The case study investigates study association representatives’ perspectives on the activities of the popular education within the social sector in Örebro and why they are organized. It further investigates the cooperation and dialogue between the study associations and the municipality of Örebro regarding this activity. The study is based on critical realism. A questionnaire survey was conducted among all ten study associations in Örebro, combined with qualitative interviews with representatives from six of the active associations. Responses from both studies proofs that all of the study associations are active within the social sector. A significant part of the popular education activities organized by the associations can thus be referred to as social work. These activities are funded by governmental mains in accordance with “The regulation on state aid for popular education”. According to the association representatives there are gaps in the dialogue with the municipality of Örebro, which may be related to occurring changes at the structural level, between the civil society and the public sector. Society, earlier characterized by corporative structures, moves towards a more pluralistic state which changes the conditions for cooperation and dialogue between the public sector and organizations active in the civil society. At the same time, in a neo-liberal spirit, there is a market adjustment of the popular education, which changes the conditions for the study associations, the necessity and demand for social work-like activities at within popular education increases.

Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. I Sverige, där folkrörelser fungerat som röstbärare åt människor vars idéer hittade väg in i politiken samtidigt som välfärdsstaten hade en dominerande roll fram till 90- talet, har det skett stora förändringar för civilsamhällets förutsättningar under de senaste decennierna. I allt högre grad arbetar de konkratsbaserat med offentlig sektor för att bistå i välfärdsproduktion, och denna utveckling beskrivs av många teoretiker som "från röst till service". Ett samverkansavtal, Överenskommelsen, lanserades i Oktober 2008 med inspiration från Englands motsvarighet. Idén till avtalet kom från en paraplyorganisation för ideella organisationer med avsikt att tydliggöra de ideella organisationernas roll i en allt osäkrare samhällskontext, dock satte den dåvarande regeringen sin agenda på den och slutresultatet blev en avsiktsförklaring att välfärdsarenan ska inneha en större mångfald av ideella organisationer. Trots detta ägnar avtalet en stor del åt att beskriva visioner om att synliggöra den ideella sektorns röstgivande roll i samhället. Detta arbete grundar sig i Överenskommelsen, men fokuserar på de tre regionala varianterna från Örebro, Skåne och Västra Götaland, i bakgrund av samhällets samtida regionaliseringsprocesser. Dessa tre avtal analyseras för att se vilken symbolisk bild som framhävs och om det rör sig om en institutionalisering av den rollen som tidigare forskning menar håller på att utvecklas. Resultaten visar en symbolisk bild av en aktör med en särskild kraft och ett särskilt värde som bidrar med demokrati och sammanhållning. Dock skiljer sig beskrivningarna av organisationernas karaktär med vad avtalet vill att de ska ägna sig åt, det finns inga indikationer på att de demokratigivande aspekterna ska förstärkas, snarare ska de ta med sig deras särart, demokrati och frivillighet, för att bidra med en mångfald till den regionala välfärden. Denna bild befinner sig i ett semiinstitutionellt tillstånd eftersom en stor osäkerhet  och otydlighet är genomgående i avtalen, och eftersom det finns ett glapp i beskrivningarna av vad organisationerna är och vad de ska ägna sig åt. / This study aims at investigating what symbolic image that is emphasized by the contemporary civil society role as an actor in the societal arena, and examining this from an institutionalization perspective. In the light of developments in governance, commercialization in public policy areas and dismantling of welfare states, challenges have been created for civil society organizations regarding the development of their social role. In Sweden, where movements of people acted as voters for people whose ideas found their way into politics while the welfare state had a dominant role in the 90's, there has been major change in civil society conditions in recent decades. More and more, they work in a contractbased manner with the public sector to assist in welfare production, and this development is described by many theorists as "from voice to service". A cooperation agreement, Överenskommelsen (The agreement), was launched in October 2008 with inspiration from England's counterpart. The idea of the agreement came from an umbrella organization for nonprofit organizations with the intention of clarifying the role of non-profit organizations in an increasingly insecure societal context, however, the then government put its agenda on it and the final result was a declaration of intention that the welfare arena should hold a wider variety of non-profit organizations. Despite this, the agreement devotes a great deal to describing visions of making visible voice role of the nonprofit sector in society. This work is based on Överenskommelsen, but focuses on the three regional variants from Örebro, Skåne and Västra Götaland, in the light of society's contemporary regionalization processes. These three agreements are analyzed to see what symbolic picture is highlighted and if it is an institutionalization of the role that earlier research is considering developing. The results show a symbolic image of an actor with a special force and a special value that contributes to democracy and cohesion. However, the descriptions of the nature of the organizations differ with what the agreement would like them to do, there are no indications that the democratization aspects should be strengthened, rather, they should bring their distinctive character, democracy and voluntaryness, to contribute a diversity to regional welfare. This image is in a semi-institutional state because a lot of uncertainty and ambiguity are throughout the agreements, and because there is a gap in the descriptions of what the organizations are and what they are aimed to do.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.