Kopplingen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper är ett område som är väl beforskat, men trots det finns det luckor. Syftet med denna studie har varit att studera korrelationen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper i den laborativa kemiundervisningen, men även studera skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. För att svara på dessa frågor genomfördes en enkätstudie där elevernas positiva emotioner och motivationstyper för den laborativa kemiundervisningen undersökts. Resultatet av denna studie indikerar att det finns positiva korrelationer mellan de mer inre motivationstyperna och positiva emotioner, men även att det finns signifikanta skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. Vår studie bidrar till en djupare förståelse till lärare för hur elevers motivation hänger samman med deras emotioner och till vad lärare kan ha i beaktning i planeringen av laborativa moment.

Det står i läroplanen och styrdokument att olika typer av undervisningsmetoder och uppgifter som kan användas vid matematikundervisning för att öka intresset för matematikämnet och elevernas inlärning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka lärares erfarenhet av verklighetsanknuten matematikundervisning och lärarnas åsikter om elevernas attityd och inlärning. Studien genomfördes genom intervjuer med lärare och analyserades utifrån en teori om tillämpningar av samspelet mellan matematik och vardagslivet. Resultaten visar att verklighetsanknutna uppgifter och laborativ samt interaktiv undervisning väcker elevernas intresse för matematik och kan hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och använda detta i vardagslivet.

Laborationer är ett arbetssätt inom fysikundervisning som uppskattas av majoriteten av eleverna. Samtidigt lyfts brister som pekar på att elever upplever fysikundervisningen som tråkig, vilket hämmar pojkar och flickors meningsskapande, intresse och delaktighet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur genusperspektiven påverkar delaktighet inom fysikundervisningens laborativa arbete i grundskolans år F-3. Frågeställningen studien ämnar besvara är följande: Hur påverkar genusperspektiven delaktighet i laborativ fysikundervisning inom årskurs 3? För att besvara frågeställningen har vi samlat in empiri genom videoinspelningar på två övningsskolor i södra Sverige. Vi har förhållit oss till två olika analysverktyg för att analysera videomaterialet. Det första verktyget tematiserar videoinspelningarna utifrån tre genusperspektiv, och det andra söker efter delaktighetsaspekter inom de olika perspektiven som tydliggörs. Resultatet visar att genusperspektiven kan påverka delaktigheten både positivt och negativt utifrån tre genusperspektiv. När delaktighetsaspekterna inte fungerar i en växelverkan, påverkas delaktigheten i homogena pojkgrupper negativt mer än i homogena flickgrupper, eftersom pojkarna bland annat har svårare för att be om hjälp. Förslag på vidare forskning är att undersöka effekten av läromedel inom naturvetenskap överlag, i relation till delaktighet. Detta skulle kunna leda till kunskaper om hur teoretiskt och praktiskt arbete i skolverksamheter skulle kunna växelverka och gynna delaktigheten i högre grad.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation. Utrymme för eleverna att utveckla djupare förståelse skamöjliggöras genom koppling till förförståelse, aktivt deltagande samt ett synliggjort lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring hur matematikundervisningen kan utformas, med fokus på att eleverna ska uppleva den som meningsfull.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ fallstudie där sju lärare har intervjuats.ResultatEleverna ska ges möjlighet att utveckla positiva förväntningar till sin egen förmåga samt matematikämnet, främst genom utmaningar och innehåll som stimulerar elevernas intressen och förförståelse. Läromedelsanvändning kräver en säkerhet hos läraren och ett medvetet val av läromedel. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för syftet med matematik. Enförutsättning för att elevernas olika behov ska tillgodoses är variation. Matematikverkstaden ses som stöd för det laborativa arbetet som i sin tur bidrar till djupare förståelse. Reflektion och samarbete är faktorer som ges utrymme i undervisningen. Språket är en förutsättning för att utveckla förståelsen och eleverna måste få sätta ord på sina tankar. / Program: Lärarutbildningen

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this degree project is to examine what impact working with physical objects has on children’s learning process concerning addition. We want to explore what addition strategies can be exercised using the game “Twice as much”. We have observed children in school year 1. To get a good insight in which addition strategies the children chose we used so called participating observations. With the game the children practice addition, subtraction and to double numbers. The children could use dried beans as physical objects. To sum up what we have seen that you can, through working with physical objects, create a learning environment so that the children give each other positive or negative reinforcement, the children converse/interact with the pedagogue and the other children, which gives the pedagogue the chance to observe the children’s learning process and development from a cognitive perspective. Learning by seeing and learning by doing (see page 11) work well in combination with laboratory material. The results show that many addition strategies were used in the game “Twice as much”. The most widely used strategies were finger counting, finger numbers and by starting with the largest number.</p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken påverkan ett laborativt arbetssätt har på skolbarnens inlärningsprocess gällande addition. Vi vill även ta reda på vilka additionsstrategier man kan öva genom spelet <em>Dubbelt upp</em>. Vi har observerat barn som går i år ett och vi har använt oss av deltagande observation för att få en nära inblick i vilka additionsstrategier barnen väljer. Med spelet tränar barnen på bl.a. addition, subtraktion och att dubblera. Som laborativt material till spelet fick de använda sig av torkade bönor. Sammanfattningsvis har vi sett att man genom ett laborativt arbetssätt kan skapa en inlärningsmiljö där barnen ger varandra negativ eller positiv förstärkning samt att barnen konverserar med pedagog eller medspelare vilket ger pedagogen en chans att se barnens inlärning och utveckling ur ett kognitivt perspektiv. Visuell och kinestetisk inlärningstyp (se sida 11) passar bra tillsammans med ett laborativt material. Resultaten visar att många additionsstrategier användes i spelet <em>Dubbelt upp</em>. De mest förekommande var <em>fingerräkning, fingertal</em> och <em>börja med det största talet</em>.</p>

<p>Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. </p><p>Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem. Vidare har undersökningen visat att elever uppfattar att de lär sig mycket av både laborationer och demonstrationer men att det är roligast med laborationer. Elever uppfattar även båda metoderna som mycket viktiga i fysikundervisningen och att de ökar förståelsen mycket av texten i läroboken.</p>

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kan delas in i tre kategorier: Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att utgå från tidigare kunskaper. Man lär sig genom att diskutera.

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.

Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ’Lusten att lära’ från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet. Utifrån denna teoriram har jag utvecklat en analysmodell. Åtta utvalda läromedel har undersökts utifrån denna analysmodell med fokus på kriterier kring uppgiftens karaktär, elevens agerande och olika inlärningsstilar. Analysens resultat är att de fyra svenska läromedlen utgör en relativt homogen grupp med en rätt begränsad tillämpning av det undersökande förhållningssättet. De fyra danska läromedlen visar jämförelsevis på större variation. I dessa läromedel tillämpas det undersökande förhållningssättet på olika sätt och läromedlen ger mer och kvalitativt bättre stöd till hur undervisningen kan se ut. I dessa läromedel uppmanas eleverna att vara aktiva och utmanas undersöka matematiska samband både på den konkreta nivån och på den abstrakta nivån. Analysen har ledt till diskussion och formuleringar av en mängd nya och intressanta frågeställningar som framtida forskning kan bygga vidare på. / This study is a survey of textbooks in mathematics regarding the concept of learning in an investigating environment. In the debate of today concern for students’ mathematical skills is often revealed. This fact together with the results of a quality research from 2003 of mathematical teaching in Sweden performed by Skolverket has motivated this study. In the quality research it is proven that students’ lack of motivation to learn mathematics partly is coursed by a lack of investigating activities in the teaching situations and the predominance of textbooks in mathematical teaching. How a sample of mathematical textbooks for school year six from Sweden and Denmark supports an investigating way of teaching is examined based on a model of analysis developed by the author. The results of the survey show that the sample of Swedish math books is relatively homogeneous and only supports an investigating way of teaching to a limited extent. The sample of Danish math books shows greater variation and provides support for this way of teaching and learning to a greater extent and of higher quality. The support for an investigating way of learning mathematics is in the Danish math books composed by challenging students to act in an investigating way to explore mathematical connexions at a concrete and abstract level of understanding. This study has led to numerous new questions and subjects for future research.