Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap kring den rådande språksynen i skolan och hur den i sin tur påverkar skolans undervisningssammanhang samt hur en transspråkande pedagogik kan påverka andraspråkselevers språk-, kunskap- och identitetsutveckling. Kunskapsöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar som har relevant koppling till frågeställningen. Artiklarna har gått igenom peer-review och har blivit framtagna genom systematiska sökningar i nationella och internationella vetenskapliga databaser. Genom en tematisk analys av artiklarna har tre teman framkommit. Resultatet av analysen visar på att det finns en stark rådande enspråkighetsnorm i skolan. Samtidigt visar artiklarnas resultat hur språknormen kan bli utmanad genom ökad kunskap och förändrade språkpolicys. När flerspråkighet uppmuntrades och en transspråkande praktik tog plats fick eleverna en fördjupad kunskap i sitt första och andra språk i alla ämnen vilket stöttade eleverna i deras kunskaps- och identitetsutveckling. I diskussionen så tas det bland annat upp hur fördjupad kunskap kring transspråkande kan påverka undervisningen samt hur utbredd enspråkighetsnormen är i skolan.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie var att beskriva lärarstudenters syn på flerspråkighet, utifrån följande frågeställningar “Vilka uppfattningar ger SVA-lärarstudenter och lärarstudenter i övriga ämnen uttryck för gällande flerspråkighet?” och ” Skiljer sig dessa uppfattningar och värderingar åt mellan undersökningsgrupperna? I så fall på vilket sätt?”. För att svara på frågan, gjordes en webbaserad enkätstudie med 81 informanter, 25 SVA-studenter och 56 lärarstudenter i övriga ämnen. Den insamlade datan analyserades fenomenografiskt och med hjälp av frekvensanalys. Resultatet visade övervägande positiva attityder till flerspråkighet hos båda undervisningsgrupperna. Lärarstudenterna hade två olika uppfattningar på begreppet flerspråkighet, eftersom majoriteten av lärarstudenterna definierade sig själva som flerspråkiga, samtidigt som de tillskrev begreppet stereotypa egenskaper. Gällande kunskaper inom flerspåkighetsområdet, kom det fram brister hos lärarstudenterna i övriga ämnen, samt en viss skillnad i viljan att utvecklas inom området i jämförelse med SVA-studenterna, eftersom de inte såg flerspåkighetsområdet som deras ansvar

Studiens syfte var att undersöka lärares syn på flerspråkighet i grundskola, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, utreda om det existerar enspråkiga och språkhierarkiska föreställningar kring lärarnas uppfattningar samt om det skilde sig mellan SVA/SFI-lärare och lärare i övriga ämnen. Studien undersökte 130 informanter om deras syn på flerspråkighet genom en webbaserad enkätstudie. Resultatet visade på att majoriteten av alla informanter ansåg flerspråkighet som en resurs för språkutveckling, identitet samt kunskapsinhämtning. Skillnaden mellan SVA/SFI-lärare och övriga lärare var inte så stor gällande positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkig undervisning men skilde sig mer i förhållande till de negativa yttrandena, då flera övriga lärare ansåg att flerspråkighet inte var en resurs, samt att en större andel kände sig osäkra att arbeta med flerspråkighet som resurs i jämförelse med SVA/SFI-gruppen. Studien visade också på att 20% av alla informanter angav yttranden som förknippades med enspråkiga föreställningar där flerspråkighet ansågs hämma målspråksinlärning i flera fall samt 61% av alla informanter ansåg inte att europeiska högspråk räknades med i flerspråkighetsbegreppet gällande sin egen språkliga repertoar. Studiens viktigaste slutsats är att andraspråksdidaktik behövs av alla lärare oavsett ämne för att främja likvärdighet i skolan samt förebygga enspråkiga och etnocentriska föreställningar.

Ett globaliserat samhälle medför högre mångfald vilket sätter skolan inför stora utmaningar. Den inarbetade enspråkighetsnormen som råder i skolor måste motarbetas för att skapa ett inkluderande arbetssätt som anpassas efter alla elevers förutsäskttningar och behov. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet transspråkande och hur det kan implementeras i svenskundervisningen samt vilka hinder som kan förekomma. Studien utfördes via systematiska sökningar som gav träffar av vetenskapliga artiklar som lyfte fenomenet transspråkande. Genom en tematisk analys kunde relevanta delar av artiklarna kodas och ett samband mellan de olika artiklarna synliggjordes. Resultatet av litteraturstudien visade transspåkandets positiva effekter för elevers kunskaps-, identitet- och litteracitetsutveckling. Forskningen visade också faktorer som hindrade implementering av ett transspråkande arbetssätt. Sammanfattningsvis är ett transspråkande arbetssätt gynnsamt för alla elever och bidrar till en skola för alla. / A globalized society entails a higher diversity which bringsgreat challenges to the school system. For all children to have afair chance of developing their linguistic skills, teachers mustbreak the monolingual norm and adjust their teaching toaccommodate the needs that are required. The aim of this studywas to investigate the translanguaging pedagogy and how it canbe implemented in Swedish education. In addition, it alsoinvestigated the obstacles that can occur when implementingthe studied pedagogy. The study was carried out by systematicsearches that resulted in scientific articles focusing on thenewly established approach of translanguaging. In order for theaim to be attained the most relevant articles were later analyzedthrough a thematic analysis. The results of the study showedthat a translanguaging pedagogy positively affected thestudents in more ways than one. Besides the development inlanguage and literacy, the students also developed their identitywhile expanding their sphere of knowledge. Although theeffects of the pedagogy were positive, the results also showedthat the implementation of new teaching strategies faceobstacles and are therefore often lacking. In conclusion, atranslanguaging pedagogy is seen as a strategy that is profitablefor all students and contributes to developing an equaleducation for everyone.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.

Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om transspråkandets användning i svenskundervisningen i årskurs F-3. Med stor sannolikhet kommer vi i vår framtida yrkesutövning möta elever som talar olika språk. För att kunna bemöta alla elever utifrån deras behov och språkliga resurser behöver vi ha rätt kunskap om hur vi kan utforma en undervisning som tar detta i beaktning. Syftet med denna litteraturstudie är därför att bidra med kunskap om transspråkande praktiker i ämnet svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Hur påverkas undervisningen och elevernas språkutveckling av olika perspektiv på transspråkande? Vilka transspråkande metoder anses framgångsrika för att alla språk ska ses som en källa för utveckling och lärande? Materialet som undersöktes var tio vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att transspråkande arbetssätt får positiva effekter både vad gäller elevers identitet och kunskapsutveckling. Däremot visar resultatet att detta inte alltid tillämpas i praktiken på grund av exempelvis okunskap och rådande normer i såväl läroplan som i samhället.