Syftet med arbetet är att undersöka alternativa bedömningsmetoder i kursen Produktionskunskap 1. Studien genomförs i en planerad lektionsserie med utgångspunkt ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Under tio veckors verksamhetsförlagd utbildning på en gymnasieskola utförs en lektionsserie som ligger grund för denna rapport. Ett vanligt moment i produktionskunskap är att eleverna ska lära sig synsättet LEAN. LEAN är en arbetsfilosofi som företagen använder inom produktion där flöden ses över samt motverka slöseri. Studien undersöker hur elevernas kunskaper utvecklas när använder sig av alternativa bedömningsmetoder i undervisningen. Hur främjas elevers kommunikativa förmåga vid produktionsarbete. Vilka kunskaper har eleverna före och efter undervisningen om Lean production. Datainsamlingsmetoder som använts är observationer under en praktisk examination och enkäter. Resultatet visar att alternativa bedömningsmetoder gav gott resultat med återkoppling som verktyg. Elevernas kunskaper om Lean och kommunikationsförmåga utvecklades.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tidpunktens betydelse för kamratresponsens lärandeeffekter i samband med tekniklaborationer, samt undersöka vilka utmärkande mönster och responsformuleringar som är representativ för den undersökta elevgruppen. Grundskolelever i årskurs 7, nya till kamratrespons, har genomfört kamratrespons på ett grupparbete i ämnet teknik. För att utvärdera tidpunktens betydelse har hälften av eleverna genomfört kamratresponsen under grupparbetet, med möjlighet att dra nytta av återkopplingen under utvecklingen av arbetet. Den andra hälften genomförde kamratresponsen efter avslutat grupparbete, utan möjlighet att revidera sitt arbete. Utvärderingen har baserats på elevernas syn på kamratrespons och dess lärandeeffekter. För detta ändamål har en kvantitativ metod baserad på enkäter använts, i kombination med textanalys och klassrumsobservationer. Resultatet från analysen visar på att tidpunkten för kamratrespons har betydelse. Flertalet av eleverna, 70%, föredrog att genomföra kamratresponsen under grupparbetet. En klar majoritet av eleverna identifierade värdefull återkoppling, vilken de önskade dra lärdom av och nyttja i sin vidareutveckling av sitt grupparbete. Kamratresponsen från denna studie, baserad på ett öppet kollaborativt grupparbete i teknik, hade effekten att den i några fall kunde korrigera felaktiga hypoteser på elevernas arbeten. / The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of the timing impact of peer-assessment in relation to effective learning, and in addition analyse the themes and responses from the assessed students. Compulsory school students in grade 7, new to peer-assessment, have conducted peer-assessment on a group work in technology. To evaluate the timing impact half of the students have conducted the peer-assessment during the group work, with the opportunity to take advantage of the feedback during the development of their work. The other half conducted the peer-assessment after the completion of the group work, without the possibility to alter their work. The evaluation has been based on the students’ view. For this purpose, a quantitative method based on surveys, in combination with text analysis and classroom observations have been utilized. The result from the analysis shows that the timing for the peer-assessment does matter. The majority of the students, 70%, desired to utilise the peer-assessment during the group work. Most of the students identified valuable feedback and preferred to utilize the learning in their further development of the work. The peer-assessment in this study, based on an open collaborative group work in technology, detected instances of feedback with the power of correcting erroneous hypothesis of the students’ work.