No description available.

This master thesis examines the interpretation of formal requirements when establishing a will according to the Inheritance Code. Chapter 10, paragraph 1 contains the main formal requirements for an ordinary will. The formal requirements are based on principles to preserve the testator’s intent. According to the legislator, the testator’s intent should be considered and preserved to the greatest extent possible, if the testator has established a valid will before deceasing. To gain validity, the will must contain a declaration and the testator’s signature in writing. The signature must also be signed or declared in front of two witnesses. However, the law does not specify any requirements of personal signatures, or if the signature needs to be written by a pen. This opens for a discussion if wills can be signed with electronic signatures. Additionally, the law does not protect a valid will from disappearing since the formal requirements do not require any formal registration that a will exist. Hence, there is a lack of regulation and interoperation of the formal requirements. The purpose of this thesis is to examine if the formal requirements fulfill their essential purposes of the protection of a testator’s intent and if the protection can be enhanced with electronic signatures.  The results of the research are as follows: Chapter 10, paragraph 1 does not explicitly prohibit electronic signature, although a personal signature is customary. Advanced electronic signatures, based on EU regulations and the interpretation of Swedish legislation and case law, should not be denied legal effect unless there is a specific national law that requires a personal signature. Although there is no explicit law that prohibits an electronic signature on ordinary wills, the legislator has not commented on this. There is a substantial need for guidance by the legislator on this issue, and guidance whether a copy of a will is equally valid as the original document.  In conclusion, the Inheritance Code does not require a personal signature for a valid ordinary will. Protection of the testator’s intent can be enhanced with an electronic registration of the will; however, this requires that the will can be established in an electronic way. Hence, the signature must be an electronic signature. The formal requirements should not extend to a mandatory registration of the will, but the registration should be voluntary.

I uppsatsen utreds det tekniska och juridiska fenomenet elektroniska underskrifter, som idag till viss del har ersatt traditionella handskrivna underskrifter. Den rättsliga ställningen för elektroniska underskrifter påverkas direkt av den teknik de bygger på, varför juridiken bör anses vara nära sammankopplad med tekniken. Innebörden av en elektronisk underskrift kan sägas vara kontrollerbara uppgifter i elektronisk form som bland annat möjliggör att en person som har undertecknat en handling kan verifieras. Elektroniska underskrifters funktioner jämförs vanligtvis med handskrivna underskrifter trots att funktionerna uppfylls med hjälp av olika tekniska lösningar. En elektronisk underskrift fyller fem olika funktioner som bland annat gör användningen av elektroniska underskrifter säker för dess användare. EIDAS-förordningen är central för elektroniska underskrifters rättsverkan och avser att vara en teknikneutral reglering. Något regelverk för hur den underliggande tekniken ska vara utformad finns inte. Tre typer av elektroniska underskrifter kan identifieras av förordningen, vilka är enkla, avancerade och kvalificerade elektroniska underskrifter. De olika underskriftstyperna skiljer sig åt både avseende krav och rättsverkan. EIDAS-förordningens mest betydelsefulla bestämmelse torde vara att en elektronisk underskrift som huvudregel inte får förvägras rättslig verkan på grund av dess elektroniska form. Formkrav som uppställs i nationell rätt kan hindra elektroniska underskrifter från att användas. I svensk rätt förekommer både formalavtal som tillåter och inte tillåter att elektroniska underskrifter används. Bestämmelser kan även föreskriva att en viss typ av elektronisk underskrift får eller ska användas. Konsensualavtal kan till skillnad från formalavtal användas obehindrat med elektroniska underskrifter, eftersom avtalstypen är flexibel i sin natur. När elektroniska underskrifter används i en elektronisk miljö skulle problem avseende viljeförklaringar kunna uppstå och påverka konsensualavtal. Exempelvis om viljeförklaringar avges snabbt genom några knapptryck eller om elektroniska undertecknandetjänster är otydligt utformade för användare. Elektroniska underskrifter bör anses ha såväl juridiska som tekniska förutsättningar för att i framtiden kunna användas i ännu större omfattning än idag.

Everything regarding signatures, both physical and electronic, is based upon trust between the contracting parties. A signature must therefore be both reliable and secure to be used by the parties. In the recent years the use of electronic signatures has increased, and a legal framework has been established by the European union (EU) with the EU-regulation on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market (eIDAS).  In the regulation three different categories of electronic signatures occur: the (simple) electronic signature, the advanced electronic signature and the qualified electronic signature. What mainly distinguishes the categories are the level of safety devices connected to the signature. The qualified electronic signature has the highest level of safety devices, followed by the advanced electronic signature, which is followed by the simple electronic signature that has either few or no safety devices. Swedish law differs from the eIDAS since there is no division into different categories. In this essay I examine and evaluate the safety, and thus the reliability of, the different categories of electronic signatures are. This is done through methods established in precedents from Swedish Courts.  The conclusion of the essay is that the reliability and safety of the electronic signature correlates with the level of safety devices connected to the signature. If an electronic signature has a higher level of safety devices, it should be regarded as more reliable and secure. I therefore advice contracting parties to use the simple electronic signatures with caution, especially if the contract is of high value, and instead use an electronic signature with more robust safety devices.

Den 1 juni 2024 beräknas beslut i utredning kring en ny förköpslag redovisas av regeringen. Utredningen inkluderar även fråga kring digital fastighetsöverlåtelse och regeringen ska lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att möjliggöra detta i Sverige. Digitala fastighetsöverlåtelser används med framgång i Finland sedan 2013. Men innan Sverige kan inför detta krävs att frågor kring jordabalkens formkrav, en säker och tillförlitlig verksamhet samt urkundsförfalskning reds ut. Denna uppsats tar upp bakgrunden till dessa problem, analyserar och kommer med förslag till hur Sverige bör reglera sin lagstiftning och agera innan och efter införandet av digitala fastighetsöverlåtelser.  Efter noggrann forskning i den svenska jordabalken (JB) och dess historia, har slutsats dragits och det påstås kräva viss förändring av formkraven samt tillägg av ytterligare kapitel i JB. Tillägg av ett nytt 2 a kap. i JB ger rum för noga utvecklad reglering av de digitala fastighetsövelåtelserna. Här ska bland annat nämnas att staten har det primära ansvaret vid missbruk av den fastighetsöverlåtelsetjänst som föreslås tillhandahållas av Lantmäteriet. Staten tar ansvar för myndigheterna och bör även ta ansvar för de olägenheter som uppstått vid användning av tjänsten. I uppsatsen talas främst om urkundsförfalskning och detta torde vara en faktor som ökar tillförlitligheten och viljan att använda tjänsten. Denna fastighetsövelåtelsetjänst, som behandlar hela processen vid överlåtelse, jämförs med Finlands redan befintliga tjänst med samma ändamål. För att kunna dra slutsats i vad man vill ta efter, men också vilka delar av tjänsten som kan kräva lite mer eftertanke och utveckling. Här behandlas speciellt frågorna kring elektronisk underskrift och identifiering för att komma fram till vilken metod som passar de svenska användarna bäst och bidrar till högst tillförlitlighet och säkerhet. Den avancerade elektroniska underskriften parallellt med tvåfaktorsautentisering, eller stark autentisering som det också klassas som, är den kombination som tros vara mest aktuell och ge bäst effekt i detta fall. Specifikt tas Bank-ID upp som ett förslag till lösning som torde ge de digitala fastighetsöverlåtelserna störst spridning och tillförlitlighet hos användarna.

<p>I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas. Vissa anser att det krävs lagändringar medan några säger att elektroniska signaturer kan godtas redan idag, om man ser till syftena bakom kravet på underskrift i de lagrum där kravet är uppställt. Kan syftena med kravet på underskrift uppfyllas lika väl med en elektronisk signatur?</p> / <p>In the digital world a electronic signature can be compared with a signature written with a pencil on a paper. The problem is that many rules of law say that a signature should be handmade. Can an electronic signatures be seen as handmade? This is being disputed in doctrine, some think that legal changes must take place. Others see no reason why electronic signatures cannotbe used today, having a teleologic point of view. Can the purpose to use a handmade signature be fulfilled with an electronic signature?</p>

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas. Vissa anser att det krävs lagändringar medan några säger att elektroniska signaturer kan godtas redan idag, om man ser till syftena bakom kravet på underskrift i de lagrum där kravet är uppställt. Kan syftena med kravet på underskrift uppfyllas lika väl med en elektronisk signatur? / In the digital world a electronic signature can be compared with a signature written with a pencil on a paper. The problem is that many rules of law say that a signature should be handmade. Can an electronic signatures be seen as handmade? This is being disputed in doctrine, some think that legal changes must take place. Others see no reason why electronic signatures cannotbe used today, having a teleologic point of view. Can the purpose to use a handmade signature be fulfilled with an electronic signature?

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente. Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven. Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll. Kravet på underskrift grundas främst på viljeförklaringsfunktionen, med andra ord att testatorn ska intyga om att testamentet utgör hans yttersta vilja. Kravet på bevittning syftar till att kunna säkerställa testamentets legala upprättande och underskriftens äkthet. Syftena bakom kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning kan uppfyllas även vid användning av elektroniska rutiner. Dock finns inte idag den teknik som behövs för att spara och arkivera elektroniskt underskrivna handlingar under en längre period. Därmed kan inte ordinära testamenten upprättas i digital form, medan holografiska testamenten som bara är giltiga i tre månader borde kunna upprättas digitalt. / Through a will, a person can make sure that he gets his last wishes taken care of after his death. When establishing a will, however, you have to take into account the formal requirements of the act, such as that the will have to be in writing, signed and witnessed. These procedural requirements traditionally consist of a physical part, for example the will shall be written on paper, the testator must personally sign the will and the witnessing shall be achieved through physical presence. However, we live in an increasingly digitized and technology-oriented society and the natural consequence of this would be if a person could establish a digital will. The purpose of this paper is to determine the applicable law in respect of the formal requirements of a will and investigate whether they can be met by a digital will. Since the formal requirements can not traditionally be met electronically, the author will instead look at the underlying aims of the formal requirements. Behind the requirement of writing is primarily the evidence and authenticity feature which aims to ensure the wills creation, validity and content. The requirement of signature is based primarily on the intent function, in other words, the testator must certify that the will contains his last wishes. The requirement of witnessing aims to ensure the wills legal establishment and signature authenticity. The purposes behind the requirements of writing, signed and witnessing can be met even when using electronic procedures. However, the technology available today is not able to save and archive electronically signed documents for a longer period. Because of this ordinary wills cannot be drawn up in digital form, whereas holographic wills, that are only valid for three months, should be able to be drawn up in digital form.

Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.