The purpose of this survey was to find out how news journalists and PR practitioners in the public sector interpret and apply the concept of ethics in their professional lives. With the help of qualitative interviews, we have investigated the similarities and differences in attitudes toward the ethical concept of the two professional groups, and also how important the personal attitude and the “inner ethical compass” are for the ethics applied in the work. We have also focused on the importance of the regulated professional ethics of each profession. A total of ten professionals were interviewed; five PR practitioners in public administration, and five news reporters. All respondents work in the region of Värmland and has been selected through a snowball sampling. We have used qualitative interviews that have been recorded on tape. The material was then transcribed and analyzed based on the ad hoc-method called briocolage, where we looked for themes and patterns in responses. The material was then compiled and interpreted on the basis of the theoretical framework surrounding the study. As a theoretical ground for the study two literature reviews have been used; one on what the research in public relations say about the ethics for the PR professions, and one on the journalism industry. The results from these are described in the theory chapter. There we also take a closer look at the concept of ethics, as well as the theoretical ideals consequence neutrality and social responsibility theory. We also discuss the concept of objectivity from an ethical theory perspective, and present research on the ethics concept at the individual level. The study results show that the similarities in the interpretation and application of the ethical concept between the two professional groups are greater than the differences. The main difference noted is that the journalists seem to attribute the overall professional ethics of greater importance than the PR practitioners do. This may be attributed to the fact that the industry-wide professional rules are much clearer and well established throughout the journalism business, than they are in the PR industry. However, there are several more similarities. Both professional groups emphasize the concept of truth as central when it comes to the ethics of the profession; the information they send out must be true, whether you are a journalist or a PR practitioner. Both groups say that their own perception of ethics, the “inner compass”, is very important, even more important than the industry standards 4 when it comes to ethical considerations in the profession. Another interesting result is that all respondents except one, based on the interpretation of the concept of ethics, can consider switching to the other industry; thus go from being PR practitioners to journalists, and vice versa. The studyʼs hypothesis; that journalists are more ethical in their professional role than PR practitioners, is not confirmed. The conclusion is rather that the interpretation and application of the concept of ethics, is not dependent on whether you work as a journalist or PR practitioner. It depends primarily on their own interpretation of what is ethical. / Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur nyhetsjournalister och kommunikatörer i offentlig verksamhet tolkar och tillämpar etikbegreppet i sin yrkesvardag. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt likheter och skillnader i förhållningssätt till etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan, liksom hur stor roll den personliga inställningen och den ”inre etiska kompassen” spelar för hur etik tillämpas i arbetet. En annan infallsvinkel har varit att undersöka hur viktig den branschreglerade yrkesetiken är för respektive yrkesgrupp. Sammanlagt har tio personer intervjuats; fem kommunikatörer inom offentlig förvaltning, och fem nyhetsjournalister. Samtliga respondenter är verksamma i Värmlands län och har valts ut genom ett snöbollsurval. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer som bandats och där materialet sedan har transkriberats och analyserats utifrån ad hoc-metoden briocolage. Vi har i analysen letat efter teman och mönster i respondenternas svar, vilket sedan sammanställts och tolkats i relation till det teoretiska ramverk som omger studien. Som teoretisk grund för studien ligger två litteraturöversikter; en om vad forskningen inom public relations säger om etikbegreppet för yrkesgruppen, liksom en motsvarande kring journalistikbranschen. Resultatet från dem redogör vi för i teorikapitlet. Där presenteras också etikbegreppet närmre, liksom de teoretiska idealen konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Vi diskuterar också begreppet objektivitet ur ett etikteoretiskt perspektiv, samt presenterar forskning om etikbegreppet på individnivå. Studiens resultat visar bland annat att likheterna i tolkning och tillämpning av etikbegreppet de båda yrkesgrupperna emellan är större än skillnaderna. Den största skillnaden som konstaterats är att journalisterna verkar tillskriva de övergripande yrkesetiska reglerna större vikt än vad kommunikatörerna gör. Det kan antas bero på att de branschgemensamma yrkesreglerna är mycket tydligare och mer inarbetade inom hela journalistikvärlden, än inom PR-branschen, genom Spelregler för press, tv, radio. Något motsvarande, branschövergripande regelverk kring etik finns inte för kommunikatörerna på samma sätt. Likheterna är dock desto fler. Båda yrkesgrupperna framhåller sanningsbegreppet som centralt när det gäller etik i yrkesutövandet; den information man för fram ska vara sann, oavsett om man är journalist eller kommunikatör. Båda grupperna tillskriver den egna etikuppfattningen, den “inre 2 kompassen”, stor vikt och framhåller den som viktigare än branschregler när det kommer till etiska avväganden i yrkesutövandet. Ett annat intressant resultat är att samtliga respondenter utom en kan, utifrån just tolkningen av etikbegreppet, tänka sig att byta till den andra branschen; alltså kommunikatörer till journalist och vice versa. Studiens grundläggande hypotes; att journalister skulle vara mer etiska i sin yrkesroll än vad kommunikatörer är, bekräftas inte. Slutsatsen blir snarare att tolkningen och tillämpningen av begreppet etik inte är avhängt på om du arbetar som journalist eller som kommunikatör. Det handlar i första hand om den egna tolkningen av vad etik är.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Uppsatsen har som avsikt att undersöka hur kommunikatörsyrket har förändrats det senaste 25 åren med utgångspunkt i Castells nätverksteorier och i en studie utförd 1995. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av en tematisk analys som identifierade mönster och teman i det empiriska materialet. Studiens problematisering grundar sig i digitaliseringen och hur detta har påverkat professionens benämning och beskrivning i platsannonser med särskilt fokus på tre teman som identifierats; arbetsuppgifter, utbildningskrav och kunskaper och egenskaper som efterfrågas. Genom att studera tjänstetitlar och arbetsbeskrivningar från 68 utannonserade platsannonser visade detta ett resultat som påvisar att professionen utgår och är beroende av andra förändringar som påverkar informationshanteringen i samhället vilket ger anledning till att fältet bör kontinuerligt studeras för att bibehålla sin relevans i utvecklingen. Studiens resultat presenterar en idé om att mediebranschen genomgått en konvergens som identifierat hur olika tjänster har integrerats med varandra till följd av digitaliseringen och den teknologiska utveckling som informationssamhället medfört.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization's employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

No description available.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.

This study investigates the extent to which Swedish communications professionals are prepared to use neuromarketing as a market research method. Neuromarketing applies technologies such as magnetic resonance imaging to study the brain's responses to marketing stimuli and is considered capable of obtaining ‘hidden information’ stored in individuals' brains, which traditional market research methods cannot provide. Despite these comparative advantages, the method is relatively unknown in Sweden today. This study seeks to answer two research questions: 1) What attitudes do communications professionals have towards neuromarketing? 2) Are the necessary preconditions for communications professionals to use neuromarketing satisfied? The study uses a quantitative approach and collected data from active communications professionals in Sweden through a survey. The theoretical framework is based on the six essential criteria presented by Greenhalgh et al. (2008) that need to be met in order for an innovation to be implemented. The survey had a low number of respondents and the result is therefore a broad generalization. The result shows that the communications professionals have extensive experience and consider themselves to have significant strategic influence, which is important for developing and managing the organization's brand. On the other hand, respondents had low awareness of neuromarketing and mainly a negative attitude towards it. None of the six criteria (Greenhalgh, et al., 2008) were met. The result suggests that Swedish communications professionals are not ready to accept and adopt neuromarketing and that the conditions for incorporating the method in their work are lacking today.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.

The introduction of ChatGPT to the public in November 2022 garnered significant media attention, sparking debates about the future impact of AI systems on humanity. This phenomenon has prompted discussions on ethical considerations in AI development and the challenge of distinguishing between AI-generated and human-created content. Such uncertainties have led to questions about credibility and reliability in the digital realm. In contexts like social media and news platforms, the increased use of AI-generated content blurs the lines between trustworthy and fabricated information, amplifying concerns around terms like fake new sand deep fakes. This study investigates the evolving landscape of information mediation in the age of AI, shedding light on the challenges faced by information creators and consumers. It also investigates the integration of AI-generated content into the workflows of information mediators and communicators, revealing insights into their roles and responsibilities as AI plays a growing role. Through content analysis and semi-structured interviews, the study uncovers the complex interplay between human expertise and AI capabilities, highlighting the potential benefits of AI in enhancing efficiency and personalization while also acknowledging concerns related to authenticity, credibility, and ethics. The study recommends continuous monitoring of these shifts, both in terms of necessary skillsets and changing attitudes towards AI. It emphasizes the evolving nature of ethical guidelines, urging their adaptation to address emerging complexities in AI ecology. In conclusion, this study contributes to the discourse on AI's impact on information mediation, providing insights into the changing landscape for content creators and consumers.

Under de senaste decennierna har det skett en digital revolution inom kommunikationsbranschen. De nya mediernas framväxt har utvecklat en tvåvägskommunikation där etik efterfrågas i större utsträckning än förr. Studien syftar till att undersöka hur etiken hanteras inom olika kommunikationskanaler och om detta skiljer sig inom marknadskommunikationsbranschen samt hur marknadskommunikatörer ser på sitt etiska ansvar ur ett samhällsperspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjuer har detta undersökts och analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med teorier kring marknadskommunikation och etik. Genom empirin kunde tre gemensamma drag utläsas och diskuteras; teknikens påverkan på branschen, kommunikationskanalers etik och dess hantering samt kommunikatörers möjlighet till påverkan. Utifrån diskussionen kunde studiens slutsats dras vilken visar på att hanteringen av etiken skiljer sig mellan traditionell och nyare media. Inom nya kanaler är det svårare att säkerställa etiken då det är en mer organisk kommunikationsprocess. Kommunikatörer tycker att de har ett ansvar gentemot allmänheten att förvalta sin makt på rätt sätt, men det är kunden som är ytterst ansvarig för vad som kommuniceras. / In recent decades, the communication industry has been exposed and affected by a tremendous digital revolution. This development has increased the level of requirements on the industry. The emergence of these new medias has developed a two-way communication, in which ethic-demands require an extensively greater deal than before. This study aims at creating a better understanding for the role of ethics related to channel selection and examine how ethics are handled in different communication channels, and how marketing communicators view their ethical responsibility from a social perspective. Information about the communication industry was gathered through a qualitative method with six personal interviews, focusing on how ethics are handled in different communication channels, and communicators’ views of their ethical responsibility. The results of this study showed that, the handling of ethics differs between traditional and new media. Communicators perceive they have a public responsibility in their profession. However, it is the customer who has the final responsibility for what is actually communicated.