<p>The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders.</p> / <p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.</p></p>

The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders. / Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.