Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori: Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand. Huvudsakligt resultat: Vårt resultat visade att Länssjukhuset främst framställdes genom skandalgestaltning, samt att en negativ vinkel dominerade rapporteringen. En del av denna framställning utgjordes av sjukhusledningen som lyftes fram genom personifiering samt framställdes som inkompetenta. I många fall kritiserades både sjukhusledning och landstingsledning. Medarbetarna framställdes däremot som offer i processen. Vi jämförde våra resultat från artiklarna med intervjuer med två kommunikatörer. Genom intervjuerna framkom det att den direkta påverkan på kommunikatörerna var ganska liten. De ser dock att det finns saker de skulle behöva förändra inför framtiden. De ansåg även att den stora mediala uppmärksamheten kommit som en överraskning.

<p>Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader?</p><p>För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna.</p><p>Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter.</p> / <p>Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by?</p><p>To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector.</p><p>The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.</p>

The purpose of this bachelor thesis is to examine if one can find a change within the genre job advertisements for communicators, and in extension, the profession as a whole, during the time period 1997-2017. By studying the schematic structures of job advertisements as a genre text at large, and specifically the rhetoric strategies used when presenting requirements, I will be attempting to answer these questions through a genre analysis. The material consists of 24 job advertisements in total, 8 from each year of 1997, 2007 and 2017. The texts from 1997 have been acquired by searching through the job section of the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter, from issues published from October to December 1997. However, the material from 2007 and 2017 both come from the Swedish Public Employment Service, Arbetsförmedlingen. To find texts from 2007 the archive at the Swedish Public Employment Service had to be advised, seeing as they are no longer posted on their website. All the job advertisements from 2017 however have been found and downloaded from the website.                       Theoretically this study mainly lies on Vijay K Bhatias genre analysis, and his methodology when analyzing genres and their communicative purpose as well as their schematic structure. The analysis goes on to analyze the rhetoric strategies used within the job advertisements requirements-section, then using systemic-functional grammar (SFG) to make clear the linguistic configuration. The results of the analysis show that both change and stability within the genre can be found. Regarding the changes, the schematic structures, in regards to content, becomes larger. Both regarding the number of moves in total and the number of different moves used. In addition, the analysis tells us that the ideal applicant in 2017 is an independent communicator who has a talent for networking and connecting with new people, in contrast to the communicator in 1997, who primarily is a good writer with an ability to work together.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för vad som ger verksamheter inom offentlig förvaltning rätt förutsättningar för att lyckas med sin marknadsföring och kommunikation. Detta genom att studera verksamhetslogik, organisationskultur och varumärkesorientering genom en enkätundersökning och semistrukturerad intervju med den ende kommunikatören i Söderköpings kommun. Studien har utförts med Söderköpings kommun som studieobjekt. Detta med utgångspunkt i tidigare forskning om den kommunikativa organisationen och de utmaningar som presenteras. Undersökningen belyser kommunikatörens roll i det övergripande systemet och dennes utmaningar i att länka samman organisationens strategi med kommunikation och att bygga och bevara förtroende. Studien visar att den mindre organisationen står inför liknande utmaningar som den större, med skiljaktiga förutsättningar. Det framgår att den rådande verksamhetslogik och organisationskultur som styr kommunikationen förutsätts av dialog, förståelse och flexibilitet. Följaktligen blir kommunikatörens uppdrag brett och komplext då resurser för kommunikation i vissa avseenden saknas. Intervjustudien visar att en fungerande lyssnandekultur är en grundläggande förutsättning för verksamhetens vitalitet.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörer som skriver på svenska uppfattar att generativa AI-tjänster som Chat GPT påverkar skrivprocessen. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka eventuella språkliga följder som AI-skrivande för med sig. Materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma kommunikatörer som har testat att använda Chat GPT professionellt. Den insamlade empirin har kodats och analyserats med hjälp av metoden reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att kommunikatörer upplever AI-faciliterat skrivande som en linjär process, där chatboten bland annat hjälper till att generera nya utkast och disponera skrivuppgifter. Resultatet visar även att det finns en möjlighet till AI-baserad responsgivning som skulle kunna utveckla kommunikatörers språkliga förmåga. Slutsatsen är att den kognitiva avlastning som AI-faciliterat skrivande innebär både kan leda till språkliga kvalitetsvinster och förbistringar, samtidigt som det finns uppenbara risker med att ”koppla bort” människan från delar av skrivprocessen. Detta måste kommunikationsbranschen vara fortsatt vaksam på.

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.