In this knowledge overview, I aim to compile and analyze currently available research regarding the ideal of objectivity in the subject of religious studies in Sweden. I chose this topic after reading an article that criticized Sweden’s religious education. The article made me want to investigate whether the subject of religious studies is objective, as it is claimed to be, or if there is cause for criticism. The question at issue in this knowledge overview is as follows: what does research say about how the formulations regarding non-denominationalism and objectivity in Sweden's policy documents are interpreted and implemented in the subject of religious studies, and what consequences this has for education in a multicultural classroom?   To answer my chosen question, I began the process of searching for scientific studies regarding the objectivity of Sweden’s religious education and students’ experiences of the subject. I used the databases Swepub and Education Research Complete (ERC) to find 10 useful sources. All sources are peer-reviewed, written from 2011 onwards, and are centered around upper secondary school. In the chapter “Method and material” all sources are presented and examined. In “Results and discussion” I discuss the content and results of each source thematically, through three different sections. The first one, “Religious education in a secular society”, examines what research says about whether Sweden's secular society influences religious education. In “The influence of Christianity”, I examine what research says about how Sweden’s history of Christianity affects religious education today. Finally, in “Consequences and students experiences”, I present studies on how students experience religious education.   In the final chapter “Conclusions”, I summarize the results from the previous chapter and present my conclusions. I conclude that there is evidence of a secular discourse in the subject of religious studies. There is overwhelming evidence of a widespread belief that a secular teaching approach is neutral when in reality, it leads to stigmatization of religious people and thus religious students. By extension, many students who identify with traditional religions choose to hide their identity. Research has shown that teacher students hold secular values to a large extent, which leads me to conclude that teachers' own values affect how they interpret policy documents. The presented research also leads me to conclude that Christianity has a continuing influence over how other religions are presented. Religions are defined through “faith”, reflecting the country’s long history of Protestant domination.   Finally, I state that there is a lack of sufficient research on the subject to draw definite conclusions and I therefore call for further research. I argue that it would be relevant to investigate how teachers interpret the formulations regarding objectivity and non-denominationalism in the policy documents. I would then have pupils answer surveys before and after they have attended the course “religious studies 1b”, to examine whether their attitudes towards religion are affected by their teacher's approach. Another suggestion for further research is to analyze teaching materials, to see if these are characterized by secularism and Lutheran Protestantism in a comparable way.

I denna kunskapsöversikt problematiseras förståelsen för icke-konfessionell undervisning, så som den definieras och ser ut i den svenska skolan. I syftet att främja en likvärdig skola ska arbetet besvara följande frågeställningar: “Hur uttrycks idén om det sekulära Sverige i läroplanerna Lpo94, Lgr11, Lgr22?” och “Hur stämmer idén om det sekulära Sverige överens med skolverksamheten?”. Kunskapsöversikt består av sex stycken artiklar och en doktersavhandling som vi sammanställer för att besvara arbetets frågeställningar. Materialet är hämtat från EBSCO databaser och SwePub, samt annat material från kursmaterial. Med hjälp av religionsvetaren Ninian Smarts definition av religion utifrån sju dimensioner och utifrån forskning om kristna högtider och kristna fenomen i verksamhetsutövandet i skolan, nyanseras dikotomin om konfessionell och icke-konfessionell undervisning. Forskningen utgår främst från verksamheten i förskolor. Utifrån Nordin och Sunbergs läroplansteoretiska begreppsapparat, som utgår från DI (discursive institutionalism), nyanseras den Svenska skolans sekularisering. I vår diskussionsdel behandlas begreppen kulturarv och banal religion & nationalism samt görs en koppling till läraruppdraget. Med utgångspunkt i relevant forskning drar vi slutsatsen att skolan har en stark koppling till den evangelisk-lutherska tron genom en viss förståelse för begreppet konfessionell och därför också vad som är sekulärt.

The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis:  Atheism as Marxism, existentialism?  A secularist norm?  A religious norm?  The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords  The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism.  The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.

With the whole world in the classroom teachers are confronted with pupils from different backgrounds and with different worldviews, a fact that entails pedagogic challenges on a daily basis. One of them, stated by contempora- ry research, is the gap between a secular educational system and religious faith. Religious citizens are excluded from the public arena in western secular societies according to philosopher Jürgen Habermas and contemporary rese- arch demonstrate that religious pupils experience that today’s secular religious education is incompatible with their religious faith and practices. The ques- tion is, how are RE teachers to handle this gap? What advice is being given to them? And for whom is the educational system actually made? This bachelor thesis turns, with Habermas’ theory as point of departure, to contemporary Swedish and British literature in the pedagogy of religious education to find answers. The literature has been analysed from the perspective of an ideology critic in order to reveal the underlying ideologies and shed light upon alternative courses of action expressed in the material as well as their pedagogic and democratic consequences. The analysis shows that the Swedish literature maintains and promotes a secular perspective on religious education whereas the British literature criticises a secular educational di- scourse and complements the secular perspective with a postmetaphysical and possibly a religious perspective. The answers as to how teachers are to appro- ach the problematic situation described above are therefore strictly limited to either a secular or a postmetaphysical ideology, though the British literature offers more wide-ranging alternative courses of action in its criticism of the prevailing secular discourse. As a consequence the Swedish literature confirms and reinforces Habermas’ theory about western societies, presents almost no alternative courses of action and is less including and less democratic than the British literature. The advice given by the British literature is mostly concerned with acknowledging and inviting religious language, religious expe- rience, religious faith and practice in the classroom. That is, to open up for a pedagogy of religious education that teaches about God(s) as a possibility. / Med hela världen i klassrummet förs lärare samman med elever från olika bakgrunder och med olika verklighetsuppfattningar, något som medför pe- dagogiska utmaningar. En av dessa, vilken återfinns i tidigare forskning, är gapet mellan ett sekulärt utbildningssystem och religiös tro. Jürgen Haber- mas menar att religiösa medborgare utestängs från den offentliga arenan i sekulära västerländska samhällen och tidigare forskning lyfter fram religiö- sa elevers upplevelser av dagens sekulära religionskunskapsundervisning som inkompatibel med deras religiösa tro och praktik. Frågan är, hur ska religi- onskunskapslärare hantera denna problematik? Vilka råd står att finna? Och vem är utbildningssystemet egentligen till för? Denna uppsats tar sin utgångspunkt i Habermas teori och riktar uppmärk- samheten mot svensk och brittisk religionsdidaktisk litteratur för att finna svar på dessa frågor. Litteraturen har analyserats med hjälp av ideologianalys samt ideologikritik i syfte att undersöka de underliggande ideologier och hand- lingsalternativ som uttrycks respektive möjliggörs i materialet. Vidare analy- seras och diskuteras materialets didaktiska och demokratiska konsekvenser. Analysen visar att den svenska litteraturen upprätthåller och förstärker ett i huvudsak sekulärt perspektiv på religionskunskapsundervisning medan den brittiska litteraturen kritiserar den sekulära utbildningsdiskursen samt kom- pletterar det sekulära perspektivet med ett postmetafysiskt och möjligen även ett religiöst perspektiv. De råd som återfinns i materialet gällande den proble- matiska situation som beskrivits ovan är alltså strikt begränsade till antingen en sekulär eller en postmetafysisk ram, även om den brittiska litteraturen er- bjuder bredare och fler handlingsalternativ än den svenska. Följaktligen är den svenska litteraturens dörr till undervisning om religion och religiös praktik på andra premisser än sekulära i princip stängd medan den brittiska litteratu- rens dörr står på vid gavel. Den brittiska litteraturen öppnar med andra ord upp för en religionskunskapsundervisning som undervisar om Gud(ar) som en möjlighet.

This paper aims to present and examine the discourses of religious education in Sweden. Previous studies argue that there is a secularist discourse in Sweden however, one can question whether the secularist discourse is neutral of all religious traditions. The curriculum emphasizes objective and inclusive education based on science and proven experience and a non-confessional education. On the other hand, the paper highlight examples that are contrary to these ideas, which shows that christianity serves the dominant position in the curriculum. By using the method: contextual idea analysis, I have studied the ideas in the Swedish curriculum that determines the conditions and guidelines for teaching in religious education. The conclusion is that the christian tradition and western humanism serves a prominent part in the curriculum and risks making christianity the norm for religious life. The paper shows that the secularist discourse in Sweden has a christian bias which can affect the creation of a neutral religious education that enables respect, objective understanding and tolerance for other religions.

<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>

<p>The aim of this paper is to describe and explain how the separation between state and church effects the power relations between state and religious groups and organizations. Former state church, The Swedish church, is in this paper, not included in the definition of religious groups. The reform (“stat-kyrka reformen”) took place between 1995 and year 2000.I’m examining if religious groups had any influence on the reform. My expectation is to give a clearer picture of religious groups and its power position in Swedish politics and society. A process-tracing method is used. I use different theories, theory of power and influence and theory of collective action. The reason for the decision to separate church and state was to handle social changes such as increasing secularism, pluralism and multiculturalism. This paper can however conclude that the state, after the reform, has shown an even greater, less secular, determination to connect with religious groups. I can also conclude that these religious groups had influence on the reform itself, partly because of its power resources and partly because its ability for collective actions.</p>

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.

This thesis is an attempt to have a critical look at the very craft of teaching within the social sciences. The scope of my study is teachers own accounts of their teaching practices within the Swedish secondary education (gymnasieskolan). This is done through interviews which I have performed with two teachers, whose answers I have analyzed textually. My aim is to explore their motivations for their practices with the theory and method of Norman Fairclough’s critical discourse analysis to discover how different discourses emerge, compete and work together. Among my results is that the teachers motivations express a variety of discourses covering topics as: preparations for university studies, civic responsibility, critical thinking, objectivity and secularism, among other things. This is then compared and discussed in relation to some of the Swedish curriculum studies.

Sekulära välfärdskontexter påverkar individer genom att bidra till trygghet och tillit men också genom att minska religiositet. Att tillit till välfärdssystem, medmänniskor eller gud kan härröras från anknytningsmönster har studerats men utlandsföddas tillit i sekulära kontexter har inte studerats utifrån ett välfärdsperspektiv. Föreliggande studie åsyftade att utifrån ett anknytningsperspektiv genom välfärds och religionspriming i kombination med enkäter undersöka om välfärdssystemet kan associeras med trygghet. I en mellangruppsdesign med tre experimentbetingelser avsågs första generationens invandrare (n = 31) jämföras med infödd befolkning i Sverige (n = 98). Huvudresultatet visar ingen signifikant effekt av primingen och att ingen signifikant skillnad erhölls mellan grupperna varken för tillit till välfärdssystemet eller för generell tillit. Resultatet överrensstämmer med den sociala integrationsteorin. Däremot indikerade resultaten att tilliten till välfärdssystemet relaterar positivt till generell tillit och negativt till anknytningsdimensionen ångest. Aspekter som kan tänkas ha påverkat studiens resultat kan vara stort antal bortfall i den utlandsfödda gruppen samt ett stimulusmaterial som inte var tillräckligt omfattande. Framtida studier diskuteras.