The majority of the predators in Sweden are men. More specifically, 90 percent of all homicides are committed by men. This means that there are not many female murderers in Sweden. This awoke the question how the news media portrays the female predator compared to the male predator. The purpose of this study is therefore to analyze the differences in how news media portrays the female predator compared to the male predator. This study also aims to understand why there are differences in how female predators are portrayed by the news media compared to male predators. This study has used a qualitative text analysis to answer these questions. The study has analyzed six crime cases where articles have been selected for the analysis. The results show that the news media portrays the female predator from motives such as jealousy, motherhood and backgroundswhich includes family, education and interests. The news media doesn’t focus onmotives or backgrounds when the predator is a male. The background news media is writing about when it is a male predator is the criminal background. The newsmedia also focus on the victim when it’s a male predator. The differences betweenthe sexes may be due to the social construction of gender. The social construction of gender creates norms for the different genders in society such as normative femininity and masculinity. This creates notions of what is seen as feminine and masculine. When a woman is aggressive and violent, she goes against the normative femininity. She is seen as a deviant woman. A male who is aggressive and violent does not go against the notions of masculinity. This means he is not seen as a deviant man. This could be the reason why the news media portrays female predators different compared to male predators.

<p>I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.</p>

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.

The purpose of this study was to investigate the victim’s descriptions of the perpetrators actions based on three autobiographies. The autobiographies Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) and En mobbads minnen (2006) are based on the authors' subjective experiences of the bullying in school. A qualitative content analysis was used to investigate the purpose and issues of the study. The analysis has been a great help to find and encode sentences from each autobiography. The sentences have then been thematized into three different category that are based on bullying in physical, psychological and verbal form. The report has been strengthened with the support of Antonovsky's salutogenic theory, which deals with the concept of KASAM. KASAM implies a sense of context and is explained based on the three concepts: manageability, comprehensibility and meaningfulness. The theory has helped us to understand how the individual's physical as well as mental health is affected in relation to difficult events that occur in life. Previous research studies have also been used to create a deeper understanding of inclusion and exclusion, different forms of bullying, how the concept of bullying can be defined, and the consequences of bullying. The result has shown that the bullying occurred in physical, mental and verbal forms. In the autobiography Jag finns (2010), physical bullying was a frequent act described by the victim Maja-Maria. Based on Lisa's descriptions in the autobiography Ni vann aldrig (2018), we discovered that psychological bullying was an act that occurred most times. Based on AnnaLena's descriptions, mental bullying was also a frequent act that appeared in the autobiography En mobbads minnen (2006). In each autobiography, verbal bullying was least prevalent. When comparing the autobiographies, we discovered that there were similarities and differences in the victims 'descriptions of the perpetrators' actions. / Syftet med denna rapport var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handling utifrån tre självbiografier. Självbiografierna Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) och En mobbads minnen (2006) bygger på författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har varit till stor hjälp för att hitta och koda meningar från respektive självbiografi. Meningarna har därefter tematiseras i tre olika kategorier. Dessa teman är baserade på mobbning i fysisk, psykisk och verbal form. Rapporten har förstärkts med stöd av Antonovskys salutogena teori som handlar om begreppet KASAM. KASAM innebär en känsla av sammanhang och förklaras utifrån de tre begreppen: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Teorin har hjälp oss att förstå hur individens fysiska samt psykiska hälsa påverkas i relation till svåra händelser som uppstår i livet. Tidigare forskningsstudier har även kommit till användning för att skapa en djupare förståelse inom inkludering och exkludering, olika mobbningsformer, hur begreppet mobbning kan definieras samt vilka konsekvenser mobbning medför. Resultatet har visat att mobbningen förekom i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. I självbiografin Jag finns (2010) var fysisk mobbning en frekvent handling beskrevs av offret MajaMaria. Utifrån Lisas beskrivningar i självbiografin Ni vann aldrig (2018), upptäckte vi att psykisk mobbning var en handling som förekom flest gånger. Baserat på Anna-Lenas beskrivningar var psykisk mobbning likaså en frekvent handling som framkom i självbiografin En mobbads minnen (2006). I respektive självbiografi var verbal mobbning minst förekommande. Vid jämförelse av självbiografierna upptäckte vi att det förekom likheter och skillnader på offrens beskrivningar av förövarnas handlingar.

<p>Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.</p><p>Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet. Detta har gjort att även litteratur kring angränsande områden tagits med.</p><p>Studien innehåller två intervjuer med experter som är valda med utgångspunkt från sina respektive positioner i vårdkedjan kring unga förövare. En av de intervjuade är en före detta socialchef från Södertälje med stor erfarenhet från målgruppen både i sin roll som chef men även som behandlare. Den andra intervjun är gjord med en psykolog och terapeut på Rädda Barnen som har lång och bred erfarenhet av att arbeta med unga förövare.</p><p>Den bild som framträder i studien pekar på att det rör sig om ungdomar som ofta har en kriminell bakgrund och som är kända av socialtjänsten redan innan de begår gruppvåldtäkt. De har till skillnad från ungdomar som begår enskilda övergrepp på små barn inte samma psykologiska bakgrund. Det handlar oftare om den påverkan sociala aspekter har såsom den kriminella värld de lever i och den rådande samhällssynen. Viss forskning tyder på att riskfaktorer såsom missbruk och/eller kriminalitet hos föräldrar, anknytningsproblematik och neurologiska skador hos barnet bidrar till en ökad risk att individen ska utveckla ett kriminellt beteende. Detta gör också att risken för att begå sexuella brott ökar då det ser ut att finnas en koppling mellan att begå sexuella brott i grupp och annan kriminalitet.</p><p>Det som framkommit är att det råder en tydlig brist på behandlingsalternativ för gruppen ungdomar som begår gruppvåldtäkt. De alternativ som finns vänder sig främst till de ungdomar som begår övergrepp på mindre barn. Enligt de experter som intervjuats borde samarbetet mellan olika instanser utökas och det borde också ingå förebyggande åtgärder för att nå målgruppen i ett tidigt skede.</p><p>Studien visar på ett ökat behov av forskning inom området samt uppföljning av de insatser som redan finns för att utveckla behandlingen. Det har också blivit tydligt att det krävs mer resurser för att kunna erbjuda dessa ungdomar en bra vård.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.</p>

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare. Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet. Detta har gjort att även litteratur kring angränsande områden tagits med. Studien innehåller två intervjuer med experter som är valda med utgångspunkt från sina respektive positioner i vårdkedjan kring unga förövare. En av de intervjuade är en före detta socialchef från Södertälje med stor erfarenhet från målgruppen både i sin roll som chef men även som behandlare. Den andra intervjun är gjord med en psykolog och terapeut på Rädda Barnen som har lång och bred erfarenhet av att arbeta med unga förövare. Den bild som framträder i studien pekar på att det rör sig om ungdomar som ofta har en kriminell bakgrund och som är kända av socialtjänsten redan innan de begår gruppvåldtäkt. De har till skillnad från ungdomar som begår enskilda övergrepp på små barn inte samma psykologiska bakgrund. Det handlar oftare om den påverkan sociala aspekter har såsom den kriminella värld de lever i och den rådande samhällssynen. Viss forskning tyder på att riskfaktorer såsom missbruk och/eller kriminalitet hos föräldrar, anknytningsproblematik och neurologiska skador hos barnet bidrar till en ökad risk att individen ska utveckla ett kriminellt beteende. Detta gör också att risken för att begå sexuella brott ökar då det ser ut att finnas en koppling mellan att begå sexuella brott i grupp och annan kriminalitet. Det som framkommit är att det råder en tydlig brist på behandlingsalternativ för gruppen ungdomar som begår gruppvåldtäkt. De alternativ som finns vänder sig främst till de ungdomar som begår övergrepp på mindre barn. Enligt de experter som intervjuats borde samarbetet mellan olika instanser utökas och det borde också ingå förebyggande åtgärder för att nå målgruppen i ett tidigt skede. Studien visar på ett ökat behov av forskning inom området samt uppföljning av de insatser som redan finns för att utveckla behandlingen. Det har också blivit tydligt att det krävs mer resurser för att kunna erbjuda dessa ungdomar en bra vård.

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.

The aim of this study is to examine how one can understand the experiences that social workers within the social service's have of children who have committed sexual assault against other children, and the social workers’ thoughts about the choice of actions and the family involvement in those actions. The study has a qualitative character. Information was obtained through interviews with social workers within two Swedish counties, and the analysis of the results was based on earlier research findings as well as theoretical aspects, such as systemic theory and salutogenesis. Regarding the actions taken for the target group, the social workers have, in many ways, a systemic perspective as they emphasize elements within the child as well as within the family. It is also shown that the collaboration with other authorities affects the choice of actions, and that it is important to involve the entire family in any interventions, so that the effect of those interventions may last over time. With salutogenesis as a base, it is shown that the social workers’ experience the subject area as abstruse, but they have different ways of making it more comprehensible and manageable for themselves. To summarize, there is a shortage of research in this area. The knowledge base for this problematic issue must be strengthened, so that children with sexual behavior problems can be identified and get help at an early stage. Then they also have a better chance of successful treatment which could help reducing the incidences of sexual assault. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur man kan förstå de upplevelser som socialarbetare inom socialtjänsten har av barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp, samt socialarbetares tankar kring valet av insats och familjens inkludering i dessa. Studien är av kvalitativ karaktär. Data inhämtades genom intervjuer med socialarbetare inom socialtjänsten i två svenska län, samt analyserades utifrån tidigare forskning respektive teoretiska utgångspunkter som systemteori och KASAM.                       Gällande aspekter som påverkar valet av insatser för denna målgrupp, framkom att socialarbetarna på många sätt har ett systemteoretiskt perspektiv då de lyfte fram faktorer hos såväl individen själv som i familjen. Det framkom även att samarbetet med andra instanser påverkar valet av insats samt att det är viktigt att involvera hela familjen i insatserna, för att de ska få bestående effekt. Utifrån KASAM kan sägas att socialarbetarna uppfattar problematiken som svårbegriplig, men har olika sätt att göra den mer begriplig och hanterbar för sig själva.                       Sammanfattningsvis kan sägas att det saknas forskning inom ämnesområdet. Kunskapen kring problematiken behöver förbättras, så att barn med sexuell beteendeproblematik kan upptäckas och få hjälp tidigare. Då har de också bättre prognos att bli hjälpta vilket kan bidra till att färre sexuella övergrepp begås. / VG

Forskning har visat på hur det finns en bias i rättsväsendet som gör att kvinnor i större utsträckning döms till rättspsykiatrisk vård, och att det finns en stereotypisk bild av den kvinnliga förövaren. Föreliggande studie syftar därmed att undersöka vilka resonemang som förs samt vilka beskrivningar som ges när kvinnor döms till, alternativt utreds, i fråga om rättspsykiatrisk vård. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ riktad innehållsanalys där åtta stycken domslut rörande kvinnor som dömts samt utvärderats för rättspsykiatrisk vård har analyserats under två kategorier: “Mad” or “bad” samt Kvinnans brott mot den traditionella kvinnliga rollen. Analysen visade hur resonemangen som förs gällande varför kvinnorna borde dömas, samt varför dem döms, till vård i många fall grundade sig i hennes livsomständigheter, förväntade egenskaper och avvikelse från sitt ansvar och familjeroll. Analysen visade även på hur det tycks finnas en tendens att hellre konstatera en psykisk störning än att ifrågasätta denna, och således döma individen till rättspsykiatrisk vård. Resultaten har diskuterats utifrån vad detta kan ha för betydelse för rättsväsendet, och hur detta påverkar såväl behandlingen som bilden av både män och kvinnor som förövare.