Olika aktörer på fastighetsmarknaden har svårigheter att värdesätta kommersiella fastigheter på grund av den minskade transparensen på marknaden. Den minskade transparensen är ett resultat av att färre fastigheter överlåts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse på fastighetsmarknaden och på så vis underlätta för olika aktörer på fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. Målet är att utreda varför vissa bolag väljer att överlåta sina fastigheter med köpehandling istället för att överlåta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. Två rättsfall har studerats för att få rättsväsendets bedömningar. Genom rättsfallen kunde det konstateras att det råder en viss osäkerhet i hur beskattningen ska genomföras vid fastighetsöverlåtelser. Denna osäkerhet kan leda till att bolagen väljer att överlåta fastigheterna genom köpehandling där rättsläget är mycket tydligare.   För att utreda varför bolag väljer att överlåta kommersiella fastigheter genom köpehandling har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien påvisade att bolagens val av överlåtelseform är beroende av de för- och nackdelar samt de skattemässiga konsekvenser som överlåtelsen medför. Intervjustudien visar även att enklare överlåtelseprocesser föredras av bolagen samt att de säljande bolagen vill uppnå en ekonomisk vinning genom överlåtelserna av fastigheterna.   Slutsatsen är att säljarens val av överlåtelseform är beroende på utfallet av kalkyleringsmetoden, köparens påverkan på överlåtelseformen samt hur komplicerad överlåtelseprocessen får vara. Den ökade transparensen som överlåtelser genom köpehandling bidrar till gör att de olika aktörernas marknadsanalyser på fastighetsmarknaden kan förenklas och bli mer tillförlitliga. Utöver detta avser regeringen att tillsätta en utredning angående skatteplanering i samband med då fastigheter paketeras i bolag. Beroende på vad regeringens utredning får för utfall kan antalet överlåtelser på fastighetsmarknaden ändras vilket skulle kunna vara intressant att undersöka i en framtida studie. / Different participants in the real estate market have difficulty in valuing commercial real estate due to reduced market transparency. The reduced transparency is a result of fewer properties being transferred by way of document of purchase today. The purpose of this study is to create a better understanding of the property market and be able to provide market participant with an improved understanding how to analyze this market. The objective is to investigate why some companies choose to sell properties by way of document of purchase instead of transferring the property by using a limited company structure. Two legal cases have been reviewed for judicial assessments. The court cases analysis showed the degree of turnover of property transfers can lead to uncertainty in terms of possible tax implications. This uncertainty might lead to companies choosing to transfer properties by way of document of purchase due to the much clearer legal position.   An interview study has been conducted to investigate why companies transfer commercial properties through the use of purchase document. The study showed that companies’ choice of transfer form is dependent on the advantages and disadvantages of the form together with possible tax implications. The interview study also showed a simple transfer process is preferred together with financial gains when selling properties.   The conclusion is that the seller’s preferred choice of transfer form is dependent on the outcome of the project models, the purchasers’ impact and how complicated the transfer process may be. The increased level of transparency achieved by using document of purchase makes it easier for participants in the real estate market to conduct market analysis and also to make the results more reliable. In addition to this the Swedish government intends to launch an investigation into potential effects of tax planning in connection with the use of limited corporate structures. The number of transferals in the property market could potentially change dependent on the outcome of the government’s investigation and if so this could be an interesting topic for a future study.

Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.