Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan.                       Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights.                        Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice.

Självmord är ett fenomen som funnits så länge vi kan minnas. Självmord och sekularism är ett någorlunda nyare fenomen men diskuterades först av sociologen Emilé Durkheim i hans verk Självmordet (1897/1983). Syftet med denna rapport är att undersöka just sambandet mellan sekularism och självmord, men även andra faktorer som kan spela in på självmordsfrekvensen i dagens moderna samhälle, baserat på de faktorer Durkheim påvisat i sitt verk. Frågeställningarna som rapporten grundas på är 1) Finns det ett klart samband mellan den sekulära befolkningen i ett land och högre självmordsfrekvens inom ny forskning? Och 2) Vilka faktorer, åsido sekularism, spelar in på självmordsfrekvensen i sekulära länder enligt ny forskning? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys där specifika termer och ord söktes upp i ny forskning. Dessa termer är baserade på de orsaksfaktorer som Durkheim nämnt i sitt verk. Resultaten presenterades genom ett kodschema och visade bland annat att det finns ett samband mellan sekularism och högre självmord, som Durkheim påstått. Det verkar främst vara den religiösa gemenskapen som fungerar som ett skyddsnät för individen och desto mer religiös en gemenskap är desto lägre självmordsfrekvens verkar framkomma. Faktorer, åsido sekularism,  som påvisade högst självmordsfrekvens var bland annat kön (män) , ålder (50+) och socioekonomiska faktorer (specifikt arbetslöshet). / Suicide is a phenomenon that has been around for as long as we can remember. Suicide and secularism are a somewhat newer phenomena but were first discussed by the sociologist Emilé Durkheim in his book Suicide (1897/1983). The purpose of this report is to examine the connection between secularism and suicide, but also other factors that may affect the suicide rate in today's modern society, based on the factors Durkheim previously identified in his book. The questions at issue on which the report is based on are 1) Is there a clear link between the secular population in a country and higher suicide rates shown in new research? And 2) According to new research, what factors, apart from secularism, affect the suicide rate in secular countries? The method used is a qualitative content analysis where specific terms and words were sought in new research. These terms are based on the factors of cause which Durkheim previously mentioned in his book. The results were presented through a ‘code scheme’ and showcased that there is a connection between secularism and higher suicide rates, as Durkheim claimed. It seems to be primarily the religious community that acts as a safety net for the individual and the more religious a community is, the lower the suicide rate appears. Factors, apart from secularism, which were linked to higher suicide rates included gender (male), age (50+) and socio-economic factors (specifically unemployment).