Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill är ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehåller bland annat ett avsnitt om idrottens värdegrund, där de fyra olika områdena glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra områden har varit en plattform och grunden för vårt examensarbete.    Syftet är att undersöka fotbollsungdomarnas, i åldrarna 12-14 år, och deras föräldrars åsikter kring områden toppning, mobbning, jämställdhet/jämlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen är av deskriptiv och komparativ art.    En enkätundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess föräldrar i föreningar från Växjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 män och 56 kvinnor, som bland annat svarade på frågor gällande mobbning, toppning, idrottsfusk och jämställdhet/jämlikhet. Enkäten fick sin utformning mestadels utifrån våra egna erfarenheter, men även från forskning kring det omtalade ämnet.   Resultatet visade bland annat att mer än hälften uppfattade att toppning förekom, där föräldrar uppfattade att det var vanligare än vad ungdomarna gjorde. Resultatet har även visat att former av social och verbal mobbning är förekommande och att en fjärdedel av respondenterna ansåg att det var okej att fuska om det innebar att laget vann matchen. Studien visade att det fanns en markant skillnad på antalet kvinnliga och manliga ledare bland lagen. För att analysera har vi använt tidigare forskning och de teoretiska perspektiven till denna studie har varit genusperspektiv och attitydförändring.   Nyckelord: Mobbning, toppning, jämställdhet/jämlikhet, idrottsfusk.

No description available.

As of January 1st, 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child was incorporated as a law in Sweden. This raises some questions about how it would influence and implicate the Swedish way of executing youth sports. Several media and experts in children's and youth sports have argued that using selective methods such as ranking or topping the team might not be in accordance with the convention. What the legislation entails and how the convention is taken into account in practice, however, seems to be largely dependent on how this is interpreted by those who are expected to implement it. The purpose of this study is therefore to gain insight into how children and youth coaches interpret the convention and its new status as a Swedish law. We also aim to understand how the coaches reflect on these selective methods from a children's rights perspective. The examination uses a phenomenological approach with qualitative semi structured interviews. The study's theoretical framework consists of three theories. We adopt the perspective of social constructionism to understand how coaches create meaning of the convention, institutional theory to understand how institutionalized logics and values can influence reflections and the theory of deviant conformity to understand how deviations from normative ideas and behaviors are understood and what they are based on. Some of the insights gained from the analysis were as follows: None of the coaches has experienced any change as a result of the convention being incorporated as a law. The convention is perceived as difficult to interpret by most of the coaches and the legitimacy of selective methods is considered to be in a gray zone. Several coaches ́ descriptions indicate that the structure of the Swedish sports movement largely influences their way of reflecting and assenting to the convention. The most frequently occurring problematic aspect regarding practical activities is perceived to be the children's parents. / Vid årsskiftet till 2020 blev de Förenta Nationernas barnkonvention inkorporerad i svensk lagstiftning. Detta väckte en del frågeställningar om hur svensk barn-och ungdomsidrott skulle komma att påverkas. Flera medier och experter inom barnidrott har argumenterat för att selektering och toppning av barn inte är i linje med konventionen och att det därför inte längre, legitimt kan bedrivas. Vad lagstiftningen innebär och hur konventionen beaktas i praktiken tycks dock till stor del vara beroende av hur detta tolkas av de som förväntas implementera den. Syftet med denna studie är därför att skapa insikt i hur barn- och ungdomstränare tolkar barnkonventionen och dess nya status som svensk lag. Studien avser även att skapa förståelse för hur tränarna reflekterar kring just selektering och toppning för barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Undersökningen använder en fenomenologisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå dessa fenomen från tränarnas egna perspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av tre teorier. Vi antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att förstå hur tränarna skapar mening av konventionen, nyinstitutionell teori för att förstå hur institutionaliserade logiker och värderingar kan influera reflektioner samt teorin om avvikande konformitet för att förstå hur avvikelser från normativa idéer och beteenden förstås och vad de baseras på. Ur analys av insamlat material har studien lett till bland andra följande insikter: Samtliga tränare upplever att deras verksamhet inte förändrats till följd av att konventionen blev lag. Konventionen uppfattas svårtolkad av de flesta tränarna. Selektering och toppnings legitimitet upplevs utgöra i en gråzon i relation till konventionen. Flera av tränarnas beskrivningar indikerar att den svenska idrottsrörelsens struktur till stor del influerar verksamheternas förhållningssätt gentemot barnkonventionen. Den mest återkommande problematiska aspekten i relation till praktisk implementering upplevs vara barnens föräldrar.