Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar. Få fall inträffade mellan klockan 00-09. Kvinnorna föll framförallt under december månad. Antal fall som ledde till sjukhusvård var 4.5 % och av dessa var nästan alla individer över 80 år och flertalet var kvinnor. Av de fall som ledde till sjukhusvård inträffade 39 % vid första och enda fallet. Då många vårdtagare föll ett flertal gånger och antalet fall kunde vara mycket högt bör de fallförebyggande åtgärderna ses över. Downton fallriskindex skulle kunna vara ett komplement till övriga fallpreventioner i hemmet. Studien ger användbar data med möjlighet att till exempel utforma hemtjänstens schema utifrån studieresultatet och på så sätt minska antalet fallolyckor i hemmen.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Sociala omsorgsprogrammet</p><p>Socialt arbete 41-60 p</p><p>C-uppsats, 10 p</p><p>Ht 2007</p><p>En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung</p><p>- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?</p><p>Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Sammanfattning</p><p>Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.</p><p>För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.</p><p>Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.</p><p>Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.</p> / <p>Örebro University</p><p>The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Social work programme</p><p>Social work advanced course, 41-60 points</p><p>Essay, 10 points</p><p>Ht 2007</p><p>A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.</p><p>- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.</p><p>Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.</p><p>The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.</p><p>The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.</p><p>Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox</p>

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet Socialt arbete 41-60 p C-uppsats, 10 p Ht 2007 En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung - Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land? Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Sammanfattning Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal. För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst. Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen. Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox. / Örebro University The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Social work programme Social work advanced course, 41-60 points Essay, 10 points Ht 2007 A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin. - How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country. Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Abstract The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff. The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service. The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care. Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

This essay deals with the support and help offered to elderly people over 65 with mental disabilities out of personnel from a special support team. We have chosen to use the qualitative method to answer our questions. We have four semi-structured interviews with all staff from the support team we have been in contact with, three nurses/nursing assistants and project manager for the support team. We have recognized five themes and divided the text into six different categories and disciplines that answers and highlights the importance of meeting clients' needs, increase their independence and quality of life. Our theme is security, continuity, time, treatment and relations. Our topics are quality of life and health, personalized and holistic, empowerment, motivation and participation, activity and disengagement and stigma.The conclusion of our essay is that there is a need for a special team to meet the needs of older people with mental disabilities. The support team has more time and can give clients the support they need. The time gives staff the opportunity to increase clients' quality of life by listening and understanding. The staff provides security with their presence and attitude while becoming a social contact for the client. The staff has the knowledge required to provide good treatment. The staff of the support team works with high professionalism and flexibility. The support team is working from the client's needs when the operation should be given and how it should be. The support team works with the continuity that provides a better and deeper relationship with the client.We have found that staff in the support team is working to get their clients to feel that they are able to do things themselves and build up their confidence and self esteem. This is the support team doing by lifting up what clients can and try to motivate clients to do things. By the support teams encouragement and support clients can find faith in themselves to handle things and become independent. Support team works with their clients so that they feel the meaningfulness of everyday life. By the motivation from the support team clients has managed to become more involved in their daily work.The support team provides personalized care to their clients. We have found it impossible to generalize and think that all older people with mental disabilities can be satisfied by for example activity and interaction with other people. For many of these clients their need may change. Passivity and aloofness can be an experience of tranquility and well-being and to decrease stress. Another aspect we have found, the reason why clients withdraw and isolate themselves at home is that clients put “stamp” on themselves as mentally ill. This negative self-image can be influenced by impressions from the surroundings. By that clients are treated with respect and sensitivity of personnel, client's view of themselves can change. The support team works to ensure opportunities in their clients' daily lives and not obstacles.