<p>Antalet äldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvården har skapat ett större tryck på äldreomsorgen. Hemtjänsten är en stor del utav äldreomsorgen och eftersom många äldre vill bo kvar hemma, fastän de inte klarar sig självständigt, har hemtjänsten fått stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersätter många hemtjänstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare är ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjänstinsatser. Studiens syfte är att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjänsten uppfattar att Lapscare fungerar. För att kunna genomföra studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de två Lapscareansvariga i fem hemtjänstgrupper. Vi har använt oss av en kombination av New Public Management, Human Resource och omsorgsrationalitet för att analysera det empiriska materialet. Vi fann att de Lapscareansvariga har både positiva och negativa åsikter om Lapscare. De anser att planeringen är enklare och smidigare men de upplever sig även kontrollerade på så sätt att cheferna lättare kan se hur effektivt de använder sin arbetsdag.</p>

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Analysen av resultatet utmynnade i sex kategorier: tillfredsställelse, ansvar och gemenskap som beskrev bra upplevelser och tre kategorier: tidsbrist, otillräcklighet och krav som beskrev dåliga upplevelser. Då samtliga respondenter återgav både bra och dåliga upplevelser i arbetssituationen skapades temat: Att arbeta med motsägelsefulla känslor. Slutsats: Genom att ta del av hemtjänstpersonalens upplevelser kan sjuksköterskan utveckla delegeringsförfarande. Ge stöd till personalen och skapa tillfällen för att undervisa och handleda, vilket leder till trygghet och ökad patientsäkerhet i vård och omsorg av den äldre / Background: The elderly population in Sweden is increasing and people tend to live longer. Some people live a healthy and active lifestyle until they reach an old age. Others are affected by an illness or disease in the early stages of old age. The nurse in the Swedish municipal home care is responsible for a large number of patients and has therefore gotten less close to his or her patients. The nurse is not able to see his or her patients every day and therefore many health care tasks in patients' homes are conducted by delegated home care assistants. The responsibilities of the assistants have increased and they are often alone in the home with the decision of when the nurse must be contacted due to the patient's health status. Aim: The aim of the study was to describe the health care assistant's experiences of working with delegated health care tasks. Method: Data was collected through eight conducted narrative interviews. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to six categories. Three categories, satisfaction, responsibility, and fellowship, described the good experiences. Three categories, lack of time, the feeling of being inadequate, and feeling of being forced, described bad experiences. The respondents described both good and bad experiences in the work situation. From the categories, the theme of working with conflicting emotions was created. Conclusion: By taking part of the assisted living staff experiences the nurse could develop the delegation routine, support, educate, and supervise the staff, which leads to security and increased patient safety in health and social care of the elderly.

The purpose of this study is to illustrate how home care staff in Sweden experience the work with violence against elderly people in close relationships. In our earlier research, we can see that violence against elderly people in close relationships may be a public health problem as a result of the aging population. Research shows that there is an ignorance of violence against older people in close relationships and that this can be based on an ageism. Studies show that home care staff are an important factor in identifying domestic violence. Home care staff are in the elderly’s private home and may therefore discover the living conditions of the individual. The study is focusing on home care staff’s experience of addressing elderly victims of violence and experience of support from the organization. Through a qualitative method, we interviewed seven home care staff. The interviews were transcribed and coded for our results. The study has taken its theoretical point of departure in professional ethics as well as the home care staff’s discretion and ageism as a concept. Our study shows that it is important to have a common definition of violence for home care staff in order to address the problem and find appropriate action strategies. The result shows that violence has different meanings for our interviewees, which may affect the staff’s actions. It may therefore affect the support and efforts for the victims of violence. It is a sensitive problem for the staff to approach. Ethical dilemmas may also occur in relation to legislation. It appears that it is also important to have clear guidelines and knowledge for the staff to approach the issue.

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

Bakgrund: Att arbeta som hemtjänstpersonal innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemtjänsten arbetar i personens hem och vårdar svårt sjuka personer. Hemtjänstpersonal är den yrkesgrupp med kortast utbildning och som förväntas ha kunskaper och kompetens att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hemtjänstpersonals erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ studie där tre fokusgrupps intervjuer genomfördes. Tolv deltagare deltog i intervjuerna. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Beskriver åtta subkategorier av hemtjänstpersonalens erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede. Subkategorier som: Personen måste få bestämma, Uppfylla sista önskan, Vara gäst i personens hem, Stöd från chef, Stöd från sjuksköterska, Stöd från samordnare, Lära av och med varandra och Ha kunskap om det man ska utföra. Slutsats: Studien kom fram till att hemtjänstpersonalen var beroende av stöd från kollegor, de har nära arbete tillsammans och lär av varandra, erfarna kollegor tar ansvar att lära ut oerfarna kollegor. Studien visade även att hemtjänstpersonalen behöver utbildning och reflektionstid inom området vård i livets slutskede, där har specialistsjuksköterskan inom vård av äldre en viktig roll med sina kunskaper inom avancerad omvårdnad, ledarskap, pedagogik och förbättringsarbete.

Inom hemtjänsten föreligger det personal- och kompetensbrist, vilket är mer aktuellt idag än någonsin. Vård- och omsorgssektorn är i behov av en omfattande utvidgning vad gäller personal för att klara av den förväntade prognosen inom äldreomsorgen. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg ökar och enligt prognosen väntas det saknas ungefär 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. De främsta orsakerna till både personal- och kompetensbrist bedöms vara att andelen äldre i befolkningen ökar, det blir större pensionsavgångar i kombination med ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. I Norrbotten där studien genomförs föreligger dessutom konkurrens mellan yrken där fler individer ofta väljer industriyrken där de tilldelas högre ersättning. Utan bemanning och kompetens i hemtjänsten fungerar inte verksamheten, vilket kan innebära att människor blir utan den vård och omsorg som alla i Sverige har rätt till. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hemtjänstpersonals psykosociala arbetsmiljö med särskilt fokus på rådande personal- och kompetensbrist. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats samt genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio vårdbiträden och undersköterskor inom Norrbottens län. Empirin bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen upplevde en omfattande personal- och kompetensbrist, vilket i sin tur påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visade även att aspekterna inom den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt av personalbristen, dock utmärktes aspekten socialt stöd som kompenserande för övriga brister.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

Enligt forskning ökar alkoholkonsumtionen bland personer som är 65 år och äldre. Detta antas innebära att hemtjänstpersonal kommer att stöta på alkoholberoende allt oftare i arbetet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet kring äldre vårdtagare med problematisk alkoholkonsumtion bedrivs inom hemtjänsten. Som teoretisk grund för studien användes makt, ålderism, synen på människan som objekt/subjekt samt synsätt på alkoholmissbruk. En kvalitativ metod bestående av åtta intervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes. Resultatet visar att respondenterna tycker det är viktigt att vara värderingsfri i arbetet. De beaktar även vårdtagarnas rätt till privatliv. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheter inom socialt arbete bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, något som respondenterna beaktar i sitt arbete. Svårigheter som respondenterna stöter på i arbetet löser de bland annat genom att diskutera med kollegor, något som nämndes som strategier. Det framkom också att respondenterna anser att de ibland inte har de förutsättningar som krävs för att möta den berörda gruppen. / According to research, alcohol consumption among people aged 65 and over increases. This is supposed to mean that homecare staff will encounter alcohol addiction more and more frequently at work. The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how work on elderly patients with problematic alcohol consumption is conducted within homecare. As a theoretical basis for the study, power, ageism, the view of man as object / subject, and approach to alcohol abuse were used. A qualitative method consisting of eight interviews with homecare staff was conducted. The result shows that the respondents find it important to be value-free at work. They also take into account the patients’ right to privacy. According to the Social Services Act, activities within social work must be based on respect for people's self-determination and integrity, something that the respondents consider in their work. Difficulties encountered by the respondents in the work are solved, among other things, by discussing with colleagues, something that was mentioned as strategies. It also emerged that the respondents believe that they sometimes don’t have the conditions required to meet the relevant group.

Forskningen visar att språket är viktig när det kommer till vård. Denna studie syftar till att undersöka hur vårdgivare inom hemtjänsten hanterar och uppfattar språksvårigheter med äldre invandrare som inte kan svenska. För att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex stycken vårdpersonal inom hemtjänsten. Resultatet visar att språksvårigheter är vanligt förekommande men att det inte alltid behöver vara ett problem. För att hantera språkskillnaderna användes bland annat teckenspråk, kroppsspråk, ögonkontakt samt beröring. Utförliga besöksplaner, kontaktmannaskap och kontinuitet användes som arbetsredskap för att förebygga missförstånd och underlätta kommunikationen. Det rådde olika meningar huruvida de äldre invandrarna var ensamma och isolerade. Personalen upplevde att de äldre upplevde språksvårigheterna som jobbiga, blev ledsna, arga och kände hopplöshet. Skapandet av goda relationer påverkades inte av språksvårigheterna ansåg fyra av sex intervjupersoner. Antaganden användes inte för att underlätta språksvårigheterna då de behandlade alla individuellt. Tillmötesgående, förtroendeingivande, sunt förnuft och vänlighet var ord som förknippades med positivt bemötande. / Research shows that language is important when it comes to healthcare. This study aims to investigate how caregivers in home care handle and understand language difficulties with older immigrants who don’t speak Swedish. To answer the question qualitative, semi-structured interviews were conducted with six health workers in home care. The result shows that language difficulties are common but not always need to be a problem. To deal with the different languages following were used; sign language, body language, eye contact and touch. Detailed visit plans, contact persons and continuity were used as tools to prevent misunderstandings and to facilitate communication. There was a difference of opinion whether the older immigrants were alone and isolated. The staff felt that the older experienced language difficulties hard, that they were sad, angry and felt hopelessness. Four interview persons thought that the establishment of good relations were not affected by language difficulties. Assumptions were not used to facilitate language difficulties since they treated everyone individually. Accommodating, trustworthy, good sense and kindness were words that were associated with positive reception.

Uppsatsen syftade till att undersöka faktorer kring hemtjänstpersonalens kvarvarande i yrket samt personalens arbetsvillkor. Datainsamlingen utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med fyra enhetschefer inom både privat och kommunal hemtjänst.  Bidragande orsaker till att personal lämnar yrket framgick som upplevelser av otillräcklighet, bristande påverkans- och utvecklingsmöjligheter samt arbetstidsförläggningen. Faktorer för kvarvarande uppmärksammades som betydelsen av det relationsnära arbetet, kollegialt utbyte, utvecklingsmöjligheter och stöd i arbetet.  Resultatet indikerade på att bristande resurser var skäl till att personal lämnar yrket och betydelsen för personalens kvarvarande har diskuterats utifrån äldreomsorgens kvalité. Äldreomsorgen har likt andra välfärdsverksamheter skyldigheter i att bedrivas på ett sätt som tillgodogör målgruppens behov varför personalens kompetens och erfarenhet blir av stor betydelse. / The study aimed to examine home care workers’ intentions to remain within their profession and working conditions. Data collection was conducted through qualitative interviews with four first-line managers within private and municipal home care. The first-line managers described experiences of inadequacy, lack of influence and development opportunities, and the working hours as reasons for the care workers’ turnover intentions. Factors regarding remaining in the profession were noted as the importance of relational work, collegiate exchange, development opportunities, and support. The results indicated lack of resources as the main reason for home care workers leaving their profession, and the importance of remaining has been discussed based on the quality of elderly care. Elderly care has obligations to be conducted in a manner that meets the needs of the targeted group, which is why the home care workers’ competence and experience are of significant importance.