No description available.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet. Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden. För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka arbetssätt som kan ha mer gynsamma effekter hos flerspråkiga elevers språkutveckling. Genom systematiska databassökningar har vi sökt vetenskapliga artiklar på sökmotorn Libsearch och databaserna SwePub och ERIC för att besvara vår frågeställning. Vår kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar. Frågeställningen som vi valt för att besvara är: Vilka arbetssätt kan lärare använda för att utveckla språket hos flerspråkiga elever i de yngre åldrarna? Resultatet har visat att det finns flera olika arbetssätt som kan användas för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Några arbetssätt som vi har fått fram är bland annat stöttning, transspråkande, muntligt berättande och interaktiv högläsning. Dessa arbetssätt har visat sig ha goda effekter hos flerspråkiga elever och deras språkutveckling. Utöver arbetssätten som benämns har det även visat sig att införa modersmål i undervisningen har positiva effekter på språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Vår slutsats visar att det finns en korrelation mellan elevers språkutveckling och lärarens val av arbetssätt. Det är av vikt att elever som behärskar ett annat språk ges möjlighet att stärka sitt förstaspråk i samtid med sitt andraspråk i undervisningen. Flera av studierna pekar på att flerspråkiga elevers språkkunskaper gynnas om de ges möjligheten att använda all sin språkliga repertoar.

Denna studie syftar till att undersöka hur fem idrottslärare arbetar med extra anpassningar inom ramen för idrottsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Studiens frågeställningar berör vilka extra anpassningar lärarna gör samt på vilket sätt de kommer fram till vilka extra anpassningar det finns ett behov av. Det material som samlats in för att besvara studiens syfte och frågeställningar inhämtades genom kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tre perspektiv på specialpedagogik; traditionella perspektivet, alternativa perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar bland annat att samtliga lärare gör extra anpassningar inom ramen för undervisningen men att de varierar beroende på vilka elever eller vilken elevgrupp de undervisar. Lärarna menar dock att en grundstruktur för lektionerna är av största vikt och att det gynnar alla elever då de vet vad som kommer att ske. Resultatet påvisar även att arbetet med extra anpassningar inte alltid är enkelt men att ett kollegialt samarbete skapar gynnsamma förutsättningar och är betydelsefull för arbetet med extra anpassningar. En slutsats som kan dras är att arbetet med extra anpassningar är komplext, det är många faktorer som har betydelse samt påverkar arbetet med extra anpassningar. Med denna studie önskar jag bidra med kunskap kring hur idrottslärare ser på och arbetar med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil. Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka åtta lärares uppfattningar av socioekonomiska faktorers inverkan på läsning och hur de arbetar för att inkludera sina elever i undervisningen oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiens teoretiska utgångspunkt härstammar från Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. De åtta verksamma lärarna undervisar i låg- och mellanstadiet på två olika grundskolor i Borås kommun. Lärarna intervjuades utifrån halvstrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet demonstrerade att lärarna var insatta i betydelsen av fenomenet socioekonomiska faktorer och använde sig av liknande samt personliga arbetsmetoder för att inkludera eleverna i klassrummet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade att lärarna besitter en medvetenhet om hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas läsutveckling, flertalet lärare ansåg att omgivningen, läroresurser och föräldrarnas engagemang har en betydande roll för hur eleverna presterar i läsningen. För att inkludera och möta eleverna på en jämlik nivå i undervisningen beskrev lärarna att de individualiserar skolarbetet, arbetar frekvent med högläsning i klassrummet och försöker erhålla höga förväntningar på samtliga elever.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur elever förstår likhets-tecknets innebörd samt skapa en överblick över undervisningsmetoder som enligt forskning kan anses gynna utvecklingen av elevers förståelse för likhetstecknet. Litteratursökningen utfördes i databasen ERIC. 30 artiklar har sammanställts och analyserats. Studiens resultat indikerar att elevers förståelse för likhetstecknet kan variera mellan flera nivåer mellan den dynamiska och statiska innebörden. Förståelseutvecklingen bör inte ses som rak och förutbestämd. Forsknings-fältet har bidragit med olika metoder lärare kan använda för att guida eleverna i deras lärande. Dessa innefattar både hur och när instruktioner kan ges för att bidra med lärande samt hur lik-heter framställs med hjälp av symboler och andra representationsformer. / The aim of this systematic literature review is to research the most common understandings of the equal sign among children, and teaching methods found effective for developing their understanding. The database ERIC has been used to search for prior published research. Thirty studies are used as the result and foundation for the analysis. The result of this review indicates that there are more levels of understanding than the operational and relational meaning of the equality sign. Several methods to promote the students understanding of the equality sign has been found. They vary from how and when instructions are supposed to be delivered to how equivalence can be presented with symbols and other representations.