Ph.d.-afhandling, Roskilde Universitetscenter, 2000. / Findes også på Internet: http://www.multivers.dk/afhandling/Testbog2/delegater.htm.

This study examines how new technologies, particularly generative artificial intelligence (AI), have become an innovative tool for communicators and how it affects their productivity and creativity. Through a combination of literature review, theoretical frameworks, and empirical research, we analyze how communicators integrate generative AI into their work process and how this affects their workflow and conditions. The study is based on the following questions: How are software-based text chat robots used by communicators in their professional role; To what extent do communicators perceive that there is an impact on creativity and productivity when co-writing between human and machine; What opportunities and challenges do communicators imagine that software-based text chat robots can contribute to? The findings indicate that generative AI has the potential to transform the communications industry by increasing efficiency and freeing up time for more strategic thinking and creativity. Communicators report increased productivity and that generative AI has the ability to help communicators manage large text bases in an agile way. At the same time, the study also identifies challenges and potential risks with the use of generative AI. Among these challenges are issues related to ethics, quality assurance and the need to maintain human control and creative input in the creation process. Communicators are aware of these challenges and emphasize the importance of balancing automation with human skills and insight. Finally, the study highlights the opportunities and challenges of the use of generative AI for communicators and identifies areas for future research and development. By understanding the potential benefits and limitations of this technology, communicators can develop strategies to maximize its positive effects and manage its challenges effectively.

Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

Currently, there are indications that Europe is facing an innovation deficit. The main explanation to the lack of innovation is considered to be that new technology-based firms are facing difficulties in receiving funding and consequently do not establish on the market. As new technology-based firms have an important role in technology development and overall growth, a consequence thereof could be a long- lasting negative effect on technological change and economic growth. The venture capital industry is frequently put forward as the actor that can provide financing for these types of firms. This study aimed to investigate the contemporary role that Swedish traditional venture capitalists and government supported venture capitalists have in the funding landscape of new technology-based firms. To fulfill this purpose, the study analyzed both the investors' preferences and the challenges with investing into new technology-based firms. The findings were acquired through performing eight semi- structured interviews with highly knowledgeable practitioners. In addition, literature was scrutinized. The study concluded that the preferences of the venture capital firms are heavily misaligned with investments into new technology and that digital companies present a better aligned investment alternative. More specifically, venture capitalists perceived the teams of new technology-based firms to be lacking, which is misaligned with the venture capitalists' strong emphasis on the team. New technology-based firms were also perceived to be associated with great risks, which is misaligned with the risk aversion of venture capitalists. The high risk was found to be related to the high degree of novelty, the perceived difficulties in finding syndication partners, the venture capitalists' lack of specific knowledge and experience, the long time to market and the large funding need in early stages. Further, the long time to market is ill-suited with the fund structure of traditional venture capital firms. On the other hand, digital companies were found to be well aligned with the venture capitalists' risk profile and preference for investing large amounts of capital at once. When it comes to government-supported venture capitalists, the study concluded that Industrifonden's preferences are similar to those of traditional venture capitalists and that Almi Invest, due to its structure, faces specific barriers for investing. Based on these findings, the conclusion was drawn that the likelihood is low that venture capitalists will invest in new technology-based firms. In order to be able to draw conclusions regarding the impacts on innovation and technological change, further research on the capabilities and preferences of informal venture capital is necessary. Further research could also attend to the demand of financing to increase the understanding of the innovation deficit. / Idag finns indikationer på innovationsbrist i Europa. En huvudsaklig orsak till innovationsbristen anses vara att bolag med ny teknologi har svårt att få finansiering och därmed etablera sig på marknaden. Eftersom ny teknologi spelar en viktig roll i teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, är en möjlig konsekvens av innovationsbristen långtgående negativa effekter på teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Venture capital industrin framhålls ofta som en aktör som kan finansiera denna typ av bolag. Denna studie syftade till att undersöka vilken roll svenska traditionella venture capital fonder och statliga venture capital fonder har i finansieringslandskapet av ny teknologi. För att uppnå detta syfte analyserade studien både investerarnas preferenser och utmaningarna med att investera i ny teknologi. Resultaten nåddes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna praktiserande i industrin. Intervjuobjekten hade antingen erfarenhet från traditionellt eller statligt venture capital. Utöver detta granskades litteratur på området. Studien fann att venture capital industrins preferenser på flera vis inte matchar investeringar i ny teknologi medan digitala bolag väl passar in i preferenserna. Mer specifikt ansåg venture capitalisterna att teamen för ny teknologiska bolag saknar viktiga kvalitéer, något som missmatchar venture capitalisternas starka fokus på teamet. Nyteknologiska bolag ansågs också vara associerade med hög risk, vilket står i stark kontrast till venture capitalisternas riskaversion. Den höga risken ansågs vara relaterad till investeringens nya natur, den upplevda svårigheten att hitta syndikteringspartners, venture capitalisters avsaknad av specifik erfarenhet, den långa tiden till marknaden och de stora kapitalbehoven i tidiga skeden. Vidare fann studien att den långa tiden till marknaden var misspassat till fondstrukturen hos traditionella venture capitalister. Och andra sidan visade studien att digitala bolag passar väl med venture capitalisters riskprofil och preferens för att investera stora belopp på en gång. När det kommer till statliga venture capital fonder fann studien att Industrifondens preferenser är mycket lika de traditionella venture capitalisternas preferenser och att Almi Invest står inför särskilda barriärer för att investera i ny teknologi. Baserat på dessa resultat konkluderade studien att sannolikheten är låg att venture capitalister investerar i ny teknologi. Forskning på kapaciteterna och preferenserna för informellt kapital är dock nödvändigt för att kunna dra slutsatser kring effekterna på innovation och teknisk utveckling. Framtida forskning bör också fokusera på efterfrågan på kapital för att förstå innovationsbristen.