I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna. Empirin i denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att föreståndarna upplever en känsla av otillräcklighet i sitt ledarskap. Det råder en delad mening om huruvida organiseringen av ett ledarskap med dubbla roller är av positiv eller negativ karaktär. God inblick i verksamheten upplevs som positivt medan för hög arbetsbelastning och en känsla av splittring var negativa aspekter som redogjordes för i relation till ett ledarskap med dubbla roller. Många föreståndare önskade en bättre anpassad organisationsstruktur för Linköpings Stadsmission och flertalet föreståndare menade på att en utmaning som låg framför organisationen handlade om att bibehålla ett ideologiskt fokus samtidigt som Linköpings Stadsmission fortsatte att växa. Utifrån tidigare forskning och teori inom ledarskap och organisation har vi försökt belysa föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap och vår analys visar på en komplex bild. Ett ledarskap med dubbla roller i en idéburen verksamhet på en konkurrensutsatt marknad skapar alldeles särskilda förutsättningar, hinder och möjligheter för organisationen och dess ledare.

Denna fallstudie har gjorts av Lucas Bergqvist och David Roos inom ramen för magisterprogrammet Ledarskap -  Organisatoriskt, Kreativt och Entreprenöriellt på Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur en ideell organisation kan balansera sin bärande idé med den professionalism och de strukturer som ofta infinner sig i affärsmässiga organisationer samt identifiera vilka möjligheter och begränsningar detta har för ledarskapet inom organisationen.   Det empiriska underlaget som har möjliggjort studien har inhämtats genom sju semistrukturerade intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Respondenterna representerar stiftelsen Human Bridge och deras dotterorganisation, den ideella föreningen Lindra. Samtliga respondenter har någon form av ledarroll i sitt arbete.   Human Bridge är en biståndsorganisation som fokuserar på sjukvårdsmaterial medan Lindra bedriver second hand-verksamhet i ett antal butiker för att finansiera Human Bridge biståndsarbete. Human Bridge verksamhet ses ofta bara som en kostnad, vilket respondenterna ibland anser vara ett problem då de samtidigt vill uppfattas som en effektiv och professionell organisation.   Då Human Bridges och Lindras verksamhet i hög utsträckning innehåller ideellt arbete så undersöker vi hur ledarna inom de båda organisationerna hanterar sitt ledarskap i det spänningsfält som råder mellan att leda en organisation som vilar på en bärande idé men samtidigt vill drivas och betraktas som professionell. De ideella insatser som bidrar till båda organisationerna kommer ofta med vissa förbehåll och krav från de ideellt arbetande, detta är enligt respondenterna ibland fullt berättigat. Studien visar att det dock finns utrymme för förbättringar och förändringar i sättet de arbetar på och hur de bedriver sitt ledarskap. I våra slutsatser presenterar vi de möjligheter och begränsningar som vi har identifierat och som Human Bridge och Lindra bör fortsätta med, alternativt förbättra eller förändra, för att kunna vara en organisation vars verksamhet bygger på en bärande idé men ändå betraktas som professionell.   De möjligheter och begräsningar som efter empirisk insamling och analys har identifierats är följande; Utveckla det transformativa ledarskapet för att tydligare koppla betydelsen av det ideella engagemanget till den bärande idén. Försök mäta biståndet, om än i relativa mått för att kunna följa dess utveckling och legitimera verksamheten. Kommunicera tydligare hur Human Bridge och Lindra ämnar använda sig av praktikanter och lönebidragsanställda. Minska beroendet av ideell arbetskraft inom Lindra. Använda smart makt vid beslutsfattande och kommunikation då denna kan situationsanpassas för att  vara förenlig med både bärande idé och professionalism.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.