In this thesis I study the relationship between Malmö Stad, a municipal government agency and external actors in a municipal based EU-project. The project in question is Food Loop System, a pilot project to the larger Cleantech TIPP project by Gate21, partially funded by the EU program Interreg ÖKS. The goal of this study is to establish whether the relationship between public and private or external actors in EU-projects can be considered democratic. Furthermore, the study seeks to bring in a new perspective on how projects can be considered democratic as previous studies have often focused on the relation between politics and public officials rather than external actors' influence on projects. In the thesis I do this by using Robert Dahl's ideal types for democracy and the use of a multilevel governance theory. Robert Dahl's theory is used to study the relationship between actors and the multilevel governance theory is used to establish if the project can be regarded as a type of multilevel governance and what effect that has on the democratic ideals. The study concludes that the relation between Malmö stad and external actors in the project Food Loop System can be considered democratic along with the project as a whole. Furthermore, the negative connotations of multilevel governance are not prevalent enough in the project as it fails to live up to most of the criteria required to be considered a type of multilevel governance, which means most criticism against multilevel governance can't be directed towards the project.

The purpose of this essay is to determine how the two former prime-minister of Sweden Olof Palme and Stefan Löfven speak of economic equality in their proclamations of government. Furthermore the essay investigates if there has been a shift in socialist ideology between the two prime-ministers from reformist socialism towards the third way. To investigate this the essay analyzed proclamations of government using ideology analysis to find how they spoke of economic equality. Ideal-types were also used to find if parts of their proclamations of government were closer to reformist socialism or third way socialism. In short the essay concluded that both prime-ministers spoke extensively of economic equality, Palme more so than Löfven, furthermore I found that Löfven cloud be considered closer to third way socialism in the area of economic equality. This study is an addition to the field of study on economic equality and the shift towards third way socialism among social democratic parties in Europe.

The notion of climate tipping points (CTP:s) has gained traction in academia. Unravelling the intricate weave of views in the discourses surrounding CTP:s can be helpful to structure the views in the discursive fabric of climate tipping points and in turn get a better understanding of the views surrounding the phenomenon. This study aims to clarify the different views on climate tipping points by creating a set of distinct ideal types based on the scientific literature surrounding CTP:s. Furthermore, we analyse these views and reflect on their relationship and functions through textual analysis. The analysis yielded four reoccurring, interconnected themes: Knowledge, View on (Ir)reversibility, Risk and Action. Using these themes, we created four ideal types to help intellectually structure the weave of differing views. Furthermore, we found that the relationship between the views on these themes and the acceptance of climate tipping points often is convertibly indicative. The analysis of the literature also revealed that CTP:s have much in common with climate change in large and reifies the urgency, risk implications, uncertainties, and suggested actions expressed in broader climate change literature. A key insight is that accepting CTP:s is not pivotal for voicing strong concerns about climate change but rather they may serve as a metaphoric tool for scientists in communicating climate change issues. / Begreppet climate tipping points (CTP:s) har fått ökande utrymme inom akademin. Att nysta upp den invecklade väven av synsätt inom diskurserna kring CTP:s kan vara till hjälp för att strukturera synsätten på fenomenet och i sin tur få en bättre förståelse för dem. Denna studie syftar till att göra detta genom att skapa en uppsättning distinkta idealtyper baserade på karaktärsdrag från ett urval av den vetenskapliga litteraturen kring CTP:s. Dessutom analyserar vi dessa åsikter och reflekterar över deras relation och funktioner genom att tillämpa en tematisk textanalys. Analysen resulterade i fyra återkommande och sammankopplade teman: Kunskap, Synen på (ir)reversibilitet, Risk och Åtgärder. Med hjälp av dessa teman skapade vi fyra idealtyper ämnade att bidra till att intellektuellt strukturera väven av olika synsätt. Vi fann även att förhållandet mellan synen på dessa teman och accepterandet av CTP:s ofta är indikativt omvändbart. Analysen av litteraturen visade också att CTP:s har mycket gemensamt med klimatförändringar i stort och understryker dess brådskande karaktär, risker, osäkerheter och föreslagna åtgärder som uttrycks i litteraturen rörande klimatförändringar. En nyckelinsikt är att acceptansen för CTP:s inte är avgörande för att uttrycka stark angelägenhet för klimatfrågor, utan snarare att de kan fungera som ett metaforiskt verktyg för forskare att kommunicera klimatfrågor med.

Studiens syfte var att utifrån Nils Christies teori om det ideala offret, i kombination med ettgenusteoretiskt perspektiv analysera hur offer och gärningspersoner framställdes i TV-serien I Am a Killer. Den valda analysmetoden var tematisk analys. Studien visade att Christies idealtyper inte var vanligt förekommande, och att Christies icke-idealtyper var dominerande. Vidare visade studien att offer såväl som förövare inte framställdes olika utifrån deras könstillhörighet. Slutsatserna som gjordes var att Christies teori om idealtyper inte gick att applicera fullt ut på riktiga människor. I stället visade sig termen rollblandning vara mer tillämplig på verkliga människor och fall. Vidare var stereotypa idéer och föreställningar om män respektive kvinnor till viss del förekommande i materialet. Tidigare forskning gällande framställningen av kvinnliga offer och gärningspersoner samt manliga offer och gärningspersoner bekräftades till viss del men inte fullt ut. / The purpose of the study was to analyze how victims and offenders were portrayed in the Netflix series I Am a Killer, through Nils Christie’s theory of the ideal victim in combination with a gender theoretical perspective. The chosen method of analysis was a thematic content analysis. The study showed that Christie’s ideal types were not common and that non-ideal victims and offenders dominated. Furthermore, the study did not show that victims and offenders were portrayed differently based on their gender. The conclusions made were that Christie’s ideal types were not applicable in the realm of reality, the roles ”victim” and” offender” were generally intertwined which made the term victim-offender overlap more useful and accurate. Furthermore, stereotypical ideas regarding men and women were somewhat present in the material. To a certain extent that confirmed previous research regarding the portrayal of gender in media as well as in victimization and perpetratorship.

Abstract Växjö University, School of Social Sciences Bachelor thesis Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv Author: Hanna Jansson Supervisor: Conny Johannesson The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991. The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.

Since the end of the Cold War, NATO has been forced to redefine its purpose in order to survive the end of the Soviet Union while the EU has developed its own defense policy. With the presumption that ideas change as a response to external factors, the aim of this study is to investigate if and how the ideas behind the security policies of NATO and the EU has changed since the beginning of the 90’s. The study uses the methodics of an idea analysis with the help of liberal and realistic ideal types to analyse the Maastricht Treaty, the Amsterdam Treaty, the Lisbon Treaty as well as NATO’s Security Concepts from 1991, 1999 and 2010. The study makes the conclusion that NATO to some extent today has a more realistic view on the world than after the end of the Cold War, at the same time as showing a greater will to promote Euro-Atlantic security and introducing more European democracies into the organisation. The EU has introduced more realistic policies which has developed the organisation towards looking more like a military alliance. Today, NATO and the EU do not only have political connections but they also share many of the same ideas.

Anledningar till att digitalisera en verksamhet eller organisation är många. Barcevičius et al., (2019) har visat i att det inom offentlig sektor handlar om att motivera digitalisering genom bland annat kostnadsbesparingar, kostnadseffektiviseringar och effektiva tjänsteleveranser. Nu börjar en del aktörer och forskare argumentera för varför välfärden ska digitaliseras, där ett av de mest drivande argumenten är den framtida demografiska utmaningen. Studier som (Sundberg, 2019a) visar att använda digitalisering inte enbart resulterar i fördelar, i vissa fall ifrågasätts inte digitaliseringen utan den antas vara något som en organisation behöver anpassa sig till. Det här arbetet har använt sig av tidigare forskning inom området “policy enactment” för att dels (i) kritiskt granska olika digitaliseringspolicies kopplade till välfärden samt genom (ii) två studier av hur dessa kan förstås ur ett praktiker-perspektiv. En kvantitativ datainsamling bland vård- och omsorgsaktörer som ses som generella praktiker samt en djupdykning i specifika praktiker genom en kvalitativ datainsamling av två kommuner. Resultaten visar att praktiker prioriterar att erbjuda bättre service till sina patienter och medborgare och att “grand narratives” som ”att vara bäst i världen” inte upplevs som att ge något mervärde i praktiken. Samtidigt är praktiker medvetna om den demografiska utmaningen som Sverige står inför men varje praktiker tolkar utmaningen på olika sätt utifrån sin mer lokala kontext och efterfrågar lösningar baserat på hur de tolkat problemet. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns flera drivande faktorer till att digitalisera välfärden och offentlig sektor men det är inte nödvändigtvis de faktorer som motiveras i digitaliseringspoliciesen. Det visade sig även att en storstadskommun kan dra lärdomar från en landsbygdskommun och vise versa.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserar oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke.  Frågeställningar: För att uppnå studiens syfte kommer vi arbeta utifrån följande frågeställningar:  ●  Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av, att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts?  ●  Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering?  ●  Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke? I sådana fall, på vilket sätt?  ●  Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av?  Teori: De teorier uppsatsen grundar sig i är: nation branding, public diplomacy, kriskommunikation, the situational crisis communication theory, tvåstegshypotesen, det hybrida mediesystemet och receptionsanalys.  Metod: Undersökningen är baserad på kvalitativ metod då dess tillvägagångssätt för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi ville nå respondenternas livsvärld för att få en djupare inblick i deras resonemang, erfarenheter och upplevelser kring Sveriges krishantering vid covid-19. Vi var även intresserade att få veta mer om deras generella uppfattningar om Sverige som nation och varumärke, och om den bilden av Sverige har förändrats med anledning av Sveriges krishantering av covid-19.  Urval: Undersökningen har avgränsats till att urvalet består av norrmän, som tillhör generation Y och Z. Då vi ville åt utomståendes uppfattningar om Sveriges krishantering av covid-19, valdes norrmän ut utifrån dess tillgänglighet sett till språk och närhet, men även eftersom Norge hanterat denna pandemi annorlunda jämfört med Sverige.  Resultat: Undersökningens resultat och analys resulterade i att två idealtyper identifierades i urvalet. Vi kallar dem för Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av en kritisk inställning till Sveriges hantering av covid-19 och Sverige-optimisterna är i många fall Sverige-skeptikernas motsats. Sverige- optimisterna präglas av en positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19. Gemensamt för de två idealtyperna är att deras uppfattningar om Sverige inte har förändrats med anledning av covid-19, deras tidigare uppfattningar har därmed förstärkts. / Purpose: The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the research field crisis communication and nation branding. We are interested in studying the recipients' experience of Sweden ́s management of covid-19 and whether it may change people's perceptions of Sweden as a nation and brand.  Research issues: To achieve the purpose of the study, we will work on the basis of the following issues:  ●  How does the norwegians that the selection consist of, perceive that Sweden ́s crisis management of covid-19 has been handled?  ●  Which media channels have been important in shaping the image of Sweden's crisis management?  ●  Has the selections image of crisis management changed how they perceive Sweden as a nation and a brand? If so, in what way?  ●  Is it possible to find differences in these people that makes it possible to pick out ideal types, which attributes are they characterized by?  Theory: The theories that the study will be based on is: nation branding, public diplomacy, crisis communication, the situational crisis communication theory, the two-step hypothesis, the hybrid media system and reception analysis  Method: The survey is based on a qualitative method as its data collection approach is qualitative semi- structured interviews. We wanted to reach the respondent ́s reality to get a deeper insight into their reasoning, experiences and events around Sweden's crisis management at covid-19. We were also interested in learning more about their general perceptions of Sweden as a nation and brand, and whether that image of Sweden has changed due to Sweden's crisis management of covid-19.  Selection: We have limited the selection to consist of norwegians who belong to generation Y and Z. We wanted to obtain outsiders' perceptions of Sweden ́s crisis management of covid-19, norwegians were selected based on their accessibility in terms of language and closeness, but also because Norway has handled this pandemic differently compared to Sweden.  Results: The results and analysis of the survey resulted in two ideal types being identified in the sample. We call them Sweden skeptics and Sweden optimists. The Sweden skeptics are characterized by a critical attitude to Sweden's handling of covid-19 and the Sweden optimists are in many cases the opposite of the Sweden skeptics. The Sweden optimists are characterized by a positive attitude towards Sweden's handling of covid- 19. Common to the two ideal types is that their perceptions of Sweden have not changed due to covid-19, however, their existing perceptions have therefore been strengthened.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.

The storming of the U.S. Capitol on January 6, 2021, came to shock the entire world. An angry mob of Trump supporters had, after months of encouragement from President Trump, attacked the heart of American democracy in an attempt to overturn the results of the 2020 presidential election. The attempt failed, when a new president, Joe Biden, was inaugurated on January 20, 2021. The aim of this case study is to create an understanding of how President Donald Trump, his administration and allied Republicans tried to overthrow American democracy in connection with the 2020 presidential election, and why they didn’t succeed. Using Steven Levitsky and Daniel Ziblatt's 2018 book “How Democracies Die” as the theoretical framework of the thesis, an ideal-type definition of “how to overthrow a democracy” was formed. Based on this ideal-type definition, the source material, consisting of documents, social media posts, newspaper reports and transcribed speeches, was examined. The results indicate that President Trump largely fulfilled almost all signs and variables of the ideal-type definition, by spreading disinformation to systematically undermine election results, interfering with and pressuring institutions, such as the DOJ, to accept conspiracy theories of election fraud, inciting large-scale protests, refusing to condemn threats against government officials and refusing to stop the attack of the Capitol on January 6, 2021. The results also indicate that democracy survived mostly because of the brave civil servants and politicians who, even under threat, secured the election result and protected the democratic institutions during the 2020 presidential election and on January 6, 2021. But even though it's been a year since Trump's attempt to overturn the election results, democracy is still under attack. Trump´s strong hold on the Republican Party has resulted in, for example, the exclusion of Republicans who stood against Trump´s attempt to overthrow American democracy and the introduction of new election laws that make it harder for people to vote.