Hållbarhet är ett begrepp som har blivit allt mer populärt under senare år och med detta blir efterfrågan på hållbara aktier större. Inom den finansiella världen benämns ofta begreppet hållbarhet i form av ESG vilket står för environmental, social och governance. Områdena representerar kriterier som används för att bedöma olika tillgångars grad av hållbarhet. Eftersom kategorierna inom ESG skiljer sig mellan varandra är det av intresse att analysera dessa enskilt.  Syftet med studien är att analysera E-, S- och G-aktier och dess avkastning i Sverige med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell för tidsperioden 2010–2019. Portföljer har skapats för respektive område inom ESG för att bedöma deras individuella prestation samtidigt som de jämförs med ett markandsindex. För att analysera avkastning i förhållande till risk har ekonometriska analyser genomförts i form av regressionsmodeller för tidsseriedata samt för pooled tvärsnitts- och tidsseriedata. För att se hur portföljerna har presterat i förhållande till marknaden jämförs de även med indexet OMXS30 med hjälp av framtagna finansiella nyckeltal.  Samtliga av våra regressioner uppvisade positiva men icke-signifikanta intercept. Detta gör att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Portföljerna erhöll sedan en högre Sharpekvot i förhållande till marknadsportföljen. Detta kan ses som en indikation på att investerare med höga hållbarhetspreferenser kan dra nytta av att investera hållbart. Resultatet från Jensens alfa tyder även på att portföljerna överavkastar gentemot marknaden, däremot kan vi inte konstatera huruvida resultaten från Sharpekvoten och Jensens alfa är signifikanta eller ej. / Sustainablitiy is a relativley new term that, under recent years, has grown to become popular. With the acknowladgement of sustainablitity it has also becom sought-after to invest in sustainable assets. In the financial world sustainability often refers to the term ESG which means environmental, social and governance. The categories represent criteria that is used to determine different assets degree of sustainability. Since the categories of ESG differ from each other it is therefore of interest to analyze them individually.  The aim with this study is to analyze E-, S-, and G-stocks and their return in Sweden while using the Fama and French five factor model during the period of 2010-20219. Portfolios are constructed for each category within ESG to evaluate their individual performance, they are also compared to a market index. Econometric tests are produced to analyze the risk and return of the portfolios through time series and pooled cross section and time series regressions. In order to study how the portfolios perform they are compared with the Swedish market index OMXS30 through produced financial measurements.  The results from the regression tests show positive, but insignificant intercepts for all of the models. Therefore, we cannot ensure a significant relation between sustainability and return. Furthermore, the portfolios received a higher Sharpe ratio than the market portfolio OMXS30. This indicates that investors with strong preferences for sustainability may benefit from buying ESG-stocks. The result from Jensen’s alpha also indicate that the portfolios outperform the market. Although, we cannot establish if the results from the Sharpe ratio and Jensen’s alpha are significant or not.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga de egenskaper som efterfrågas av produktionschefer inom tillverkning respektive chefer inom socialt och kurativt arbete utifrån platsannonser riktade mot dessa yrkeskategorier i Sverige. Genom att kartlägga egenskaper undersöks vidare om det går att se mönster, likheter eller olikheter beträffande efterfrågade ledaregenskaper på såväl aggregerad som på detaljnivå, vilka egenskaper som framstår vara de bästa prediktorerna för anställning eller avancemang samt ifall man eventuellt kan nå en bättre förståelse av framtidens ledare genom att kartlägga mönster av efterfrågade ledaregenskaper via femfaktormodellen.  Metod: Kartläggningen av egenskapsord och -uttryck i detta examensarbete bygger på innehållsanalys av 150 stycken platsannonser inom två olika kategorier av chefer. Det empiriska materialet kategoriseras utifrån femfaktormodellen samt Lewis Goldbergs (1990) vidareutveckling av modellen i form av 100 underliggande egenskapskluster.  Resultat och slutsats: Resultaten av kartläggningen visar att personliga egenskaper efterfrågas i väldigt hög utsträckning samt att energinivå, samarbetsvillighet och organisation är de vanligast efterfrågade egenskapsklustren i de båda kategorierna på en aggregerad nivå. Kartläggningen visar även att annonser riktade mot produktionschefer inom tillverkning i högre utsträckning efterfrågar egenskaper såsom energinivå och beslutsamhet, medan annonser riktade mot chefer inom socialt och kurativt arbete i högre grad efterfrågar egenskaper som självkänsla, empati och insikt.  Examensarbetets bidrag: Detta examensarbetes vetenskapliga bidrag ligger i dess försök att utnyttja en mer detaljerad personlighetstaxonomi i kartläggningen av ledares egenskaper. Arbetet utnyttjar även ett material, platsannonser, vilket är förhållandevis sparsamt utnyttjat material när det gäller forskning kring ledare och ledaregenskaper.  Förslag till vidare forskning: Metoden som används i detta examensarbete kan testas och vidare utforskas utifrån andra branscher, tidsrum och kulturella/geografiska ramar. Kartläggningen kan även kompletteras genom kvalitativa infallsvinklar för att pröva korrelation mellan efterfrågan i annonser och faktiskt utfall gällande ledaregenskaper. / Aim: The purpose of this thesis is to map the personal traits that are sought after in job advertisements aimed at production managers in manufacturing and managers in social and curative work in Sweden. By mapping characteristics, it is further investigated whether it is possible to see patterns, similarities or differences regarding demanded leadership qualities on both an aggregated and detailed level, which qualities appear to be the best predictors of employment or advancement, and if a better understanding of the leaders of the future can possibly be achieved through to map patterns of demanded leadership qualities via the five-factor model.  Method: The mapping of personality words and characteristics in this thesis is based on content analysis of 150 job advertisements within two occupational categories. The empirical material is categorized based on the five-factor model and the 100 trait/synonym clusters further developed by Lewis Goldberg (1990).  Results and conclusion: The results of the mapping show that personal traits are in demand to a very high extent and that energy level, willingness to cooperate and organization are the most frequently sought-after trait clusters on an aggregated level. The mapping also shows that advertisements aimed at production managers in manufacturing to a greater extent demand personal qualities such as energy level and determination, while advertisements aimed at managers in social and curative work more often look for qualities such as self-esteem, empathy and insight.  Contribution of the thesis: The scientific contribution of this thesis lies in its attempt to use a more detailed personality taxonomy in the mapping of the characteristics of leaders and its use of job advertisements, a material which is relatively sparingly used when it comes to research on leaders and leadership qualities.  Suggestions for future research: The method used in this thesis can be tested and further explored based on other industries, time periods and cultural/geographical frameworks. The mapping could also be supplemented by qualitative approaches to test the correlation between demands in job advertisements and the actual outcomes regarding leadership qualities.

Syfte: Syftet är att testa Fama och Frenchs femfaktormodell på den svenska aktiemarknaden. Detta genom att undersöka huruvida modellen kan statistiskt förklara portföljers genomsnittliga avkastning samt ifall specifika faktorer har statistisk signifikans. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden mellan 2015-01-01 och 2019-12-31 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Fama och Frenchs femfaktormodell förkastas som helhet men det påvisas däremot att HML är statistisk signifikant inom sex av sex storlekssorterade portföljer, följt av SMB med fyra av sex. Fama och Frenchs femfaktormodellen har svårigheter att förklara avkastningen för mindre företag sorterade utifrån lönsamhet och book-to-market tal. Forskningsimplikationer: Undersöker ett forskningsämne som eftersträvar studier och tester på ett flertal varierande marknader för att förklara aktiers avkastningsmönster. Orginalitet och värde: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Därtill bidrar studien till ett undersökningsområde för små öppna ekonomier som den svenska marknaden grundas i. / Purpose: The purpose is to test Fama and French's five-factor model in the Swedish stock market. This is done by examining whether the model can explain portfolios' average return and whether specific factors have statistical significance. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between 2015-01-01 and 2019-12-31 through a regression analysis. Findings: Fama and French's five-factor model is rejected as a whole, but it is shown that HML is statistically significant in every size-sorted portfolio, followed by SMB with statistical significance in four out of six portfolios. Fama and French's five-factor model have difficulty explaining the returns for smaller companies sorted on profitability and book-to-market ratio. Research implications: Investigates a research topic that strives for an increased number of studies and tests in different markets to explain stock return patterns. Originality and value: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. In addition, the study contributes to a study area for small open economies in which the Swedish market is based.