Lic.-avh. Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2006.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2008.

Lic.-avh. Uppsala : Univ., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

The problem that is examined is how to make courses from the product of Academy World "Kunskapsbanken" to be suitable for accessing from a smart phone. "Kunskapsbanken is Web product where customer take courses over the Internet. To determine the suitability of each course page three Factors:  Page size  Transmission rate  Information presentation technique are examined of how they are configured and then checked against three criteria's:  15 second criteria  Page size criteria  Comparison criteria If the factors are within the limits of the criteria's the course page in question is suitable. All pages are examined according to the mentioned procedure individually Seven of seventeen tested course pages in the course "Euron i din vardag" where approved according to the comparison criteria. Three were approved with exception, which means that some part of the page was not approved. With a 9.6 kbps connection three pages were approved, with a 28.8 kbps connection nine pages were approved and with a 43.2 kbps connection nine pages were approved according to the 15 second and page size criteria. Important things to find out are the technical features of the smart phone(s) which are suppose to access the pages e.g. browser version, support for presentation techniques HTML, WML and scripts and in what way it is connected to the Internet. The use of client side scripting should not be relied on, there should be an alternative way to the functionality it provides e.g. server side scripting. Frames should be avoided, when making a Web page for mobile accessing.

<p>Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit. Studien visar att det är möjligt att integrera fältserviceteknikerns arbetsplats med SMS m.h.a. tekniker som mobilt Internet och handdatorer, och på ett sätt som medför att lösningen får en bred acceptans. Det finns lämpliga lösningar som bör inkluderas i arbetsplatsen. Exempel är uppdrags-/ärendehantering och reservdelshantering. Det finns dock områden som måste beaktas vid utformandet av arbetsplatsen. Fältservicetekniker utrycker oro för att antalet kontakter med medarbetare kan komma att minska och en känsla av att vara övervakad om GPS-positionering utnyttjas. Helhetsintrycket är dock att dessa fältservicetekniker är mycket positiva till denna nya typ av mobila arbetsplats</p>

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit. Studien visar att det är möjligt att integrera fältserviceteknikerns arbetsplats med SMS m.h.a. tekniker som mobilt Internet och handdatorer, och på ett sätt som medför att lösningen får en bred acceptans. Det finns lämpliga lösningar som bör inkluderas i arbetsplatsen. Exempel är uppdrags-/ärendehantering och reservdelshantering. Det finns dock områden som måste beaktas vid utformandet av arbetsplatsen. Fältservicetekniker utrycker oro för att antalet kontakter med medarbetare kan komma att minska och en känsla av att vara övervakad om GPS-positionering utnyttjas. Helhetsintrycket är dock att dessa fältservicetekniker är mycket positiva till denna nya typ av mobila arbetsplats

<p>Mobiltelefonianvändningen har sedan början av 2000-talet haft en stark tillväxt och till-sammans med utvecklade tekniker ifrån Internet uppstod förutsättningar för en ny marknad – mobilt Internet. Europa, Nord Amerika och Japan ledde utvecklingen. Europa och Nord Amerika utvecklade Wireless Application Protocol (WAP) medan ett japanskt företag NTT DoCoMos utvecklade ett eget system – i-mode – som dominerar den japanska marknaden idag. Detta medan WAP-användningen ej blev den succé man hade hoppats på och användningen av WAP är ej speciellt hög idag, trots att de flesta mobiltelefoner i Sverige har stöd för WAP.</p><p>Syftet med denna rapport är att förklara utifrån ett användarperspektiv varför WAP-användningen är låg i Sverige samt hur i-mode kunde lyckas så väl på den japanska mark-naden. Rapporten syftar också till att undersöka befintliga mobilanvändares behov angående mobilt Internet och upptäcka ifall i-mode möter dessa behov. En jämförelse skall också ske av hur WAP och i-mode har marknadsförts. Resultatet skall förklara varför majoriteten av svenska mobilanvändare ej använder WAP.</p><p>Forskningen inledes med en litteraturstudie. Med denna litteraturstudie som stöd så valde vi att genomföra en enkätundersökning för att upptäcka den utvalda populationens behov och användninsgrad av mobilt Internet. Utfallen från enkätundersökningen analyserades tillsammans med teorier och det tillsammans skapade resultatet.</p><p>• Människor i Sverige tenderar till att använda internet hemma istället.</p><p>• WAP-användning är dyrt och långsamt idag.</p><p>• Kunskapen om WAP bland det svenska folket är dålig.</p><p>• Med vår forskning som utgångspunkt så finns det inget behov för mobilt Internet.</p><p>Det låga användandet av mobilt Internet förklaras främst med att de svenska användarna utnyttjar tillgången av Internet hemma. Detta ser inte vi som en egentlig orsak utan mer som ett resultat av de brister som mobilt Internet uppvisar. Större delen av dessa behov klarar ej en i-mode implementation i Sverige av att tillfredsställa i dagsläget. Därför ser vi ej i-mode som ett alternativ idag. Däremot anser vi att om i-mode kan marknadsföra sig som i Japan – som ett komplett system med unika funktioner – istället för en komprimerad ver-sion av internet, så kan i-mode vara ett fullvärdigt alternativ då tekniken redan finns för en implementation i Sverige.</p> / <p>Since the beginning of the 21st century mobile phone usage has had a big growth. Together with developed techniques from the Internet conditions for a new market emerged – mobile Internet. Europe, North America and Japan took the lead in this development. Europe and North America developed Wireless Application Protocol (WAP) whilst a Japanese company, NTT DoCoMo, developed their own standard – i-mode – which is dominating the Japanese market today. WAP on the other hand was not a success at all and the usage is still low today in Sweden, even though almost all mobile phones support WAP.</p><p>The purpose of this thesis is to, from a user perspective, explain why the WAP usage is so low in Sweden and also explain how i-mode became such a success on the Japanese market. In the thesis we will research mobile phone users needs regarding mobile Internet, and if those needs can be applied to i-mode functionality. We will also compare WAP and i-mode marketing. The result will then explain why the majority of Swedish mobile phone owners do not use WAP.</p><p>We started out with a literature study, which became the base of our chosen method; a survey. Thus to discover the chosen populations’ needs, demands and degree of usage of mobile Internet. A result was created from the survey data and theories.</p><p>• People in Sweden tend to use Internet at home instead.</p><p>• WAP usage today is expensive and has slow bandwidth.</p><p>• The knowledge about WAP is poor among the Swedish population.</p><p>• There is no need for mobile Internet in Sweden according to our research.</p><p>The low mobile Internet usage can mainly be explained with that people in Sweden rather use Internet at home. We are convinced that this is not the main reason though, since this result emerged because of WAPs faults and weaknesses. The majority of these demands can not be satisfied by an i-mode implementation. That is why we do not see i-mode as an alternative to WAP in Sweden. Although if i-mode could use another approach in their marketing they may succeed – like a stand-alone system with unique functions. Using this approach instead of marketing the service as a light version of the Internet, as we see today in WAP.</p>

Mobiltelefonianvändningen har sedan början av 2000-talet haft en stark tillväxt och till-sammans med utvecklade tekniker ifrån Internet uppstod förutsättningar för en ny marknad – mobilt Internet. Europa, Nord Amerika och Japan ledde utvecklingen. Europa och Nord Amerika utvecklade Wireless Application Protocol (WAP) medan ett japanskt företag NTT DoCoMos utvecklade ett eget system – i-mode – som dominerar den japanska marknaden idag. Detta medan WAP-användningen ej blev den succé man hade hoppats på och användningen av WAP är ej speciellt hög idag, trots att de flesta mobiltelefoner i Sverige har stöd för WAP. Syftet med denna rapport är att förklara utifrån ett användarperspektiv varför WAP-användningen är låg i Sverige samt hur i-mode kunde lyckas så väl på den japanska mark-naden. Rapporten syftar också till att undersöka befintliga mobilanvändares behov angående mobilt Internet och upptäcka ifall i-mode möter dessa behov. En jämförelse skall också ske av hur WAP och i-mode har marknadsförts. Resultatet skall förklara varför majoriteten av svenska mobilanvändare ej använder WAP. Forskningen inledes med en litteraturstudie. Med denna litteraturstudie som stöd så valde vi att genomföra en enkätundersökning för att upptäcka den utvalda populationens behov och användninsgrad av mobilt Internet. Utfallen från enkätundersökningen analyserades tillsammans med teorier och det tillsammans skapade resultatet. • Människor i Sverige tenderar till att använda internet hemma istället. • WAP-användning är dyrt och långsamt idag. • Kunskapen om WAP bland det svenska folket är dålig. • Med vår forskning som utgångspunkt så finns det inget behov för mobilt Internet. Det låga användandet av mobilt Internet förklaras främst med att de svenska användarna utnyttjar tillgången av Internet hemma. Detta ser inte vi som en egentlig orsak utan mer som ett resultat av de brister som mobilt Internet uppvisar. Större delen av dessa behov klarar ej en i-mode implementation i Sverige av att tillfredsställa i dagsläget. Därför ser vi ej i-mode som ett alternativ idag. Däremot anser vi att om i-mode kan marknadsföra sig som i Japan – som ett komplett system med unika funktioner – istället för en komprimerad ver-sion av internet, så kan i-mode vara ett fullvärdigt alternativ då tekniken redan finns för en implementation i Sverige. / Since the beginning of the 21st century mobile phone usage has had a big growth. Together with developed techniques from the Internet conditions for a new market emerged – mobile Internet. Europe, North America and Japan took the lead in this development. Europe and North America developed Wireless Application Protocol (WAP) whilst a Japanese company, NTT DoCoMo, developed their own standard – i-mode – which is dominating the Japanese market today. WAP on the other hand was not a success at all and the usage is still low today in Sweden, even though almost all mobile phones support WAP. The purpose of this thesis is to, from a user perspective, explain why the WAP usage is so low in Sweden and also explain how i-mode became such a success on the Japanese market. In the thesis we will research mobile phone users needs regarding mobile Internet, and if those needs can be applied to i-mode functionality. We will also compare WAP and i-mode marketing. The result will then explain why the majority of Swedish mobile phone owners do not use WAP. We started out with a literature study, which became the base of our chosen method; a survey. Thus to discover the chosen populations’ needs, demands and degree of usage of mobile Internet. A result was created from the survey data and theories. • People in Sweden tend to use Internet at home instead. • WAP usage today is expensive and has slow bandwidth. • The knowledge about WAP is poor among the Swedish population. • There is no need for mobile Internet in Sweden according to our research. The low mobile Internet usage can mainly be explained with that people in Sweden rather use Internet at home. We are convinced that this is not the main reason though, since this result emerged because of WAPs faults and weaknesses. The majority of these demands can not be satisfied by an i-mode implementation. That is why we do not see i-mode as an alternative to WAP in Sweden. Although if i-mode could use another approach in their marketing they may succeed – like a stand-alone system with unique functions. Using this approach instead of marketing the service as a light version of the Internet, as we see today in WAP.