I Sverige är den regionala planeringen både ung och svag i jämförelse med den kommunala. Regional planering är betydelsefull eftersom den synliggör regionala aspekter och överför dessa ner till den kommunala nivån, samtidigt innehar kommunerna en stark ställning och en hög grad av självbestämmande, framför allt genom deras planmonopol. Nya lagkrav innebär att fler regioner i Sverige omfattas av regional fysisk planering vilket innebär att de erhåller ett tydligare mandat i form av ett lagstadgat regionplaneuppdrag. Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för samspelet mellan den regionala och kommunala planeringsnivån. Detta görs genom att undersöka vilka kommunala aspekter som beaktas i regionövergripande styrdokument och vilka regionala aspekter som beaktas på den kommunala planeringsnivån. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie där Region Skåne är det utvalda fallet. Centrala begrepp såsom organisationsstruktur, aktörer, ansvarsfördelning samt nätverk har utgjort studiens teoretiska ramverk för att öka förståelsen för förhållandet mellan de två skalnivåerna. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ dokumentstudie och semi-strukturerade intervjuer. Empirin består av Skånes Regionplan, två kommunala översiktsplaner samt erfarenheter och beskrivningar från tjänstepersoner inom kommunal och regional verksamhet. Vidare har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera empirin. Analysen visar att kommunernas roll, tillhörighet och organisation har en betydande påverkan över dels vilka kommunala aspekter som återspeglas på regional nivå, dels vilka regionala aspekter som överförs till den kommunala nivån. Det råder en ojämn fördelning i Skåne där de större kommunerna i länets västra del beskrivs ha ett stort utrymme att arbeta ochpåverka regionala frågor, vilket leder till att de är mer framträdande i Skånes regionplan. I kontrast till detta bedöms mindre kommuner ha begränsade resurser att dels synliggöra kommunala aspekter på regional nivå, dels anpassa den kommunala planeringen utefter regionplanen.

Idag existerar regionala skiljaktigheter och en demografisk obalans mellan svenska regioner. Inom det svenska planeringssystemet förstås den regionala planeringsnivån vila på en institutionellt osäker grund som tenderar att påverka utövande på regional och kommunal planeringsnivå. Det ger planerare skilda förutsättningar för planeringsutövande där regional planering identifieras som fragmenterad. Regional planering ses även som outforskad i Sverige, med ett behov av att studera vad en ökad formell regional planeringsnivå kan innebära. Uppsatsen syftar således till att ge en ökad förståelse för hur en stärkt regional planeringsroll påverkar förhållandet mellan regional och kommunal planeringsnivå. Det innefattar att studera det befintliga planeringssystemet sett till både förändrad ansvars- och rollfördelning. Utifrån forskningsöversikten har fyra mönster identifierat som i sin tur har resulterat i ett teoretiskt ramverk. Ramverket har byggts upp utav rescaling, ny regionalism och flernivåstyrning som har använts föra att tolka det empiriska materialet. En idealistisk ansats har präglat arbetet med Region Halland som fallstudie. Region Halland är den enda regionen som utanför storstadsregionerna har stärkt den regionala planeringsnivån och övergick år 2023 till regionplaneorgan. Inom Halland studeras Region Halland, Halmstad kommun och Laholm kommun som analysenheter. Metoder för att samla in empiri är både i form av dokumentstudie där regionala och kommunala dokument studeras, samt intervjuer med regionala och kommunala tjänstemän. I empirin påvisas det att regionens stärkta planeringsroll har resulterat i ett breddat ansvar och ökad samverkan, men inte förändrade roller. Regionens övergång till regionplaneorgan beskrivs ha resulterat i stärkta interna nätverk och en förstärkning av det Halländska territoriet. Som större respektive mindre kommun framgår en distinktion i uppsatsen, där olika förutsättningar för förankring existerar. Genom direkt och indirekt påverkan förstås EU och yttre faktorer påverka Halland, trots det saknas samspel mot överstatlig nivå. I slutsatser så framgår det att en stärkt formell regional planeringsroll har medfört en ökad effektivitet och stärkt sammanhållning i Halland. Det ger regionen tydligare ställning gentemot nationella intressen och det kommunala självstyret. En utmaning i att se bort från etablerade strukturer existerar en utmaning i att ta stöd från tidigare omorganiseringar sett till att skilda planeringsförutsättningar finns. Avslutningsvis förstås det utmanande att förutspå vad slutresultatet kommer innebära för Halland. Sett till den pågående förändringen får framtiden visa var Halland kommer landa.

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

Minskning av transporters negativa miljöpåverkan, eller en ökning av hållbara resor, har blivit en allt viktigare fråga för lokala aktörer. Genom samhälls- och trafikplanering ska dagens ohållbara transportsystem bli mer hållbart. Det gör hur planerare i Helsingborg planerar för hållbara resor intressant att studera. Avhandlingen undersöker hur planerare föreställer sig vad hållbart resande är, vilka resenärer det är som bör resa mer hållbart samt hur en hållbar stad kan se ut. Teoretiskt kombinerar avhandlingen ett intersektionellt ramverk med feministisk planeringsteori samt teorier från STS (teknik- och vetenskapsstudier). Det empiriska materialet består av djupintervjuer med sexton planerare, en fokusgruppsintervju samt bildanalys av de planeringsdokument som Helsingborgs stad använder sig av i planeringen för hållbara resor. Framförallt visar avhandlingen att planerare inte betraktar resors negativa miljöpåverkan som ett argument som kan få människor att resa mer hållbart. Istället är det möjligheten att framställa hållbara resor som roliga, hälsosamma, lustfyllda och praktiska som planerare tror kan få helsingborgarna att cykla eller åka mer buss. Men det är bara vissa resenärer som antas kunna ta del av de hållbara resornas positiva värden. Planerarnas föreställningar om bland annat kön, etnicitet och klass är avgörande för hur de förstår hållbara resor. Planerarna menar sammanfattningsvis att det är stort att resa rätt av miljöskäl, men större att fritt välja det mest attraktiva färdsättet. / Demands for sustainable mobility have become an increasingly important issue for local actors. Through city and traffic planning, the current unsustainable transport systems are going to become more sustainable. However, how to define sustainable mobility is disputed. Therefore, how planners in the Swedish municipality of Helsingborg define sustainable mobility makes an interesting case. This thesis examines how planners imagine sustainable mobility, who the sustainable traveler is, and what a sustainable city might look like. Theoretically the thesis combines an intersectional framework with a feminist planning theory and theories from Science and Technology Studies. The empirical material is based on in-depth interviews with sixteen planners, a focus group interview, and visual analyses of the planning documents the city of Helsingborg uses in planning for sustainable mobility. The analyses show that planners do not see the negative environmental impact of traveling as an argument which will persuade people to travel more sustainably. Instead, it is the possibility to construct sustainable mobility as fun, healthy, pleasurable, and practical that planners believe will persuade the inhabitants of Helsingborg to cycle or travel by bus more often. But not all travelers are likely to benefit from the positive values of sustainable mobility. To conclude, when planners imagine sustainable mobility, they imagine that it is good to travel the correct way for environmental reasons, but it is even greater to make independent travel choices, based on what modes of transport attract the most people. / <p>I denna elektroniska version av avhandlingen är bilderna i bilaga 2 uteslutna på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.

Digitaliseringen av samhället är igång och Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara i spetsen för utveckling och innovation inom området. Efterfrågan på digitala lösningar är stor bland befolkningen och satsningar görs i de flesta branscher. Inom ämnesområdet fysisk planering innebär detta bland annat att nya tekniska lösningar bör utforskas för att hålla jämna steg med de krav som ställs på samtidens och framtidens medborgardeltagande. Syftet med uppsatsen var att undersöka virtual reality-teknikens potential i kommunal fysisk planering och hur den kan tillämpas. Med utgångspunkt i Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” analyserades fallet Nättraby centrum i Karlskrona kommun som vidare mynnade ut i en redovisning av process samt arbetsmetodik för arbete med VR i kommunal planering. Gehls metod applicerades sedan på den virtuella miljön genom att tjänstemän på Karlskrona kommun fick utvärdera projektet. Syftet med appliceringen av analysmetoden var att belysa styrkor och svagheter med tekniken för att genom intervju med tjänstemän kunna diskutera vilka situationer den är tillämpbar samt hur planförslag bör visualiseras för att uppnå kommunens syfte med tekniken. Resultatet av uppsatsen visade att analysmetoden ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” var tillämpbar i en virtuell miljö men att vissa kriterier var lättare att bedöma än andra. De kriterier som ansågs lätta att bedöma i den fysiska miljön var relaterat till skala, rumslighet och relation mellan volymer. De kriterier som ansågs svåra var relaterade till faktisk rörelse på platsen och sinnesupplevelser som inte var representerade (ljud och känsel), men de behövde inte nödvändigtvis inkluderas i simuleringen för att yrkesverksamma planeringsarkitekter skulle kunna bedöma. Vid utformandet av planförslag i VR ansågs det vara extra viktigt att kommunicera förslagets föränderlighet till medborgare samt att diskutera och kunna motivera förslagets detaljeringsgrad baserat på förslagets kommunikationssyfte. / The process of digitalizing our society is in full swing and the Swedish government has set its sight on Sweden being the spearhead of development and innovation in the field. There is great demand for digital solutions among Swedish citizens and most branches of industry are making investments to answer it. What this means for spatial planning is, among other things, that new technical solutions should be explored to keep up with citizens demands regarding participatory planning today and in the future. The purpose of this thesis has been to explore virtual reality technology’s potential and application in municipalities spatial planning. With point of departure in Jan Gehl’s “12 quality criteria for public space” a case study was performed on Nättraby center in Karlskrona municipality. This was followed by a plan proposal constructed in 3D with a documented design process and work methodology for working with VR in spatial planning. Gehl’s method was then applied in the virtual environment where officials from Karlskrona municipality evaluated the plan proposal. The purpose of the method for analyzing public space was to highlight the strengths and weaknesses of the technology to create a discussion with officials from Karlskrona municipality, through an interview, about where VR is best used and how spatial planning proposals should be visualized to fulfill the municipality’s intent with using the technology. The results showed that the analysis method “12 quality criteria for public space” proved to be applicable in a virtual environment, but some of the criteria were easier to evaluate than others. Criteria related to scale, space and relation between volumes deemed easiest to evaluate. Criteria related to actual movement and senses that were not simulated like sound and touch were deemed harder to evaluate, but their lack of representation did not hinder the planning officials to evaluate the criteria. In the design of planning proposals for VR the officials emphasized the need to communicate to its citizens that the proposal was changeable and discuss the importance of the relation between level of detail and the proposals communicative intent.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. / The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Free floating electric scooters is a relatively new phenomena in many cities across the world and despite the Covid-19-pandemic, electric scooters are growing in popularity. There are however mixed opinions on whether electric scooters are environmentally friendly or not and if they are an option for municipalities to utilize in their planning towards more sustainable cities or not. Laws are also lacking for regulating this new means of transport. This study aims to examine how municipalities can plan for electric scooters in their traffic planning as well as examining if electric scooters work according to the municipalities’ visions for their future traffic planning. This study also aims to map out what Swedish cities have electric scooters today and examine what characteristics these cities have. The study has been conducted through interviews with two Swedish municipalities, one Norwegian municipality and one provider of free floating electric scooters. A literature review of several municipalities’ planning and strategy documents has been carried out as well. Findings show that free floating electric scooters exist in the most populous municipalities in Sweden. The municipalities have a high share of students and young people in the ages 18-35, which is the age group that tend to use electric scooters the most. The municipalities have a lower amount of days with snow-cover than the national average. Findings also show that municipalities are positive towards free floating electric scooters and think that they fit in with the overall visions for the municipalities’ planning.

Antalet äldre i Sverige har ökat mest procentuellt sett av alla befolkningsgrupper under senare år, och prognosen är att gruppen äldre kommer att öka ännu mer de kommande decennierna. Åldersdiskriminering av äldre är vanligt förekommande, vilket påverkar deras möjligheter i samhället. Detta i kombination med att det inte finns någon lag som ställer krav på äldresinkludering i kommunala planer gör att äldreperspektivet riskerar att utestängas eller minimeras i planeringskontexten. Den praktiska implementeringen av äldres särskilda behov vad gäller bostäder och service i kommunal planering är svag trots att det är reglerat i ett flertal lagstiftningar. Uppsatsen har därför undersökt äldreperspektivet inom ramen för strategisk fysisk planering genom att undersöka hur bostäder och service riktat mot äldre implementeras i kommunala planer. I uppsatsen har de teoretiska utgångspunkterna blandstad samt WPR använts i kombination med metoderna kvalitativ textanalys samt semistrukturerad gruppintervju. Den kvalitativa textanalysen genomfördes genom att granska fyra kommuners bostadsförsörjningsprogram, dessa valdes ut med bakgrund i tre kriterier, och detta landade i en analys av bostadsförsörjningsprogram för Sundsvalls kommun, Uppsala kommun, Ystads kommun, samtSkövde kommun. Semistrukturerad gruppintervju genomfördes med tre medlemmar ur pensionärsorganisationen SPF Seniorerna Trossö i Karlskrona.  Resultat och analys visar att äldreperspektivet inom bostäder och service förekommer till viss delinom kommunal bostadsförsörjning, och att det därför finns utrymme till förbättringar för att synliggöras ännu mer. I granskade bostadsförsörjningsprogram behandlas bostäder för äldre genomgående, och majoriteten av programmen behandlade även service både friskrivet från bostäder men även i kombination med bostäder. Samtliga program understryker vikten av att uppnå en blandning av boende- och upplåtelseformer samt förtätning och tillvaratagande avbefintliga tekniska system. Majoriteten av kommunerna betonar att tillgänglighet i bostadsbeståndet och i övriga miljöer också är viktigt i samklang med bostäder och service.  Respondenter vid gruppintervjun bekräftar också att äldreperspektivet förekommer och framhävs inom den fysiska planeringen, och att det har blivit bättre på senare år. Det betonades dock att det finns förbättringspotential genom mer inkludering som exempelvis remissinstans vid framtagandet av kommunala planer, samt att förbättra samverkan mellan kommun och medborgare. Respondenterna betonade också problemet med tillgänglighet i både bostadsbeståndet samt i offentliga miljöer, och att detta kan förbättras och åtgärdas.  I slutsatser poängteras det att det är fem begrepp som utgör viktiga pusselbitar för att främja för ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen, dessa är: närhet, tillgänglighet, variation, inkludering och samverkan. Sammanfattningsvis finns det ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen specifikt för de fyra bostadsförsörjningsprogram som analyserats samt för de respondenter som intervjuats