No description available.

Syftet med denna studie är att analysera hur svensk media framställer minderåriga som offer och förövare i rapporteringen av våldsbrott där både offret och förövaren utgörs av minderåriga individer. För att kunna besvara studiens syfte används en kvalitativ innehållsanalys där centrala teman i det empiriska materialet uppmärksammas och sedan analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna, vilka utgörs av Nils Christies teori om det ideala offret samt Howard S. Beckers teori om sociala avvikelser. I analysen av det empiriska materialet fann vi tre återkommande teman som vi tolkade som ett steg i konstruktionen av offret, vilka var personbeskrivningar, plats och relationer. Dessa döpte vi i analysen till mer analytiska rubriker där personbeskrivningar döptes till den goda människan, plats döptes till den legitima platsen och relationer döptes till den okända förövaren. Likaså fann vi även tre teman som vi tolkade som ett steg i framställningen av förövaren, vilka var personbeskrivningar, oprovocerat och multikriminell. Personbeskrivningar döptes här till den onda människan, oprovocerat döptes till det oprovocerade brottet och multikriminell döptes till den multikriminella förövaren. Genomgående i analysen resonerades det även kring det likheter och olikheter som vi ansåg fanns i framställningen av de båda grupperna. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten fann vi att de minderåriga offren i majoriteten av fallen framställdes med goda egenskaper medan de minderåriga förövarna framställdes med onda egenskaper. Genomgående kunde vi även urskilja en strävan efter att framställa offren som legitima och ideala offer och förövarna som ideala gärningspersoner och som socialt avvikande. Samtidigt fann vi också fall där detta inte uppenbarades. Sammantaget kunde vi dock urskilja ett mönster där inte så idealiska offer och förövare framställdes som mer idealiska än vad de egentligen är sett utifrån Christies teori.

I denna uppsats ämnar författaren studera hur den mediala framställningen av sexuell exploatering av barn har förändrats från 2001 till 2022 utifrån två olika dimensioner, offer och förövare. Detta görs genom en diskursanalys av 240 artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med ett teoretiskt ramverk som utgår från diskursteori och Nils Christies teori om det idealiska offret besvaras frågeställningen: Hur framställs barn som brottsoffer för sexuell exploatering i den mediala diskursen? Hur har den framställningen förändrats över tid? Analysen fokuserar på vilka subjektspositioner diskursen tillhandahåller samt vilka aktörer som dominerar debatten och därmed formar diskursen. Resultatet visar att framställningen av sexuell exploatering av barn påverkas av hur offer- och förövarskap porträtteras i media. Uppsatsen avslutas med en diskussion av undersökningens resultat utifrån relevanta teman som framkommit i analysarbetet.

I en svensk kontext är skolattacker ett ovanligt fenomen, men det har under de senaste åren förekommit fall med både utförda och avvärjda attacker på svenska skolor. Dessa händelser får även stor uppmärksamhet i media, vilket följaktligen leder till reaktioner från allmänheten, skolor och myndigheter. Hur dessa attacker framställs i media blir därför viktigt att studera. Denna studie syftar till att undersöka hur svenska tidningar har rapporterat om fem svenska skolattacker. Med teoretisk utgångspunkt i gestaltningsteori och det ideala offret, samt tidigare forskning om medier, våld, offer och förövare, gjordes en tematisk analys av 237 tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sex analytiska teman togs fram ur materialet, vilka var följande: den maskerade förövaren, döden som ideal förövare, den icke-ideala unga förövaren, förövarens avvikande beteende, det nedtonade offret och samhället som offer. Studiens resultat identifierade gestaltningar i artiklarna där en framställning av fenomenet och dess aktörer på olika sätt belyses. Bland annat återfanns gestaltningar av förövarens maskering, ålder och beteenden samt de direkta och indirekta offren för attackerna. Resultatet finner att media skapar en dramatiserad och skrämmande bild av attacken och dess förövare. De lyfter fram och tonar ner vissa aspekter i händelsen och dess aktörer vilket gestaltar en bild av verkligheten.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

<p>The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders.</p> / <p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.</p></p>

The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders. / Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

<p>Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför män begår övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv så som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frågeställning som har varit i fokus för uppsatsen är; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus på det psykodynamiska perspektivet övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera på utvalda teman där självbild/identitet, uppväxt, manlighet och alkohol användes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var män som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag. Det rörde sig om att de hade blivit kränkta i sin manlighetsutveckling eller att de själva hade fallit offer för sexuella övergrepp. Förövarnas uppväxt präglades av frånvarande föräldrar och turbulenta hemförhållanden. De hade mycket låg självkänsla, led av stark ångest och djupa otillräcklighetskänslor. Alkohol fanns ofta med som ett inslag i männens liv.</p>

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför män begår övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv så som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frågeställning som har varit i fokus för uppsatsen är; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus på det psykodynamiska perspektivet övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera på utvalda teman där självbild/identitet, uppväxt, manlighet och alkohol användes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var män som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag. Det rörde sig om att de hade blivit kränkta i sin manlighetsutveckling eller att de själva hade fallit offer för sexuella övergrepp. Förövarnas uppväxt präglades av frånvarande föräldrar och turbulenta hemförhållanden. De hade mycket låg självkänsla, led av stark ångest och djupa otillräcklighetskänslor. Alkohol fanns ofta med som ett inslag i männens liv.