<p>Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.</p>

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

År 2019 fick Corona-pandemin fäste i Sverige och som en åtgärd för att motverka smittspridning och sjukdom tillämpade Sverige social distansering. Skolorna har därför i perioder under år 2019, 2020 och 2021 med kort varsel behövt övergå till att undervisa på distans. Detta har medfört betydande förändringar för elever och lärare varpå mitt intresse för motivation vid distansundervisning stärktes. Det självständiga arbetets syfte är att undersöka om och hur motivationen påverkas när undervisning inom ämnet teknik på gymnasiet utförs på distans. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ induktiv tematisk analys och undersökte forskningsfrågorna genom fyra intervjuade lärares perspektiv. Forskningsfrågorna som besvaras är:1. Hur påverkas elevernas motivation för ämnet teknik när undervisning sker på distans? 2. Vilka är de faktorer som påverkar elevernas motivation för lärande i teknik? De teman som analysen föreslår är behov, studiemiljö och kommunikation med tillhörande underteman. Elevernas behov tillfredsställs sämre i jämförelse när undervisning sker i en fysisk miljö såsom skolan. Lärarna uppfattar att elevernas beteende förändras och sinnesstämningen försämras och motivationen blir sämre. Kommunikationen begränsas mellan elever till elever och lärare till elever vilket försvårar lärarens arbete med att gå elevernas behov tillmötes och ge stöttning och feedback till den enskilda individen. Som konsekvens till den begränsade kommunikationen försämras motivationen. I och med att studiemiljön förflyttas från skolan till hemmet medför det positiva och negativa konsekvenser. Vissa elever har lättare att fokusera hemma vilket höjer studieresultaten medan vissa elever inte har rätt förutsättningar i hemmet vilket sänker studieresultaten och försämrar elevens motivation. Skolmiljön besitter värden och beteenden som går förlorade när undervisning istället sker i hemmet. Undersökningens resultat är sannolikt påverkat av rådande pandemi då social distansering gäller även under elevens fritid och övriga liv vilket kan påverka studiens tillförlitlighet. Förslag på förbättringar är att utveckla plattformar för kommunikation som tillfredsställer elev och lärares behov bättre. / In 2019, the Corona pandemic gained a foothold in Sweden and as a measure to counter the spread of infection and disease, Sweden applied social distancing. The schools have therefore in periods during the years 2019, 2020 and 2021 at short notice had to switch to distance learning. This has led to significant changes for students and teachers, whereupon my interest in motivation for distance learning was strengthened. The purpose of the independent work is to investigate whether and how motivation is affected when teaching in the subject technology at upper secondary school is carried out at a distance. The study was conducted using qualitative inductive thematic analysis and examined the research questions through the perspectives of four interviewed teachers. The research questions that are answered are:1. How is the students' motivation for the subject technology affected when distance learning takes place? 2. What are the factors that affect students' motivation within technique? The themes that the analysis suggests are needs, study environment and communication with associated sub-themes. The students' needs are less satisfied in comparison when teaching takes place in a physical environment such as the school. The teachers perceive that the students' behaviour changes and the mood deteriorate, and the motivation deteriorates. Communication is limited between students to students and teachers to students, which makes it difficult for the teacher to work to meet students' needs and provide support and feedback to the individual. As a consequence of the limited communication, motivation deteriorates. As the study environment is moved from school to home, it has positive and negative consequences. Some students find it easier to focus at home, which raises study results, while some students do not have the right conditions at home, which lowers study results and impairs the student's motivation. The school environment possesses values and behaviours that are lost when teaching instead takes place at home. The results of the survey are probably affected by the prevailing pandemic as social distancing also applies during thestudent's leisure time and other circumstances, which can affect the study's reliability. Suggestions for improvements are to develop platforms for communication that better satisfy the needs of students and teachers.

During the outbreak of the COVID-19 pandemic in March 2020, large parts of Sweden's higher education, together with the rest of the world, needed to drasticallymake a switch to distance learning. This involved the use of new technology and video conferencing tools such as Zoom to reduce the virtual distance and get closer to each other without having to be close physically. Umeå University has also had to undergo this drastic transformation of their activities, with lectures, seminars and examinations which all had to suddenly be kept at a distance to reduce the spread of infection. This study consists of a quantitative survey which just over 600 teachers at Umeå University responded to, where their responses show that overall,they’ve had negative experiences where their workload has increased, job satisfaction has decreased and the interaction between the teachers and theirstudents has suffered. At the same time, they respond very positively about the quality of their digital tools and that they’re easy to use. Judging by the results and the answers of the survey, it can also be seen that even though teachers have been quick to adapt to the new distance-based reality, their way of teaching has notadapted in the same way which prevents full utilization of distance-basedtechnologies. All in all, it can be stated that the majority of those who responded to the survey give a picture that teachers prefer to keep their education in classrooms or lecture halls, to have a better interaction between teachers and students.