No description available.

No description available.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan.                       Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights.                        Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.