Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.

Integration is a hot topic in our society today and we have a greater influence of other religious beliefs than ever before. As Swedish society grows with influences from other cultures to a greater extent, the Swedish political agenda focuses more and more on integration. I perceive working for integration in a multicultural society as something of a balancing act on the framework of laws and regulations that we must comply to with in Sweden. For example, according to the Freedom of Religion Act, we all have the right to practice religion and believe what we want, while the law also gives us the right to refrain from having a religious belief. Following, interpreting, and considering the Freedom of Religion Act can sometimes be complex, as religion has many definitions and in many cases is so much more than just a belief. In many cases, a person's identity and cultural background are strongly influenced by religious traditions and moral positions. The purpose of my study is to widen the knowledge about the relation between integration and freedom of religion by investigating how the political integration agenda works together with the Freedom of Religion Act. This have I tried to achieve through a discursive analysis of motions of the Swedish Riksdag.  Three questions are posed to guide the study: Do the motions highlight religion as a factor to be considered in connection with the political integration work? Do the motions present religion as inner faith or something more cultural and/or identity-based? Are the proposed integration policy measures compatible with the Freedom of Religion Act? I have found in my study that the integration policy is compatible with religious freedom on certain levels. On which levels and to what extent it differs between the various parties, as well as on how to define religion and religious freedom. / Syftet med min studie är att fördjupa kunskaperna kring relationerna mellan integration och religionsfrihet utifrån hur diskursen i politiska motioner utspelar sig. Såväl integration som religionsfrihet är två debatterade ämnen och jag vill med min studie se om dessa är förenliga med varandra. Denna studie är utförd med diskursanalys utav 33 riksdagsmotioner inlämnade under perioderna 21/22 samt 22/23 som berör integration och religionsfrihet eller integration och religion. Resultatet av min analys har jag nått genom att som utgång använda mig av diskursteorin och dess begrepp. Analysen har sedan legat till grund för att genom diskussion finna svar på om det integrationspolitiska arbetet som framställs i motionerna är förenligt med lagen om religionsfrihet. Jag har i min studie funnit att man i politiska motioner artikulerar religion i samband med integration samt att integrationspolitiken på vissa plan är förenlig med lagen om religionsfriheten. På vilka plan och i vilken utsträckning den är det skiljer sig åt mellan de olika partierna samt på hur man definierar religion och religionsfrihet.

Much has been written in the past few decades about populism that most scholars approaching the subject feel obliged to begin by justifying their writing of yet another text. In this paper, the situation is somewhat different: whilst our analytical gaze is cast upon populism (and fascism, as a precursor or closely related social phenomenon), this is only indirectly the case. Our primary focus is, instead, on the relationship that populism has with religion and secularity. Or, more precisely, the relationships of diverse populisms with different religiosities and various secularities. While the religious and the secular are mentioned in numerous studies about populism, these topics have rarely been adequately elaborated. Even when they are discussed, they are treated only in a marginal way. The purpose of this work is, therefore, to highlight the complex and multi-faceted way that populisms in Europe and Latin America have related to religion and religiosity. A second, parallel objective of this work is to reflect on the particular relationships populism establishes with different understandings of the secular, specifically within the political sphere, i.e. ‘political secularity.’ Following the differentiation paradigm, another term one might see used for this is ‘laicity’ (laïcité in French, laicidad in Spanish). I understand this to refer specifically to the secularisation of the state and the areas of society which come under its control.

Is religion a vaccine against radical right populism? The opposite has often been taken for granted in many debates. This study tests the theory of religious immunity by examining three Swedish evangelical newspapers: Dagen, Världen idag and Sändaren. By performing an analysis of ideas on evangelical contribution to public debate in the years of 2010 and 2021, the degree of radical right populism is estimated. Differences between the newspapers and change over time are the investigation’s comparative elements. By utilizing theological variation among the cases and the development over time, the strength and endurance of the immunity is examined.  Results show an evangelical opinion making in change. From a starting point in 2010, where all cases proved a solid immunity, to a more complex picture in 2021. Two parallel trends where observed: the immunity found in Dagen and Sändaren endured the test of time. At the same time, Världen idag developed a radical right tendency, harmonizing with the Christian Democratic party. Being a least likely case, the turn in Världen idag does not write off the theory of immunity, but challenges the idea of evangelical homogeneity in regard to radical right populism. Theological ideas about the nation is suggested being a possible division. In whole, this study has deepened our knowledge in how theological motives are used to affect the connection between religion and radical right populism, and given a more nuanced understanding of evangelical politics in Sweden.