<p>Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.</p><p>För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna.</p><p>I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.</p>

Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.

Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna. I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.

<p>Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper.</p>

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper.

Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser. Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.

Kvinnoforskare är eniga att det under historiens gång existerat en kvinnlig underordning. I hemlivet hade de två könen olika uppgifter; kvinnans plats var i hemmet, där hon tog hand om hushållet och familjen, medan mannen skulle arbeta utomhus. Feminismens frammarsch innebar att fler kvinnor började arbeta, trots att idealet fortfarande var att kvinnan utövade sina moderliga egenskaper, vilket hon skulle göra även på arbetsplatsen. Därmed blev olika yrken snabbt könskodade. Denna uppsats syftar till att undersöka platsannonser i lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningen och hur de speglar maktrelationen mellan kvinnor och män i arbetslivet åren 1885-1905. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys vilken fokuserar på adjektiv som använts för att beskriva den manliga respektive kvinnliga arbetaren samt en kvantitativ studie av antalet platsannonser som riktade sig till eller publicerades av män respektive kvinnor. Resultaten visar hur de adjektiv som beskriver den kvinnliga arbetaren fokuserar mer på hennes personlighetsdrag jämfört med de som används för att beskriva män, vilka istället fokuserar mer på yrkeskompetens. Fler kvinnor än män efterfrågades av arbetsgivare samt sökte arbete genom platsannonser, vilket speglar hur fler kvinnor var benägna att arbeta. Arbetssökande kvinnor kom att under de senare åren mer frekvent använda sig av adjektiv som oftare använts för att beskriva män, såväl som att söka sig till mansdominerade yrken, och utmanade således de manliga privilegierna. / Throughout history women have been seen to have a subordinate role in comparison to men. In the domestic life, the two genders were assigned different tasks. Women were meant to stay indoors, taking care of the household and their family, while men were meant to work outside. As the feminist movement became more widespread throughout Sweden, more women started working, though the standard of women staying indoors, practicing her motherly instincts, remained at her place of work. Thus, different professions were labeled with being either feminine or masculine. The purpose of this essay is to investigate job advertisements in the Swedish local newspaper Nya Wermlands-Tidningen and how they reflect contemporary power structures between men and women in working life in Sweden during the years 1885-1905. This has been carried out through a critical discourse analysis which focuses upon adjectives describing the workers as well as a quantitative study of how many advertisements were addressed to or published by women and men respectively. Results show how working women were described with adjectives that focused more upon their personality than those which were used to describe men, which instead focused more upon their experience in the work field. More women than men were requested by employers as well as sought employment through advertisements, which reflects how more women were prone to work. Job-seeking women were more likely, in the later years, to use adjectives that were previously more common to use when describing men, as well as to seek professions that were dominated by men, challenging the traditional manliness and male privileges.

Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur språkliga konstruktioner av kommunikatören i platsannonser ser ut och om det går att identifiera flera konstruktioner, samt om det finns skillnader mellan kommunikatörkonstruktioner i privat och offentlig sektor. Studien är utförd med diskursanalytiska medel med inriktning diskursteori för att finna språkliga strukturer i annonserna som konstituerar en eller flera kommunikatörsidentiteter. Resultatet visar att i platsannonser rubricerade kommunikatör finns det fem olika kommunikatörsidentiteter: extern kontakt, strateg, innehållsproducent, internt stöd och analytiker. Resultatet överensstämmer och bekräftar tidigare rollstudier som har utgått från liknande forskningsfrågor. Resultatet visar även att arbetsgivare i hög grad söker kommunikatörer som är generalister med kunskap inom flera verksamhetsområden med störst fokus på innehållsproduktion, men det finns även några arbetsgivare som söker specialister inom ett specifikt område. Slutsatsen är att kommunikatörsrollen fortsätter vara en bred identitet som kan konstrueras efter behov vilket kan vara en fördel eller nackdel, men arbetsgivarna måste bli bättre på att specificera rollen.

I denna kvalitativa studie undersöktes förekomsten av könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studien omfattade tre kvinnodominerade yrken (sjuksköterska, barnskötare, förskolelärare) och tre mansdominerade yrken (snickare, installations- och serviceelektriker, motorfordonsmekaniker). Totalt analyserades 54 platsannonser främst hämtades från Linkedin och andra relevanta annonseringsplattformer. Platsannonserna representerade både den offentliga och privata sektorn samt hade spridd geografisk utgångspunkt. Vid analys av det insamlade materialet användes en deduktiv tematisk analys, med hjälp av en tidigare empirisk förankrad könskodad ordlista för att analysera platsannonserna. Resultaten visade att de kvinnodominerade yrkena som studerades, samt motorfordonsmekaniker var feminint könskodade, medan installations- och serviceelektriker var maskulint könskodade. Platsannonserna för snickare ansågs vara könsneutrala. Bland de analyserade faktorerna hade arbetsbeskrivningar flest könskodade ord i alla yrken, följt av kvalifikationer och företagsbeskrivningar. Slutsatsen blev att det förekom könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studiens resultat kan bidra till förståelsen av hur könskodning manifesterar sig i platsannonser för könssegregerade yrken i Sverige. Kunskapen och medvetenheten kan i sin tur främja jämställdhet på arbetsmarknaden.