<p>Syftet med studien är att reda ut vilken roll strategierna Buzz och Event marketing har i PR-branschen idag samt hur de strategiska kommunikatörerna och målgruppen förhåller sig till dem. Studien undersöker också de behov och möjligheter strategierna i kombination har och ska på så sätt generera ny kunskap till grund för strategiernas fortsatta utveckling.</p>

Syftet med studien är att reda ut vilken roll strategierna Buzz och Event marketing har i PR-branschen idag samt hur de strategiska kommunikatörerna och målgruppen förhåller sig till dem. Studien undersöker också de behov och möjligheter strategierna i kombination har och ska på så sätt generera ny kunskap till grund för strategiernas fortsatta utveckling.

Problemformulering och syfte : Kommunikativt ledarskap är ett koncept som leder till mer framgångsrika och effektiva organisationer. Därför är det intressant ur ett samhällsperspektiv att ta reda på hur kommunikatörer bidrar till att implementera kommunikativt ledarskap i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikatörer på Sundsvalls kommun arbetar med att implementera och coacha chefer till ett mer kommunikativt ledarskap. Metod och material : Denna studie är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex kommunikatörer och tre chefer på Sundsvalls kommun har intervjuats. Intervjuobjekten fick svara på frågor om hur coachingen går till, begreppet Kommunikativt ledarskap och slutligen utmaningar kring dessa områden. Huvudresultat : Denna studie visar att coaching av cheferna till ett kommunikativt ledarskap sker slumpmässigt men inte strategiskt. Det är uttalat att kommunikatörerna ska stötta cheferna i kommunikation men det finns ingen förutbestämd plan för hur och när kommunikatörerna ska coacha cheferna.

This study investigates the extent to which Swedish communications professionals are prepared to use neuromarketing as a market research method. Neuromarketing applies technologies such as magnetic resonance imaging to study the brain's responses to marketing stimuli and is considered capable of obtaining ‘hidden information’ stored in individuals' brains, which traditional market research methods cannot provide. Despite these comparative advantages, the method is relatively unknown in Sweden today. This study seeks to answer two research questions: 1) What attitudes do communications professionals have towards neuromarketing? 2) Are the necessary preconditions for communications professionals to use neuromarketing satisfied? The study uses a quantitative approach and collected data from active communications professionals in Sweden through a survey. The theoretical framework is based on the six essential criteria presented by Greenhalgh et al. (2008) that need to be met in order for an innovation to be implemented. The survey had a low number of respondents and the result is therefore a broad generalization. The result shows that the communications professionals have extensive experience and consider themselves to have significant strategic influence, which is important for developing and managing the organization's brand. On the other hand, respondents had low awareness of neuromarketing and mainly a negative attitude towards it. None of the six criteria (Greenhalgh, et al., 2008) were met. The result suggests that Swedish communications professionals are not ready to accept and adopt neuromarketing and that the conditions for incorporating the method in their work are lacking today.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson &amp; Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur språkliga konstruktioner av kommunikatören i platsannonser ser ut och om det går att identifiera flera konstruktioner, samt om det finns skillnader mellan kommunikatörkonstruktioner i privat och offentlig sektor. Studien är utförd med diskursanalytiska medel med inriktning diskursteori för att finna språkliga strukturer i annonserna som konstituerar en eller flera kommunikatörsidentiteter. Resultatet visar att i platsannonser rubricerade kommunikatör finns det fem olika kommunikatörsidentiteter: extern kontakt, strateg, innehållsproducent, internt stöd och analytiker. Resultatet överensstämmer och bekräftar tidigare rollstudier som har utgått från liknande forskningsfrågor. Resultatet visar även att arbetsgivare i hög grad söker kommunikatörer som är generalister med kunskap inom flera verksamhetsområden med störst fokus på innehållsproduktion, men det finns även några arbetsgivare som söker specialister inom ett specifikt område. Slutsatsen är att kommunikatörsrollen fortsätter vara en bred identitet som kan konstrueras efter behov vilket kan vara en fördel eller nackdel, men arbetsgivarna måste bli bättre på att specificera rollen.

The overall aim of this thesis was to examine the development of PR practitioner professional identity. The purpose was to examine how PR practitioner reason/talks about the image of the profession and how communicators use discursive tools to create their professional identity. The primary theoretical framework of the thesis is social identity and discursive psychology to understand how the professional identity is created. The chosen method was interview method where six interviews were conducted from the private and the public sectors in Umeå. The private organizations included are Punkt PR, which is a private PR agency and Polarbröd. The public sector organizations included are Umeå Kommun, Region Västerbotten, Polisen Nord and Vakin. The result of the analysis shows that the PR practitioner perceive that the image given by their profession is incorrect and largely based on ignorance of how their work look like. PR practitioner also see their profession as important for both the organization and the community. The thesis conclusions were that the PR practitioner build their identity by focusing on how and why they are important in society and for the organization. Another opinion from the PR practitioner was that the media often producing that a large part of the PR practitioner´s work is to deal with journalists and make the journalist's work more difficult, which the PR practitioner´s think is wrong.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. / In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.