I denna kvalitativa studie undersöktes förekomsten av könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studien omfattade tre kvinnodominerade yrken (sjuksköterska, barnskötare, förskolelärare) och tre mansdominerade yrken (snickare, installations- och serviceelektriker, motorfordonsmekaniker). Totalt analyserades 54 platsannonser främst hämtades från Linkedin och andra relevanta annonseringsplattformer. Platsannonserna representerade både den offentliga och privata sektorn samt hade spridd geografisk utgångspunkt. Vid analys av det insamlade materialet användes en deduktiv tematisk analys, med hjälp av en tidigare empirisk förankrad könskodad ordlista för att analysera platsannonserna. Resultaten visade att de kvinnodominerade yrkena som studerades, samt motorfordonsmekaniker var feminint könskodade, medan installations- och serviceelektriker var maskulint könskodade. Platsannonserna för snickare ansågs vara könsneutrala. Bland de analyserade faktorerna hade arbetsbeskrivningar flest könskodade ord i alla yrken, följt av kvalifikationer och företagsbeskrivningar. Slutsatsen blev att det förekom könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studiens resultat kan bidra till förståelsen av hur könskodning manifesterar sig i platsannonser för könssegregerade yrken i Sverige. Kunskapen och medvetenheten kan i sin tur främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

The work at Swedish public libraries today is multifaceted and covers many conceivable areas. As a librarian, you are expected to take on many different roles. To look for a job is a complicated process which is not facilitated by the complex picture and difficulty in defining the professional role of a librarian. The purpose of this thesis is to reach new knowledge about the competence requirements that library managers have for job-seeking librarians, both for the recently graduated librarians but also for those who already have work experience within the profession. To answer these questions 154 job ads were analyzed by quantitative content analysis and five library managers were interviewed. The results of the interviews were analyzed by qualitative content analysis and also by using Annika Lundmark´s(1998) definition of competence. The hope is that this study can contribute to creating a clearer understanding for what is demanded of public librarians today. The study concluded that a librarian should be able to work independently as well as in a group, must be aware of the mission of the library operations but also be able to innovate the library operations. To be structured and at the same time flexible, have an academic competence as well as a social competence are all important parts of what the library managers sees as relevant competencies for librarians at public libraries.

The aim of this master’s thesis is to investigate and analyze how the profession of librarians is presented in Scandinavian job advertisements. In recent studies the library profession has been found loaded with uncertainty due to large and radical changes in the Scandinavian societies during the last decades. 120 advertisement texts were collected online from the official national agencies of employment in Denmark, Norway and Sweden. The texts were analyzed using a reflexive thematic method to locate a number of central themes in the complete body of text. The theoretical tools consisted of both performativity theory as formulated primarily by Judith Butler (1992) as well as the three levels of context that influence professions and their striving for jurisdiction, as formulated by Andrew Abbott (1988). Looking at an object or phenomenon through the lens of performativity makes one able to recognize the active and performing aspects of the object, phenomenon or text. The study found that this lens was fruitful when tracking the significant parts of the advertisement texts. The texts appeared sprawling, pointing the profession in very different directions. Signs of traditional values of the profession was found as well as signs of the profession adapting to recent changes in the surrounding social world. Most outcome in some way involved effects of the digital revolution. The study also found that the advertisement texts to a high degree related to the three levels of contexts (Abbott 1988) in ways that affected the status and stability of the profession.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga de egenskaper som efterfrågas av produktionschefer inom tillverkning respektive chefer inom socialt och kurativt arbete utifrån platsannonser riktade mot dessa yrkeskategorier i Sverige. Genom att kartlägga egenskaper undersöks vidare om det går att se mönster, likheter eller olikheter beträffande efterfrågade ledaregenskaper på såväl aggregerad som på detaljnivå, vilka egenskaper som framstår vara de bästa prediktorerna för anställning eller avancemang samt ifall man eventuellt kan nå en bättre förståelse av framtidens ledare genom att kartlägga mönster av efterfrågade ledaregenskaper via femfaktormodellen.  Metod: Kartläggningen av egenskapsord och -uttryck i detta examensarbete bygger på innehållsanalys av 150 stycken platsannonser inom två olika kategorier av chefer. Det empiriska materialet kategoriseras utifrån femfaktormodellen samt Lewis Goldbergs (1990) vidareutveckling av modellen i form av 100 underliggande egenskapskluster.  Resultat och slutsats: Resultaten av kartläggningen visar att personliga egenskaper efterfrågas i väldigt hög utsträckning samt att energinivå, samarbetsvillighet och organisation är de vanligast efterfrågade egenskapsklustren i de båda kategorierna på en aggregerad nivå. Kartläggningen visar även att annonser riktade mot produktionschefer inom tillverkning i högre utsträckning efterfrågar egenskaper såsom energinivå och beslutsamhet, medan annonser riktade mot chefer inom socialt och kurativt arbete i högre grad efterfrågar egenskaper som självkänsla, empati och insikt.  Examensarbetets bidrag: Detta examensarbetes vetenskapliga bidrag ligger i dess försök att utnyttja en mer detaljerad personlighetstaxonomi i kartläggningen av ledares egenskaper. Arbetet utnyttjar även ett material, platsannonser, vilket är förhållandevis sparsamt utnyttjat material när det gäller forskning kring ledare och ledaregenskaper.  Förslag till vidare forskning: Metoden som används i detta examensarbete kan testas och vidare utforskas utifrån andra branscher, tidsrum och kulturella/geografiska ramar. Kartläggningen kan även kompletteras genom kvalitativa infallsvinklar för att pröva korrelation mellan efterfrågan i annonser och faktiskt utfall gällande ledaregenskaper. / Aim: The purpose of this thesis is to map the personal traits that are sought after in job advertisements aimed at production managers in manufacturing and managers in social and curative work in Sweden. By mapping characteristics, it is further investigated whether it is possible to see patterns, similarities or differences regarding demanded leadership qualities on both an aggregated and detailed level, which qualities appear to be the best predictors of employment or advancement, and if a better understanding of the leaders of the future can possibly be achieved through to map patterns of demanded leadership qualities via the five-factor model.  Method: The mapping of personality words and characteristics in this thesis is based on content analysis of 150 job advertisements within two occupational categories. The empirical material is categorized based on the five-factor model and the 100 trait/synonym clusters further developed by Lewis Goldberg (1990).  Results and conclusion: The results of the mapping show that personal traits are in demand to a very high extent and that energy level, willingness to cooperate and organization are the most frequently sought-after trait clusters on an aggregated level. The mapping also shows that advertisements aimed at production managers in manufacturing to a greater extent demand personal qualities such as energy level and determination, while advertisements aimed at managers in social and curative work more often look for qualities such as self-esteem, empathy and insight.  Contribution of the thesis: The scientific contribution of this thesis lies in its attempt to use a more detailed personality taxonomy in the mapping of the characteristics of leaders and its use of job advertisements, a material which is relatively sparingly used when it comes to research on leaders and leadership qualities.  Suggestions for future research: The method used in this thesis can be tested and further explored based on other industries, time periods and cultural/geographical frameworks. The mapping could also be supplemented by qualitative approaches to test the correlation between demands in job advertisements and the actual outcomes regarding leadership qualities.

The purpose of this study has been to increase the understanding of the school librarian's profession in a Swedish context, by making visible how the professional role has changed over time from a school-related employer perspective. By using content analysis, the study has investigated how the school librarian's role has been described in 132 job advertisements with schools as employers over a twenty-year period, between 2001 and 2021. The content of the job advertisements has been analyzed, looking at both the skills required and the tasks described. The IFLA School Library Guidelines has been used as a framework for the coding process. The authors examined the extent to which the key roles and competencies of a school librarian mentioned in the Guidelines were represented in job advertisements seeking school librarians from 2001 to 2021.  Abbotts theory of the professions and the central concept of jurisdiction was used in the analysis of the data. The results show that the tasks and competencies described in the job advertisements have become more profession-specific during the chosen twenty-year period. This increase of profession-specific tasks and competencies indicates that the jurisdiction of the school librarian profession has been strengthened. The empirical data also show that the school librarian profession has renegotiated jurisdiction over teaching and reading promotion and acquired new professional tasks.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Abstract  This essay is interested in the changes that have taken place in the view of competence among the civil servant. As a state employee, you are indeed employed on behalf of the authority, but by extension you are also appointed on behalf of the citizens. As the work is a socially useful mission, special requirements are placed on the work being done with special regard to democratic values such as legal certainty, the equal value of people and providing citizens with efficient and good service, a so-called special public ethos.  Due to the sweeping social changes that society has undergone in the last twenty years, including increased globalization and digitization, different and increased demands are placed on working life today than before. These changed conditions have meant that the requirements for what an employee is expected to be able to do are more complex in today's working life, and the concept of competence has become an accepted term to describe the special requirements that are set in today's working life. Competence as a concept can be briefly described as that you as a person must be able to act appropriately based on a given situation, which places demands on something more than formal qualifications such as requirements for education and previous experience. By quantitatively analyzing the content of job advertisements for administrators at the Tax Agency, I have investigated changes in which qualifications and competences are in demand at two different times. I have then done a comparative analysis where I have identified similarities and differences based on three different themes, formal competence, informal competence and the civil servant role. The result shows that the requirements for competences linked to above all efficiency have increased, while descriptions of competences based on a common societal mission have decreased. The conclusion is that modern requirements for the competence of government officials have followed the general social development and have crowded out traditional public values based on democratic values such as legal certainty and equality, a so-called public ethos. / Sammanfattning   Den här uppsatsen intresserar sig för vilka förändringar som har skett i synen på kompetens hos den statliga tjänstemannen. Som statsanställd är man visserligen anställd på uppdrag av myndigheten men i en förlängning är man också tillsatt på uppdrag av medborgarna. Eftersom arbetet utgörs av ett samhällsnyttigt uppdrag ställs särskilda krav på att arbetet sker med särskild hänsyn till demokratiska värden såsom, rättssäkerhet, människors lika värde och att ge medborgarna effektiv och god service, ett så kallat offentligt etos.  Med anledning av de genomgripande samhällsförändringar som samhället genomgått de senaste tjugo åren med bland annat ökad globalisering och digitalisering så ställs det andra och nya krav i arbetslivet idag än tidigare. Dessa ändrade förutsättningar har inneburit att kraven på vad anställda förväntas kunna är mer komplexa i dagens arbetsliv och begreppet kompetens har blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva dessa särskilda krav. Kompetens som begrepp kan kort beskrivas som att en person ska kunna agera ändamålsenligt utifrån en given situation vilket ställer krav på något mer än formella kvalifikationer såsom utbildning och tidigare erfarenhet.  Genom att kvantitativt analysera innehållet i platsannonser för handläggare på Skatteverket undersöks i denna uppsats förändringar i vilka kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas vid två olika tidpunkter. En jämförande analys har genomförts för att identifiera likheter och skillnader utifrån tre olika teman: formell kompetens, informell kompetens och statstjänstemannarollen.   Resultatet visar att kraven på kompetenser kopplat till framför allt effektivitet har ökat samtidigt som beskrivningar på kompetenser utifrån ett gemensamt samhällsuppdrag har minskat. Slutsatsen är att moderna krav på kompetens hos statliga tjänstemän har följt den allmänna samhällsutvecklingen och har trängt undan traditionella offentliga värden såsom demokrati, rättssäkerhet och jämlikhet, ett så kallat offentligt etos.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

Synen på professionen grundlärare i fritidshem undersöks genom en kvantitativ undersökning där platsannonser med tjänster riktade mot lärare i fritidshem studeras. Vidare görs även en kvalitativ undersökning där rektorer intervjuas för att få ett skolledarperspektiv på fritidshemmet och lärarna som arbetar där. Studien syftar till att undersöka om en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet är görlig utifrån de förväntningar som finns och de förutsättningar som ges och diskuterar hur betydelsen av dessa möjligheter och hinder kan tolkas utifrån relevanta makt- och professionsstudier. Trots alla försök till flexibilitet genom att försöka hitta sin plats i organisationens olika delar är det uppenbart svårt att skapa en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet när många av arbetsuppgifterna inte kommer organiskt, sprungna ur ett fritidspedagogiskt perspektiv på lärande. Istället är de pålagor där den obligatoriska skolundervisningen är norm vilket innebär att fritidshemslärarna hamnar i underläge. / The view of the profession of primary school teachers in leisure centers is examined through a quantitative study in which job advertisements with services aimed at teachers in leisure centers are studied. Furthermore, a qualitative study is also conducted where principals are interviewed to get a school leader perspective on the leisure center and the teachers who work there. The study aims to investigate whether a well-defined and cohesive professional identity is feasible based on the expectations that exist and the conditions that are given and discusses how the significance of these opportunities and obstacles can be interpreted based on relevant power- and professional studies. Despite all attempts at flexibility by trying to find their place in the different parts of the organization, it is obviously difficult to create a well-defined and cohesive professional identity when many of the tasks do not come organically, sprung from a leisure pedagogical perspective on learning. Instead, they are levies where compulsory schooling is the norm which means that the primary school teachers in leisure centers ends up at a disadvantage.

I denna uppsats analyseras sex olika platsannonser för biträdande jurister inom affärsjuridik. Syftet är att undersöka huruvida platsannonserna är könskodade eller inte för att kunna bidra till jämställdhetsfrågan inom yrket. Det är i dag fler kvinnor än män som fullföljer juristutbildningen och därmed får en juristexamen, vilket speglar sig i att det är fler kvinnliga biträdande jurister inom affärsjuridiska yrket men sedan händer det något ju högre upp en tar sig i karriären. Med hjälp av en kritisk diskursanalys analyseras platsannonsernas konstruerande av den ideala biträdande juristen för att undersöka huruvida denne tillskrivs typiskt kvinnliga eller manliga egenskaper. Därtill genomförs en jämförelse för huruvida advokatbyråernas storlek påverkar hur den ideala biträdande juristen konstrueras och i vilken utsträckning det förekommer könskodning i annonserna.  Resultatet visar att den ideala biträdande juristen konstrueras som en individ som kan arbeta väl i team och därmed har en god samarbetsförmåga, hen levererar alltid högkvalitet och är därmed högpresterande. Dessutom är den ideala biträdande juristen kompetent, engagerad och mångsidig. Har inte individen tagit juristexamen är det inte långt kvar. Av de 126 egenskaper som den ideala biträdande juristen konstrueras med har i könskodningen, utifrån tidigare forsknings könsmärkta ord och egenskaper, 51,6 procent kodats som könsneutrala, 32,5 procent som feminina och enbart 15,9 procent som maskulina. Könskodningen tyder på att platsannonserna inte spelar någon avgörande roll för huruvida det existerar jämställdhet i entrén till den affärsjuridiska världen eller inte. Uppsatsen kartlägger hur den ideala biträdande juristen konstrueras och belyser vilken roll platsannonsernas utformning spelar för skapandet av den sociala identiteten och könskodning.

Syftet med studien är att synliggöra och ge ökad förståelse för hur övergripande värderingar i samhället uttrycks i arbetsgivares behov av arkivarier och hur dessa behov bidrar till att forma arkivariers yrkesroll. Utöver detta vill studien även ge fördjupad kunskap om hur bilden av arkivarien förändrats sedan 1980-talet jämfört med det tidiga 2020-talet. Studien har även som mål att visa hur synen på arkiv och information kan präglas av de värderingar som råder i samhället under en viss tidsperiod. Studien utgår från ett socialkonstruktionistisk perspektiv som kombineras med kritisk diskursanalys som teori och metod. Undersökningen gör ett nedslag i 1980-talets platsannonser och analyserar hur bilden av arkivarieyrket förändrats i jämförelse med platsannonser från tidigt 2020-tal i relation till den informationsteknologiska utvecklingen och rådande värderingar i samhället. På makrosociologisk nivå relateras arkivariens yrkesroll till den sociala kontexten. Uppsatsens resultat antyder att det pågår en diskursiv kamp om hegemonin som präglar konstruktionen av arkivariens yrkesroll. I denna kamp urskiljs på ena sidan krafter med ett företrädesvis marknadsekonomiskt fokus, och på den andra sidan krafter med ett företrädesvis demokratiskt fokus. Denna diskursiva kamp kan även knytas an till samhällets värderingar om arkiv- och informationshantering och syn på övergripande syfte med arkiv och information. Resultatet indikerar att arkiven och arkivarieyrket idag befinner sig i en social kontext där marknadsintressen kommit att bli mer betydande än tidigare. På mikrosociologisk nivå analyseras rollkonflikter som kan uppstå i och med den förändrade yrkesrollen och att den ideala arkivarien idag gör anspråk på arbetsuppgifter som tidigare hört till andra yrkesgruppers område. Vidare visar resultaten att dagens arbetsgivare har behov av arkivarier i digitala utvecklingsfrågor, förändringsarbete och digitalisering av verksamheten, med fokus på verksamhetsnytta, samt att arkivarien arbetar med digitalisering för att skapa användarnytta. Arbetsgivare efterfrågar idag problemlösningsförmåga och att arkivarien är innovativ och strategisk. Av sexton analyserade platsannonser finns likheter men även stora skillnader mellan de olika tidsperioderna, vilket kan innebära att den typiska bilden av arkivarien är på väg att omvandlas, i och med att det produceras nya sätt att gestalta arkivarien.