Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer. I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande. Underleverantörer befinner sig således i en situation där varumärket byggs via projektunika och kundanpassade lösningar samt i mötet med kunder. Vår studie utförs på en underleverantör inom byggbranschen som erbjuder konsulttjänster. Byggbranschen vilken är en av de mest betydande sektorerna för världens länders BNP. Byggbranschen tillför dock inte bara positiva aspekter. Idag förknippas byggbranschen med en stagnerande utveckling och har länge kritiserats för sin låga hänsyn till miljön. Ett högt energiutnyttjande samt ineffektiva projekt inom branschen har bidragit till en ökad uppmärksamhet av hållbarhet. Fler och fler kunder börjar efterfråga mer hållbara byggprocesser av entreprenader och underleverantörer vilket innebär att det finns incitament att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Studiens syfte är genom att anlysera en underleverantörs arbetsprocess bidra till det teoretiska gap som forskare identifierat om hur företag inom B2B-marknader kan arbeta med att bygga varumärken. Mer specifikt för vår studie, ett varumärke som associeras med hållbarhet.  Våra observationer indikerar att en underleverantör inom byggbranschen har två möjligheter att bygga ett varumärke som associeras med hållbarhet. Via medarbetarna kan underleverantören övertyga beställare att välja hållbara alternativ. Vi fann även att underleverantörens externa marknadskommunikation är av betydelse. Våra iakttagelser indikerar att det som främst påverkade underleverantörens möjligheter var beställarens önskemål, kortsiktighet i beställarledet, lagen om offentlig upphandling, sen inkoppling samt korta tidsramar inom projekten. Resultaten indikerar att en väsentlig skillnad mellan privat och offentliga beställare råder, där offentliga beställare enligt lag måste följa lagen om offentlig upphandling. Studien bidrar med information om hur ett företag inom B2B bygger varumärken och vilken betydelse underleverantörens medarbetare har. Studien bidrar även med förståelse för underleverantörens omgivning påverkar och vilka strukturer en underleverantör inom byggbranschen måste förhålla sig till i samband med att bygga ett varumärke.

Sammanfattning Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet. Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt. Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan. / Abstract Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry. Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region. Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used. Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.

Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hårdast är träindustrin. För tillfället har många större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt påverkan på branschens underleverantörer som sätts i en försämrad situation.   Syftet med denna uppsats är att utifrån empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trärelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning. Slutligen skapa en Cash Management-modell för att hantera risken för sen eller utebliven betalning hos en underleverantör inom den trärelaterade träindustrin.   Vi har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer samlat empiri från åtta underleverantörer inom träindustrin. Vi kan se att ett ökat informationsflöde, användning av tredje part, fördelning av kundportföljen, graden av beroendeskap samt aktiv betalningsuppföljning är faktorer för att minska risken för sen eller utebliven betalning.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen.</p><p>Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet.</p><p>Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt.</p><p>Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan.</p> / <p>Abstract</p><p>Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry.</p><p>Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region.</p><p>Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used.</p><p>Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.</p>

<p><p>Syftet med uppsatsen var att utifrån en fallstudie av ett mellanstort svenskt industriellt företag, som tillverkar kundspecifika produkter, studera etablerade kundrelationer beträffande varför de är viktiga att behålla och utveckla. En fallstudie med kvalitativa intervjuer genomfördes på Sjölanders Mekaniska samt med två av deras etablerade kunder. Frågor såsom "Vad får kunderna att bli långvariga hos Sjölanders Mekaniska?", "Hur arbetar företagen för att föra relationen framåt?" och "Vad ser företagen som viktiga faktorer i en affärsrelation?" besvarades och resultatet visade på att industriella relationer stärks och utvecklas genom att parterna för en öppen dialog och är tydliga med att framföra sina behov. Dessutom anses kvaliteten på produkterna öka då medarbetarna har lång erfarenhet av tillverkningen, vilket medför att kompetensen som finns i en etablerad relation svår och kostsam att ersätta. Vidare är det viktigt med en hållbar planeringsfunktion som aktivt håller koll på leveranssäkerheten. Slutligen kan den tillit som skapas mellan individerna i en affärsrelation ses som relationens viktigaste byggsten.</p></p> / <p>The purpose of the thesis was to perform a case study of a medium sized industrial company that produce customer specific products, and to study established customer relationships in regard of why they are important to keep and develop. The case study of Sjölanders Mekaniska and two of their established customers has been done through qualitative interviews. Questions such as "Why do the customers continue to choose Sjölanders Mekaniska?",<strong> </strong>"How do the companies work to bring their relationships forward?", and "What do the companies see as important factors in a business relationship?" were answered and the result showed that industrial relationships strengthens and develops thorough an open dialogue between the parties where clear objectives are presented. Further the quality of the products is said to increase with the employees' long experience of the production. Therefore, one can see the competence that exists within an established relationship, as difficult and expensive to replace.  Moreover, it is seen as important to maintain a sustainable planning function which actively keeps control over the reliability of delivery. Finally, the trust that is created between the individuals in a business relationship, is seen as a the most important building block of the relationship as a whole.</p>

<p>Bakgrund: Som en följd av dålig lönsamhet och överkapacitet sker en kraftig konsolidering bland biltillverkarna. Detta får i sin tur får stora konsekvenser för deras leverantörer som tvingas anpassa sig till en för dem ny situation. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fusionerna bland billtillverkarna påverkar leverantörerna samt beskriva vilka konsekvenser det får för dessa Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart omfatta leverantörer i Göteborgsområdet. Detta då vi haft begränsade resurser, både tidsmässigt och ekonomiskt. </p><p>Genomförande: Undersökningen har utförts med hjälp av artiklar och tidskrifter inom det berörda ämnet samt genom sju intervjuer. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att man som leverantör måste agera snabbt och tydligt bestämma vilken position man ska inta i leverantörskedjan. </p>

Bakgrund: Som en följd av dålig lönsamhet och överkapacitet sker en kraftig konsolidering bland biltillverkarna. Detta får i sin tur får stora konsekvenser för deras leverantörer som tvingas anpassa sig till en för dem ny situation. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fusionerna bland billtillverkarna påverkar leverantörerna samt beskriva vilka konsekvenser det får för dessa Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att enbart omfatta leverantörer i Göteborgsområdet. Detta då vi haft begränsade resurser, både tidsmässigt och ekonomiskt. Genomförande: Undersökningen har utförts med hjälp av artiklar och tidskrifter inom det berörda ämnet samt genom sju intervjuer. Resultat: Vi har kommit fram till att man som leverantör måste agera snabbt och tydligt bestämma vilken position man ska inta i leverantörskedjan.

Syftet med uppsatsen var att utifrån en fallstudie av ett mellanstort svenskt industriellt företag, som tillverkar kundspecifika produkter, studera etablerade kundrelationer beträffande varför de är viktiga att behålla och utveckla. En fallstudie med kvalitativa intervjuer genomfördes på Sjölanders Mekaniska samt med två av deras etablerade kunder. Frågor såsom "Vad får kunderna att bli långvariga hos Sjölanders Mekaniska?", "Hur arbetar företagen för att föra relationen framåt?" och "Vad ser företagen som viktiga faktorer i en affärsrelation?" besvarades och resultatet visade på att industriella relationer stärks och utvecklas genom att parterna för en öppen dialog och är tydliga med att framföra sina behov. Dessutom anses kvaliteten på produkterna öka då medarbetarna har lång erfarenhet av tillverkningen, vilket medför att kompetensen som finns i en etablerad relation svår och kostsam att ersätta. Vidare är det viktigt med en hållbar planeringsfunktion som aktivt håller koll på leveranssäkerheten. Slutligen kan den tillit som skapas mellan individerna i en affärsrelation ses som relationens viktigaste byggsten. / The purpose of the thesis was to perform a case study of a medium sized industrial company that produce customer specific products, and to study established customer relationships in regard of why they are important to keep and develop. The case study of Sjölanders Mekaniska and two of their established customers has been done through qualitative interviews. Questions such as "Why do the customers continue to choose Sjölanders Mekaniska?", "How do the companies work to bring their relationships forward?", and "What do the companies see as important factors in a business relationship?" were answered and the result showed that industrial relationships strengthens and develops thorough an open dialogue between the parties where clear objectives are presented. Further the quality of the products is said to increase with the employees' long experience of the production. Therefore, one can see the competence that exists within an established relationship, as difficult and expensive to replace.  Moreover, it is seen as important to maintain a sustainable planning function which actively keeps control over the reliability of delivery. Finally, the trust that is created between the individuals in a business relationship, is seen as a the most important building block of the relationship as a whole.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar. / Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.