Den växande och aktuella internetplattformen OnlyFans kan ses som ett exempel på hur internet införlivas på nya sätt i människors sexuella liv. Fenomenet har kommit att bli föremål för bred debatt i olika kontexter, men infinner sig även i samtida sociologisk sexualitetsforskning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur innehållskreatörer och konsumenter av OnlyFans konstrueras samt hur konstruktionen av maktförhållanden synliggörs genom språkanvändning. Detta görs med hjälp av den kritiska diskursanalys som Norman Fairclough utformat. Empirin som analyseras består av textmaterial från fyra trådar som hämtats från internetforumet Flashback. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionism och Judith Butlers teorier om performativitet samt Beverley Skeggs teorier om respektabilitet. Perspektiven tillhandahåller en grund för att förstå konstruktionerna av både kreatörer och konsumenter. I materialet urskiljs centrala diskurser som reflekterar och reproducerar normer och antaganden om kön, sexualitet och respektabilitet. Dessa betydelser upprätthålls i debatten om OnlyFans på Flashback. Utifrån resultaten antas kreatörer vara kvinnor och konsumenter vara män, vilket påverkar hur de konstrueras. Ett negativt moraliserande mönster om kreatörerna identifieras, vilka diskuteras utifrån femininitetsnormer och kvinnlig legitimitet. Det urskiljs även ett ifrågasättande och nedvärderande mönster om konsumenterna, vilka diskuteras utifrån maskulinitetsnormer och manlig legitimitet. Samtidigt existerar diskurser som anses utmana dessa dominerande tendenser. Arbetet bidrar med en särskild inblick i debatten om OnlyFans och dess användare. Det pekar även på vikten av vidare forskning om digitala plattformar för sexuella tjänster och dess effekter för socialt samspel.

Denna studie syftar till att undersöka skildringen av hur maktdiskursen i dokumentären "Pornfluencers" gestaltas även hur makten tar sig form utifrån dokumentären. Dokumentären "Pornfluencers"  på SVT som publicerades den 15 juni 2021 och är publicerad av Erik Galli och Lisa Östberg.  Studien genomförs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk metod, materialet analyseras med hjälp a Simone de Beauvoirs begrepp transcendens, immanens samt ond tro, även Rosalind Gills teorier om hur postfeminism ger sig uttryck i media. Materialet diskuteras också utifrån tidigare forskning av Nicholas de Villiers samt kommer dokumentären ha analyserats med hjälp av Lars Gustav Andersson och Erik Hedling (1999) Filmanalys. Med dessa metoder kommer jag fram till att makten som framkommer via dokumentären har en central roll och ger sig uttryck i två olika maktformer. De maktformer som dokumentären påvisar är en maktposition hos kreatörerna som använder sig av onlineplattformen Onlyfans samt en ekonomiskmaktposition.

This study aims to examine the ongoing debate about the content subscription service Onlyfans and its creators. This is to make visible which discourses may be the basis for the reasoning in the Swedish media today and what consequences this may have for our understanding of the phenomenon. The study was conducted via discourse analytical theory and method based on a selection of 13 web articles published in Swedish media during the current period 2020 - 2021. The material has been updated with the help of previous research, and analyses based on discourse analytical concepts, social constructionism, Gayle Rubin theories of sexuality, Julia Long's ideological framework and with support in Winther Jørgensen's discoursive relationship of structure and agent. The results of this discourse analytical study show that, based on our material, it has been possible to distinguish two overarching positions in the debate. A pessimistic position and an optimistic position which emerge in the discoursive construction of Onlyfans and its creators, as the reasoning can be thought to be based on different worldviews. While the pessimistic position associates the phenomenon with discourses such as sexnegative discourse, pornografisation discourse, generationdiscourse, radikalfeminist discourse, heteronormative diskurs, victimized discourse, the optimistic position has instead associated the phenomenon with discourses such as sexworkerdiscourse, heteronormative discourse, empowerment discourse, entrepreneur discourse. The result also shows that the two positions converge at certain points. This is because it is possible to distinguish between what it applies to call the platform as a site which distributes sexual material as well as there is a consensus in the discoursive construction of creators as women and fans as men.

Women’s social and economic freedom is violated on both in the private and public life, and this needs to be resolved in order to achieve a society which realizes human dignity. This thesis aims to position the sex work on OnlyFans within the realization of women’s social and economic freedom. Using argumentation analysis through the theoretical frameworks of liberal feminism and radical feminism, this thesis investigate whether the sex work on OnlyFans is compatible with the social and economic freedom of women. The analysis was further divided into the factors of safety, economy, and agency. Based on both academic studies with interviewed sex worker as well as statistic sources on the question, this thesis engages with the question of online sex work with the added elements of the gig-economy and celebrity-influence to fully grasp the scope of the issue and its consequences for women. The findings show that both liberal feminism and radical feminism recognize that OnlyFans have major safety deficiencies which poses a threat on women’s social freedom. Furthermore liberal feminism recognize that the possibilities of economic gain for sex worker women exist, but radical feminism finds that these possibilities are slim and require skills in marketing and technology, and lastly the findings showed that in line with liberal feminism, the free will of sex workers is to be fully realized and respected, but at the same time radical feminism shows that there are elements of coercion and financial pressure present when agreeing to provide certain sexual content and services which does not comply with the realization of women social and economic freedom.

No description available.

With the reason of the Covid-pandemic, thousands of people lost their jobs and found themselves in a situation of desperation and anxiety. At the same time, the platform Onlyfans grew with the help of social media and recruited several new content creators. Onlyfans is a website where the creator uploads pictures and videos which the content users then pay in order to see. As of today, the platform consists of pornographic content from mainly young women as the content creators. Onlyfans is often described as a platform for female sexual liberation by enabling the content creators to take control over their own bodies. But at the same time as the website is being praised, there are people who see Onlyfans as something bad for the sexual liberation of women, mainly because of the act of selling pornographic pictures to men. Thus, creating a debate about the website. Is Onlyfans something liberating or confining for women? The debate is however very complex and as of today an important aspect of the discussion is left out, the words and experiences of the content creators. This essay will therefore represent the words of these women that has real experiences of the platform. By using semi structured interviews with four women, whom I have found on the internet I asked questions such as when did you start your profile? How has your life changed? Why did you start Onlyfans? From the interviews with Anna, Maja, Sara and Lisa it is shown how the content creators both are contradictory and concordant with each other. The aspects that often is mentioned is the life of the content creators, the followers, the economic part, the pandemic and the sexual liberation of women. Both the sexliberal and radicalfeminist theory is present throughout the whole essay and the different women represents different parts of the different theories. As of that, it is shown how complex the debate is and how different the perception of the platform is. This essay was never meant to solve the debate but it is representing the important voices of these women that uses Onlyfans. The economic part of Onlyfans is one aspect that all four women mentions under their interview. Apart from that, the women have different perceptions of the platform. Anna is critical and represent a more radical feminist perspective on the subject. Lisa, Maja and Sara show more of the sex liberal perspective when it comes to the female sexual liberation. The essay represents the opinions of these women and shows a more detailed discussion at several aspects of the debate. This essay will contribute to future research as it represents an important aspect that until now has been missing, the words of the content creators.

OnlyFans is a relatively new digital platform where fans subscribe to content that a creator publishes. Everything from food recipes to workouts is published, but the platform is best known for its content of sexual material. There are currently a limited number of evidence-based studies regarding OnlyFans. The purpose of this study is to investigate how the Swedish media portrays OnlyFans, focusing on how the media's portrayal of OnlyFans can have relevance for social work. The study is qualitative, and the choice of method is thematic analysis. The study analyzed 53 articles from six different Swedish news sites. The result shows that the Swedish media presents a divided and complex image of OnlyFans. Media contributes to the marketing and normalization of the platform by highlighting how success and wealth can be achieved through the platform and that celebrities publish content. Media contribute to an acceptance of the platform through the way OnlyFans and its creators are portrayeded. Some creators who express themselves in media seem to want to distance themselves from the fact that their sexual content is pornography. The platform is presented as a way for women to take power, but media also testify that this is not the case and that the platform can be a gateway to prostitution. Media also depicts that the platform is not risk-free. Children appear on OnlyFans and are therefore at risk of being exposed to crime. The technological development creates new forums where people are at risk of being exposed, which contributes to new challenges for social services work with vulnerable groups. / OnlyFans är en relativt ny digital plattform där fans prenumererar på innehåll som en kreatör publicerar. Allt från matrecept till träning publiceras, men plattformen är mest känd för sitt innehåll av sexuellt material. Det finns idag begränsat antal evidensbaserade studier gällande OnlyFans. Syftet med denna studie är att undersöka hur svensk media framställer OnlyFans, med fokus på hur medias framställan av OnlyFans kan ha relevans för socialt arbete. Studien är av kvalitativt slag och metodvalet är tematisk analys. Studien har analyserat 53 artiklar från sex olika svenska nyhetssidor. Av resultatet framkommer att media framställer en delad och komplex bild av OnlyFans. Media bidrar till en marknadsföring och normalisering av plattformen genom att belysa hur framgång och rikedom kan nås genom plattformen samt att flertalet kändisar publicerar innehåll. Genom hur media framställer OnlyFans och dess kreatörer bidrar de till en acceptans av plattformen. Vissa kreatörer som uttrycker sig i media tycks vilja ta avstånd från att deras sexuella innehåll är pornografi. Plattformen framställs som ett sätt för kvinnor att ta makten, men media vittnar även om att det inte är så och att plattformen kan vara en inkörsport till prostitution. Media framför även att plattformen inte är riskfri, barn förekommer på OnlyFans och riskerar därmed att utsättas för brott. Den teknologiska utvecklingen skapar nya forum där människor riskerar att utsättas, vilket i sin tur bidrar till nya utmaningar för socialtjänstens arbete med utsatta grupper.

The purpose of this study is to critically examine discourses in YouTube videos and comments about sexual content on OnlyFans. It focuses on how these discourses reflect gender and power inequalities and potentially contribute to the normalization of selling sexual content. Using feminist critical discourse analysis, we identify three discourses concerning sexual content: the discourse of prostitution, the discourse of the anti-social female influencer and a dominant neoliberal discourse that runs throughout the material. Our findings highlight that women who sell sexual content are stigmatized and blamed, which can contribute to the normalization of gender inequality. The study indicates that commentators value traditional gender roles, thus perpetuating unequal relations of power. By separating sexual content on OnlyFans from prostitution, the discourses contribute to normalization of selling one's body on OnlyFans. Rather than acknowledging structural causes of the phenomenon, the blame and responsibility is placed upon the individual. / Studiens syfte är att kritiskt undersöka diskurser i YouTube videor och kommentarer om att sälja sexuellt material på OnlyFans. Studien fokuserar på hur dessa diskurser återspeglar ojämlika genus- och maktförhållanden och eventuellt bidrar till en normalisering av att sälja sin kropp. Genom att använda feministisk kritisk diskursanalys har tre diskurser om försäljning av sexuellt material på OnlyFans identifierats: diskursen om prostitution, diskursen om normbrytande kvinna och den nyliberala diskursen som är den mest framträdande i materialet. Våra resultat understryker att kvinnorna som säljer sexuellt material stigmatiseras och skuldbeläggs, vilket kan bidra till normalisering av ojämlikhet mellan könen. Studien visar att personer i kommentarsfälten värderar traditionella könsroller och därigenom upprätthåller ojämlika maktrelationer. Genom att skilja på försäljning av sexuellt material på OnlyFans från prostitution bidrar diskurserna till normalisering av att sälja sin kropp på OnlyFans. I stället för att erkänna de strukturella orsakerna till fenomenet, läggs skulden och ansvaret på individen.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka framställningen av plattformen OnlyFans i svensk nyhetsmedia. För att besvara vårt syfte har vi tre frågeställningar om makt- och genusrelationer, prostitution samt barn och ungas vanmakt. Detta med utgångspunkt i att plattformen till viss del förknippas med prostitution och barn och ungas vanmakt, och som därmed är relevant för det sociala arbetets verksamhetsfält. Vi har med hjälp av en tematisk innehållsanalys undersökt hur text i nyhetsartiklar och reportage som publicerats i de fyra största svenska tidningarna under perioden 9 april år 2020 till 29 april 2023, konstruerar en bild av plattformen OnlyFans. Av vårt empiriska material, som bestod av 20 stycken nyhetsartiklar och reportage, kunde vi skapa två huvudteman. Det första huvudtemat: OnlyFans och kreatörernas makt med två tillhörande underteman: Empowerment och Ekonomiskt makt. Det andra huvudtemat: OnlyFans och kreatörernas utsatthet med tre tillhörande underteman: Kreatörernas vanmakt, Prostitution samt Barn och ungas vanmakt. Vår studie tar genomgående avstamp i socialkonstruktionismen, men vi har även studerat genus- och maktrelationer utifrån Hirdmans genusteori. Med utgångspunkt i studiens socialkonstruktionistiska ansats har vi uppmärksammat hur media bidragit till talet om OnlyFans, och hur det kan tänkas forma samhällets förståelse av plattformen. Vi har i studien funnit att medias framställning av OnlyFans skildrar olika former av makt, som till viss del tillskrivs de kvinnliga kreatörerna. Detta då kreatörerna bland annat beskrivs erhålla empowerment, frihet, självständighet och ekonomisk vinning. Dock konstruerar media ävenen bild som ger sken av att de kvinnliga kreatörerna inte erhåller någon makt, bland annat med utgångspunkt i att engagemanget på plattformen kan grunda sig i ett manligt begär. Vi har även funnit att media skildrar förekomsten av barn och unga på OnlyFans, men detta till skillnad mot vuxna kvinnor framställs genomgående i negativa termer. Media skildrar till viss del en bild av att OnlyFans verkar som en arena för prostitution, men det förekommer även framställningar som ger en bild av det motsatta. Analysprocessen föranledde tankar om vilka konsekvenser medias framställning kan ha på samhället, och hur det kan komma att påverka det sociala arbetets verksamhetsfält. Vi har bland annat landat i slutsatsen att medias framställning av OnlyFans har inverkan på socialt arbete med utgångspunkt i att socialarbetares inställning till fenomenet kan påverkas av hur media talar om det.