatubelysning i kommunen. Vad anser medborgarna om nedsläckning av gatubelysning i Kristinehamns kommun och på vilket sätt påverkar det medborgarnas trygghet? Den tidigare forskning tar upp hur trygghetsaspekter påverkas av nedsläckning som sedan diskuteras och analyseras i analysdeln med kopplingar till resultatet från enkätundersökningen. Resultatet visar tydligt att majoriteten av respondenterna som deltog i studien, har en negativ inställning till stratergin att släcka ned gatubelysning i Kristinehamns kommun. Medborgare uttrycker att det påverkar deras trygghet i flera avseenden. Analysen redovisar att belysnings aspekter bör uppmärksammas mer i kommunal planering, då det påverkar människors trygghet i flera avseenden.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen. För att arbetet med att integrera klimathänsyn ska underlättas föreslås det att man på statsmaktsnivå bland annat preciserar ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de övrigt berörda myndigheterna, reder ut ansvarsförhållandet vad gäller kommunernas juridiska och ekonomiska ansvar samt utser en myndighet på central nivå som utarbetar riktlinjer för hur anpassningen till ett förändrat klimat ska ske. / A changing climate will affect and bring many consequences to society. The purpose of this thesis is to examine and evaluate how employees and officials in municipal planning organisations view climate change, understand their ideas about how municipal planning can continue in light of the emerging reality of climate change, and the division of responsibilities between the local and the national level. The aim of this study is also to find out if the present system of spatial planning work will be able to meet the challenges to adapt the municipalities and their infrastructure to unforeseen situations that may occur due to climate change. The study is based on qualitative interviews made with officials working with spatial planning in four different communities: Helsingborg, Kristianstad, Landskrona and Vellinge. Furthermore a study of each community’s spatial planning in relation to climate change issues was conducted. The result of this study shows that spatial planning could be a suitable instrument to use for adjusting the municipal planning process with regard to climate change, provided that climate concerns are integrated in the planning process. To simplify integration of climate issues we suggest that the Swedish national authorities should address and clarify the assignment of responsibilities between local authorities and other concerned authorities when it comes to climate change. It is also important that the responsibilities between the local authorities from both a legal and a financial point of view be investigated further. We suggest the need for the creation of a new government agency, which could responsible for coordinating all the above work so that municipalities could more effectively work on the issues of climate change in the spatial planning process.

Denna studie har i syfte att redogöra hur kommunerna Solna och Danderyd arbetar mot omställningen av hållbar mobilitet i relation till policyer, hur de formar kommunerna, samt hur detta skiljer sig kommunerna emellan. För att undersöka detta har en kombination av två kvalitativa metoder tillämpats, dessa är dokumentanalyser av policyer och styrdokument, samt intervjuer med kommunernas tjänstepersoner. Studien har utgått från en teori om ämnet hållbar mobilitet och har vidare kompletterats med tidigare forskning och begrepp som står i relation till ämnet. Dessa perspektiv har sedan kopplats till vårt resultat för att bidra med till en analys som besvarar studiens huvudsakliga syfte. Det som framkom av studien är att kommunerna har många likheter i deras styrdokument och mål för hållbar mobilitet. Studien visar även ett antal skillnader i sätten som Solna stad och Danderyds kommun implementerar hållbar mobilitet i deras samhällsplanering. Båda kommunerna implementerade en stor del icke-tvingande åtgärder för att försöka påverka attraktiviteten i hållbara transportmedel för att attrahera bilresenärer. Varierande förutsättningar utifrån den övergripande bebyggelsestrukturen ses kunna påverka möjligheten att implementera aspekter som främjar hållbar mobilitet. Vidare gick det att identifiera skillnader i invånarnas och politikens inställning till ett ökat hållbart resande resulterar också i olikheter mellan de kommunala förutsättningarna.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Originally presented as the author's thesis--Uppsala universitet, 2003. / Includes bibliographical references.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition