Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten. Frågeställningen lyder:Vilken tolkning av barns religionsfrihet framkommer i skollagen och läroplanerna?I skollagen framkommer tydligt att religion ska kunna praktiseras i skolan och prägla dess utbildning. Barns religionsfrihet innebär att föräldrarna, och inte barnen själva, av staten ges frihet att välja religiös friskola samt får besluta huruvida barnen ska delta i religiösa inslag i utbildningen. Barns religionsfrihet anses sammanfalla med föräldrars rättighet att välja utbildning för sina barn. I läroplanernas skrivningar blir religion något mer privat då skolans syfte och mål inte är kopplat till religion, undervisningen är konfessionslös och inga kurser erbjuds utifrån religiös tillhörighet. Barns religionsfrihet tolkas här som rätten att ha en undervisning fri från religiösa inslag och föräldrarna eller barnen erbjuds inte olika alternativ utifrån religiös tillhörighet. Den obligatoriska och gemensamma religionsundervisningen är dock att se som ett inslag av rätten till religion.

<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.