In Sweden, physics education is supposed to contribute to developing the stu-dent's experimental skill. After a physics course, students should be able to plan, execute and evaluate an experiment. In this study, seven physics teachers are interviewed about their reasoning considering assessment of experimental skills. The study aims to describe teachers' stories about their work with as-sessment of laboratory work. The results of the study show a spread of how teachers, according to them-selves, are dealing with the assessment of experiments. Some teachers work thoroughly with getting a basis to be able to assess all parts of the laboratory skill, while others leave some parts out. The most common assessment is of reports that students write after a laboratory assignment. It is also possible to see tendencies that the school teachers work at influences how teachers reason about assessment. / I Skolverkets ämnesplan för fysik står det att fysikundervisningen ska bidra till att utveckla elevens experimentella förmåga. Efter en fysikkurs ska eleven kunna planera, utföra och även utvärdera en laboration. I denna studie har sju fysiklärare på gymnasiet intervjuats om hur de resonerar kring bedömning av den experimentella förmågan. Undersökningen ämnar åt att redogöra lärares berättelser om hur de arbetar med bedömning av laborationer. Resultatet i studien visar en spridning över hur lärare enligt dem själva arbetar med bedömning av experiment. Vissa lärare arbetar noga med att få bedöm-ningsunderlag av alla delar i den laborativa förmågan medan någon lärare väl-jer bort vissa delar. Det som är gemensamt är att de allra flesta bedömer labo-rationsrapporter som eleverna skriver efter ett utfört experiment. Det går också att se tendenser till att skolan som läraren jobbar på har betydelse för hur lära-ren resonerar kring bedömning.

Syftet med denna studie är att få en inblick i bedömning av laborationer i kemi och vilka svårigheter som kan finnas med det. Studien är kvalitativ och har fyra stycken forskningsfrågor som besvaras i resultatdiskussionen. Vad är lärares motiv till att genomföra laborationer i kemi? Vilka utmaningar ser lärare med laborationer i kemi? Hur ser lärare på bedömning av laborationer i kemi? Vilken/vilka bedömningsmetoder använder sig lärare av när de bedömer laborationer i kemi? För att ta reda på detta genomfördes 6 intervjuer med verksamma lärare i åk 4-9. Alla lärare är behöriga i ämnet NO och arbetade som NO-lärare när intervjuerna genomfördes. Det visade sig att flera lärare bedömde eleverna genom att göra observationer av laborationerna, de använde dock olika metoder för att dokumentera den kunskap eleverna visade sig ha. Lärarna använde laborationer i kemi till största del för att befästa elevernas kunskaper på ett effektivt sätt. I vissa avseende, som till exempel vid frågan om vad de ser att elevernas största utmaning med laborationer i kemi är, hade lärarna liknande svar. I andra avseenden, som exempelvis vid frågan om vad de själva ser som sin största utmaning vid laborationer i kemi, hade lärarna skilda svar.

In the current situation there is not much written about assessment of laboratory work, and the majority of the working physics teachers are retiring and there are only a few newly qualified physics teachers. The purpose of this thesis is to examine how physics teachers assess laboratory work within upper secondary schools, with Gy2011 in mind. The new grade system, Gy2011, has a larger focus on the laboratory work then the earlier system Lpf 94. Skolverket has in their man-ual with examples of assessment two different sorts of laboratory experiments. The first assess-ment is regarding the planning of a laboratory work and the other about how able the pupil exe-cutes laboratory work. Both kinds of laboratory work have suggestions regarding reports and scoring matrixes. Teachers from three different schools in the southern parts of Sweden, have among other things, been interviewed concerning their opinion regarding assessment of laborato-ry work. The results show similarities between the schools but also differences. The assessment of the laboratory work differs between the schools and also within the schools.

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.

Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå Studentsframing. Med detta som bakgrund utformades laborationen Förståelse för värmestrålning våren 2017 med målet att ge studenterna som utförde den en bättre förståelse för relationen mellan de fyra fenomenen inom värmestrålning, absorption, emission, reflektion och transmission. Laborationen delades in i två olika experiment som fokuserade på olika fenomen.Syftet med denna studie är att genom kvalitativa halvstrukturerade samtalsintervjuer undersöka om laborationen ger studenterna en bättre förståelse för relationen mellan dessa fyra fenomen inom värmestrålning. Urvalet till studien var tredjeårsstudenter vid Uppsala universitet vilka läste programmet Teknisk fysik och som vid utförandet av studien just påbörjat kursen Teknisk termodynamik där laborationen ingick.Resultatet visade dels att studenterna själva upplevde en förbättrad förståelse för värmestrålning. Dels indikationer på att förberedelserna inför laborationen och förståelse för den värmekamera som användes under laborationen var viktiga för att studenterna skulle ha möjlighet att förstå och förklara sina resultat korrekt. Studenterna reflekterade inte över om deras förklaringar av laborationens resultat var rimliga eller inte och de jämförde aldrig förklaringarna av respektive experiment med varandra. Urvalet, dvs. studenter med cirka tre års erfarenhet av fysikstudier, tycks inte ha spelat en avgörande roll för hur pass mycket studenterna förstod eller kunde förklara sina resultat. / Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. With this in mind a laboratory called Understanding heat radiation was designed during the spring of 2017 with the aim to give the students who performed it a better understanding of the relationship between the four phenomena of heat radiation, absorption, emission, reflection and transmission. The laboratory was divided into two different experiments focusing on different phenomena.The purpose of this study is to investigate through qualitative semi-structured interviews whether the laboratory gives the students a better understanding of the relationship between these four phenomena in heat radiation.The selection for the study was three-year students at Uppsala University, who studied the program of Engineering Physics and who, at the time of the study, just commenced the course Technical Thermodynamics in which the laboratory was included. The result showed that the students themselves experienced an improved understanding of heat radiation. It also showed indications that the preparation for the laboratory and the understanding of IR camera used during the laboratory were important for the students to be able to understand and explain their findings correctly. The students did not reflect whether their explanations of the results of the laboratory were reasonable or not and they never compared the explanations of each experiment with each other. The selection, ie. student with approximately three years of physics studies, did not appear to have played a decisive role in how much the students understood or were able to explain their results.

I takt med att inflödet av studenter minskar ifrån gymnasieskolan är det viktigt för högskolor och universitet att erbjuda en mer flexibel utbildning. I datalogikurser inom nätverks- & systemadministration där studenten ska kunna få praktisk erfarenhet genom laborationer finns det vissa krav på laborationsmiljön om utbildningen skulle erbjudas på distans. Studenten måste då kunna installera nya operativsystem fritt inom kursens ramar i en virtuell miljö. För att denna variant av laborationsmiljö ska vara möjlig att erbjuda, krävs det mjukvara där det för studenterna fritt går att installera operativsystem med stor flexibilitet i en virtuell miljö. En studie behövs som utreder vilken funktionalitet som är relevant och vad som kommer krävas av de mjukvaror som påträffats användbara för laborationsmiljöer inom främst systemadministration. Detta arbete har jämfört funktionalitet och prestanda hos mjukvarorna VMWare vSphere 5 med vCenter Server mot Red Hat Virtualization 3. Resultatet påvisar i stort mycket likvärdig prestanda men VMWare har betydligt mer funktioner som kan vara användbara i miljön. Arbetet har även påvisat att licenskostnaderna blir likvärdiga hos båda mjukvarorna beräknat på en 5-års period.

Purpose: The main purpose of this study/thesis is to, through an interview with researchers in medical field in Jönköping,  provide an empirical analysis of the link or relationship between medical researcher and patient through social networking sites specifically for collaboration in order to improve relationships, dissemination of information and knowledge sharing. Background: The importance of social networking websites as a means of interaction between groups of individuals cannot be underestimated. Their impact on daily life activities and activities cannot be underestimated. Because  millions of individuals are making use of Social Network Sites (SNSs) to build or reinforce relationships, connect, disseminate and share information as well as sharing of knowledge whether personal or non-personal experiences with people they already know offline or new people online. Therefore, the authors are interested basically in how social networking web sites are being utilized in terms of collaborations, information and knowledge sharing and particularly in what benefits and challenge are connected to improving inter-groups collaboration in research study between researchers and ordinary citizens. Method: A review of literature gives us insight about the subject terms, critical and sensitive issues in regards to collaboration through social networking sites designed for research purpose. We apply in general networking theories such as social capital and two of its components couple with Putman´s theory of bonding and bridging social capital as a theoretical framework to synthesize the concept of  ties (strong or weak) . Our analysis based on the empirical data gathered through surveys, interviews and observation provide us with interesting preliminary results and with blueprints to guide the analysis of the thesis. Conclusion: Social networking platforms are valuable and useful in our generation being part of daily life and activity to keep up with people within our networks. However, the authors discovered that the advantages of involving ordinary citizens to participate in improving researcher-patient collaboration through dynamic social networking actually outweigh the disadvantages despite all odds and sensitive issues such as trust, privacy issues and sceptics of some researchers. In others words, some of the researchers were enthusiastic to collaborate in terms of disseminating useful information and sharing valuable knowledge with ordinary citizens. Overall, the study revealed positive result that despite weak ties relationships, the willingness to collaborate is far more than the obstacles perceived in the course of establishing such collaboration.

Detta arbete ger ett förslag på en tillbyggnad av hus M på Linnéuniversitetet i Växjö. Kvalitativa intervjuer med kvantitativa inslag har utförts för att ta reda på lokalbehovet. Vid gestaltning av ett förslag finns det lagar, föreskrifter och rekommendationer som ska tas hänsyn till för att kunna skapa en ändamålsenlig och funktionell byggnad. Det finns även en mängd olika arkitektoniska kvalitéter att tänka på som t.ex. flexibilitet och rörelse. Förslaget till en tillbyggnad är en sammanvägning av de tillfrågades åsikter, teorin och utformarnas egna kunskaper. Förslaget presenteras med förklaringar, ritningar och visualiseringsbilder som beskriver gestaltningen och utformningen av den föreslagna tillbyggnaden.

Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. In this report a laboratory setup has been designed with the purpose to visualize heat radiation using a thermal camera. The goal is to investigate transmission and reflection of heat radiation in two types of glass, window glass and low-emission glass. The result was successful and the pictures taken with the thermal camera showed the phenomena clearly. The construction where designed as a box which enclosed the setups used when doing the experiments. Two experiments were performed, one for reflection and one for transmission. In both experiments measurements with each glass was performed. For the experiment investigating transmission the images clearly showed that transmission is not possible for heat radiation in any of the two glasses, that the window glass absorbs and emits most of the incoming heat radiation and that the low-emission glass reflects most of the incoming heat radiation. For the experiment investigating reflection the images clearly showed that the low-emission glass reflects most of the incoming heat radiation while the radiation that the heat camera registered for the measurement with the window glass was a combination of the reflective heat radiation and the window glass own emission. / Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå. Med detta som bakgrund kommer en laborationsuppställning konstrueras med syfte att visualisera värmestrålning med hjälp av en värmekamera. Fokus är att undersöka transmission och reflektion av värmestrålning i två olika typer av glas, ett fönsterglas och ett lågemissionsglas. Resultatet var lyckat och transmissionen och reflektionen av värmestrålningen visualiserades bra i de bilder värmekameran tog. Konstruktionen utformades i form av en låda som omslöt de uppställningar där mätningarna utfördes. Två experiment utfördes, ett för transmission och ett för reflektion. I varje experiment utfördes mätningar med respektive glas. Bilderna tagna för experimentet med transmission visade tydligt att transmission inte är möjlig för värmestrålning i något av glasen, att fönsterglaset absorberar och emitterar större delen av den inkommande värmestrålningen och att lågemissionsglaset reflekterar större delen av den inkommande värmestrålningen. Bilderna tagna för experimentet med reflektion visade tydligt att lågemissionsglaset reflekterar större delen av den inkommande värmestrålningen medan den strålning värmekameran registrerade för mätningen med fönsterglaset var en kombination av den reflekterande värmestrålningen och fönsterglasets egna emission.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse för den didaktiska kopplingen mellan marknadsförda ”laborations-kit”/utbildningspaket, framtagna av Education Technology-företag, och det meningsskapande som dessa erbjuder. Med hjälp av syftesrelaterad textanalys, och begrepp från Lars Lindströms didaktiska läroprocesser och mer klassiska laborationsbegrepp, analyseras ”laborations-kit”/utbildningspaketens innehåll och inramning samt hur utbildningspaketen är gestaltade didaktiskt genom mål och medel. Resultatet av studien visar att den modifierade Lindström-fyrfältaren är ett användbart komplement till s.k. laborations-frihetsgrader. Tanken med ökade frihetsgrader är att succesivt ge eleven mer utmaningar. Denna tanke finns även med i Lindströms fyrfältare, men här tillkommer att ett läromål kan vara att behärska medie under kontrollerade former, dvs i teknik-världen olika instrument, apparatur, verktyg och specifika material. Med hjälp av fyrfältaren kan man som pedagog även välja att laborera ämnesfokuserat eller ämnesövergripande för att täcka andra läromål eller åstadkomma nya kreativa effekter, s.k. divergerande läromål. Det är det kreativa skapandet i kombination med behärskandet av hantverket som är det egentliga målet med laborationer och denna insikt väcks när man använder fyrfältaren. Som pedagog, vare sig man är inom skolvärlden eller på ett EdTech-företag, bör man få förståelse för vad som särskiljer de olika läroprocesserna och hur de sinsemellan kan samverka. Undersökningen har identifierat ett antal för svenskt vidkommande ”vita områden” inom teknisk-pedagogisk laborationsverksamhet, bl. a kreativa områden och ”soft skills”, alltså övningar och simulationsspel av teknikutveckling och koppling samhälle-teknik. Dessutom finns det skäl att följa utvecklingen närmaste åren inom 3D Hologram-tekniken.