<p>The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care.</p><p>The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died.</p><p>The majority experienced that the patients do receive good care in their homes. The participants also think that the information from the responsible nurse was insufficient, which resulted in difficulties for the personnel giving the patients good care. The insufficient information was within several lines of profession. All participants of the study think they have a good knowledge of and competence in palliative care and that their knowledge increased with their working experience. However, the participants think that the education they receive about palliative care does not coincide with reality. More knowledge about palliative care was demanded by people with another religion. The conclusion from this study is that the communication between home care personnel and nurses should be improved and that home care personnel need more specific education in the area of palliative care.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Designen var kvalitativ och data insamlades genom intervjuer. Totalt intervjuades fem kvinnor som arbetar inom hemtjänsten med erfarenhet av att vårda patienter i livets slut i hemmet. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys och utifrån hemtjänstpersonalens upplevelser identifierades åtta huvudkategorier: relation, trygghet, vårdkvalitet, värdigt slut, rutin, information, kunskap och kompetens, samt arbetsmiljö. Resultatet visade att alla deltagare identifierade sig som en anhörig till de patienter som de har arbetat en lång tid hos och många kände ett känslomässigt engagemang i samband med patientens bortgång. Majoriteten upplevde att patienterna får en bra vård i hemmet. Informationen från ansvarig sjuksköterska ansågs bristfällig hos alla deltagare vilket resulterade i upplevelse av svårigheter att utföra god omvårdnad. Informationsbristen fanns i flera led. Samtliga deltagare upplevde sig ha goda kunskaper och kompetens i att vårda patienter i livets slutskede och att kunskapen ökade med arbetslivserfarenheten. Dock tyckte de att den utbildning de fått i vård i livet slutskede inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskaper efterfrågades om vård i livets slutskede av personer med annan religion. Slutsatsen med studien var att kommunikationen mellan hemtjänstpersonal och sjuksköterskor måste förbättras och mer specifik utbildning för att vårda i livets slut behövs för hemtjänstpersonalen.</p>

The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care. The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died. The majority experienced that the patients do receive good care in their homes. The participants also think that the information from the responsible nurse was insufficient, which resulted in difficulties for the personnel giving the patients good care. The insufficient information was within several lines of profession. All participants of the study think they have a good knowledge of and competence in palliative care and that their knowledge increased with their working experience. However, the participants think that the education they receive about palliative care does not coincide with reality. More knowledge about palliative care was demanded by people with another religion. The conclusion from this study is that the communication between home care personnel and nurses should be improved and that home care personnel need more specific education in the area of palliative care. / Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Designen var kvalitativ och data insamlades genom intervjuer. Totalt intervjuades fem kvinnor som arbetar inom hemtjänsten med erfarenhet av att vårda patienter i livets slut i hemmet. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys och utifrån hemtjänstpersonalens upplevelser identifierades åtta huvudkategorier: relation, trygghet, vårdkvalitet, värdigt slut, rutin, information, kunskap och kompetens, samt arbetsmiljö. Resultatet visade att alla deltagare identifierade sig som en anhörig till de patienter som de har arbetat en lång tid hos och många kände ett känslomässigt engagemang i samband med patientens bortgång. Majoriteten upplevde att patienterna får en bra vård i hemmet. Informationen från ansvarig sjuksköterska ansågs bristfällig hos alla deltagare vilket resulterade i upplevelse av svårigheter att utföra god omvårdnad. Informationsbristen fanns i flera led. Samtliga deltagare upplevde sig ha goda kunskaper och kompetens i att vårda patienter i livets slutskede och att kunskapen ökade med arbetslivserfarenheten. Dock tyckte de att den utbildning de fått i vård i livet slutskede inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskaper efterfrågades om vård i livets slutskede av personer med annan religion. Slutsatsen med studien var att kommunikationen mellan hemtjänstpersonal och sjuksköterskor måste förbättras och mer specifik utbildning för att vårda i livets slut behövs för hemtjänstpersonalen.

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Inom kommunal hemsjukvård utfärdar distriktssköterskor ofta läkemedelsdelegering till omvårdnadspersonal i hemtjänsten. Tidigare studier och kartläggningar har visat på svårigheter att följa gällande föreskrifter kring läkemedelsdelegeringar. När föreskrifterna inte följs kan det få till följd att patientsäkerheten inte upprätthålls. Tidigare studier har framförallt fokuserat på distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsdelegering. Syftet med studien är att beskriva läkemedelsdelegering utifrån hemtjänstpersonalens erfarenheter. Studien hade en fenomenologisk ansats med en livsvärldsteoretisk grund. Åtta intervjuer med vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten inkluderades i resultatet. Intervjuerna analyserades utifrån beskrivande innebördsanalys vilket resulterade i tre innebördsteman. Läkemedelsdelegering innebär ett oundvikligt åtagande på gott och ont. Det ses som en självklarhet att arbeta utifrån läkemedelsdelegering eftersom i stort sett all personal inom hemtjänsten har en delegering. Uppgiften kan upplevas påtvingad men också rolig och utvecklande. Läkemedelsdelegering innebär en skyldighet att ta ansvar för uppgiften och följa de regler och rutiner som finns. För att kunna göra det har hemtjänstpersonalen rätt att få den utbildning och det stöd som krävs från distriktssköterskan. Läkemedelsdelegering kan innebära att hemtjänstpersonalen självständigt behöver hantera svårigheter som uppstår vid läkemedelsadministreringen. Det kan skapa en känsla av utsatthet. När samarbetet med distriktssköterskan inte fungerar tillfredsställande eller distriktssköterskan har en nedvärderande attityd kan också en känsla av utsatthet och ensamhet uppstå. Genom att identifiera svagheterna i processerna kring läkemedelsdelegering kan de säkras för att skapa en hållbar utveckling. Här har distriktssköterskan ett ansvar att se till att hemtjänstpersonalen har den kompetens som krävs för uppgiften samt ett ansvar att skapa goda relationer mellan yrkesgrupperna.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet. Tidigare forskning av distriktssköterskors erfarenhet av att kommunicera med hemtjänstpersonal är knapphändig. Syftet med denna studie har varit att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kommunikation med hemtjänstpersonal. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård i två kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde vilka beskriver distriktssköterskans olika sätt att kommunicera, hinder och konsekvenser som påverkar en säker vård samt främjande av kommunikation. Studien visar att mer daglig personlig kontakt mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal samt mer tid för planerade möten och skriftlig kommunikation är förutsättningar för att förbättra kommunikationen. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterad till tidigare forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.

Antalet äldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvården har skapat ett större tryck på äldreomsorgen. Hemtjänsten är en stor del utav äldreomsorgen och eftersom många äldre vill bo kvar hemma, fastän de inte klarar sig självständigt, har hemtjänsten fått stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersätter många hemtjänstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare är ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjänstinsatser. Studiens syfte är att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjänsten uppfattar att Lapscare fungerar. För att kunna genomföra studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de två Lapscareansvariga i fem hemtjänstgrupper. Vi har använt oss av en kombination av New Public Management, Human Resource och omsorgsrationalitet för att analysera det empiriska materialet. Vi fann att de Lapscareansvariga har både positiva och negativa åsikter om Lapscare. De anser att planeringen är enklare och smidigare men de upplever sig även kontrollerade på så sätt att cheferna lättare kan se hur effektivt de använder sin arbetsdag.

<p>Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.</p>