Bristen på kvinnor inom IT-branschen är något som uppmärksammats i många år. I Sverige finns det fortfarande en underrepresentation av kvinnor inom branschen, och företag har därför svårt att rekrytera kvinnor. Ett sätt för företag att locka kandidater kan vara genom platsannonser, men tidigare forskning visar att platsannonsernas formulering kan påverka män och kvinnor olika. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur kraven i platsannonser inom programmeringsyrken upplevs av kvinnliga programmeringsstudenter, samt undersöka om det finns några skillnader i hur kvinnliga och manliga studenter upplever kraven. Med hjälp av denna förståelse ämnar studien att identifiera några faktorer i upplevelsen av krav, som företag skulle kunna ha i åtanke vid utformandet av platsannonser. Empirin som ligger till grund för denna studie är insamlad via kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätstudie. Resultatet av undersökningarna visar att kvinnliga programmeringsstudenter upplever att det är svårt att avgöra nivån på kraven i platsannonser, och huruvida de når upp till den nivå som efterfrågas. Hur nivån upplevs kraven kan påverkas av sättet kraven benämns och formuleras i annonsen. Utformningen av kraven som listor är något som kvinnorna i studien föredrar framför krav skrivna i löpande text. Kraven upplevs liknande i flera aspekter mellan kvinnorna och männen. Till exempel har båda upplevt att platsannonser ställt för höga krav, att det är svårt att avgöra nivån på kraven, och båda upplever att de oftare uppfyller de personliga egenskaperna än de tekniska kunskaperna. Däremot finns det vissa skillnader. Exempelvis är kvinnorna i studien mindre benägna att söka en tjänst än vad männen är när de inte uppnår samtliga krav i en platsannons. Kvinnorna i studien verkar även generellt vara mer osäkra kring frågor om arbetssökandet än vad männen är. Faktorer som företag skulle kunna ha i åtanke vid skapandet av platsannonser är antalet krav, ordningen på kraven, benämningen av kraven, förtydligandet av skall-krav och meriterande krav, samt kontextualiserandet av kraven och arbetslivserfarenheten. / The lack of women in the IT industry has been discussed for many years. There is still an underrepresentation of women within the field in Sweden, and companies find it difficult to recruit women. One way for companies to attract candidates could be through job advertisements. However, previous research show that men and women can be affected differently by the wording of job advertisements. The purpose of this study is to create an understanding of how female programming students experience the requirements in job advertisements within programming professions, and whether there are any differences between how female students and male students experience job requirements. Using this understanding, the study aims to identify factors that companies could consider when designing job advertisements. This is investigated through qualitative interviews and a quantitative survey. The results show that the female students find it difficult to determine the level of the requirements in job advertisements and whether they reach the required level. How the level is perceived can be affected by the wording of the requirements. The women in this study prefer requirements that are written as lists rather than running text. Several aspects showed a similarity between how the women and men experienced the requirements. For example, both genders have experienced difficulties in determining the level of the requirements, and they have also experienced the required level as too high. Both genders experience that they meet the personal requirements more often than the technical ones. However, there are also some differences. For example, the women in this study are less likely than the men to apply for a job if they do not meet all the requirements in a job advertisement. The women in this study also generally seem to be more uncertain about questions concerning job searching compared to the men. Factors that companies could keep in mind when creating job advertisements are the number of requirements, the order of the requirements, the wording of the requirements, the differentiation of preferred skills from required skills, the contextualization of the requirements and the required work experience.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.

O objetivo desta monografia de conclusão de curso é de analisar um corpus de anúncios de emprego brasileiros e suecos em jornais interurbanos para explorar semelhanças e diferenças, tanto na aparência como no conteúdo nos elementos estruturais dos anúncios. Foi escolhida a profissão de gerente para a comparação entre anúncios de emprego em dois jornais com periodicidade diária do Brasil e da Suécia, na ediçãoem papel. As maiores diferenças se acham no leiaute e no conteúdo dos anúncios. Os anúncios suecos são em geral mais completos em informação e requerimentos de ambos hard skills* e soft skills* do que os anúncios brasileiros. Os anúncios suecos em geral tentam criar uma imagem da pessoa procurada para candidatura do emprego. No caso dos anúncios brasileiros, focalizam nos hard skills e procuram uma pessoa com a requerida competência para preencher uma vaga. Os anúncios suecos são em geral longos e contêm imagens e logos, enquanto os anúncios brasileiros não têm fotos e poucos logos e em geral são curtos e com muitas abreviações. Os anúncios de ambos os jornais fazem referência à internet para mais informação. Quanto aos requerimentos da pessoa procurada para o emprego, existem bastantes semelhanças. O requerimento mais importante em ambos os jornais é a experiência, e entre os dez mais importantes achamos quatro que são os mesmos para ambos os jornais: experiência, liderança, educação e conhecimento. As formas de tratamento nos anúncios dos dois jornais comparados também diferem. Na maior parte dos anúncios suecos o tratamento é pessoal. Em todos os anúncios brasileiros evita-se um tratamento pessoal. No caso sueco o tratamento pessoal depende da história sueca de desenvolvimento de reformas sociais e de igualdade que criou uma forma geral de tratamento pessoal du ‘tu’. / 2Abstract (sueco) Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera en korpus bestående av brasilianska och svenska platsannonser i nationella dagstidningar för att undersöka likheter och olikheter, såväl i utformningen som innehållsmässigt i annonsernas strukturella uppbyggnad. I platsannonserna valdes yrket chef för jämförelse mellan platsannonserna i de två på papper tryckta dagstidningarna från Brasilien och Sverige. De största skillnaderna finns i layout och innehåll i annonserna. De svenska annonserna är i allmänhet mer kompletta när det gäller information och krav både på hard skills och soft skills än de brasilianska annonserna. De svenska annonserna försöker generellt att skapa en bild av den sökta kandidaten till tjänsten. När det gäller de brasilianska annonserna fokuserar man på hard skills och söker en person med den sökta kompetensen för att fylla en ledig plats. De svenska annonserna är i allmänhet längre och innehåller fotografier och företagsloggor medan de brasilianska annonserna inte har några foton och få loggor och i allmänhet är korta och har många förkortningar. Annonserna i båda tidningarna innehåller referenser till internet för mer information. När det gäller kraven på kandidaterna till tjänsterna finns många likheter. Det viktigaste kravet i båda tidningarna är tidigare erfarenhet och bland de tio viktigaste kraven hittar vi fyra som är lika för både brasilianska och svenska annonser: erfarenhet, ledarskap, utbildning och kunskaper. Hur man tilltalar en person i annonserna varierar också. I större delen av de svenska annonserna används ett personligt tilltal. I alla de brasilianska annonserna undviks ett personligt tilltal. I det svenska fallet beror det personliga tilltalet på den historiska utvecklingen genom sociala reformer när det gäller jämlikhet som skapade en allmän form för personligt tilltal i och med pronomenet du.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.