Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i fritidshemmet genom ett fritidshemsråd där eleverna fick chansen att göra sina röster hörda på vilka aktiviteter som de önskade göra i fritidshemmet under eftermiddagarna. Under arbetets gång med utvecklingsarbetet fann vi hjälp och inspiration av McNiffs (2013) aktionsforskningsmodell och där vi även utgått från pragmatismen och demokrati. Arbetet utfördes på två olika fritidshem på två olika skolor med årskurs 2 och 3–4. Allt dokumenterades via loggbok, samtal, fotografier och en utvärderingsenkät för att kunna analysera och reflektera efteråt. I nulägesanalysen framgick bland annat brister i elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmen. Resultatet för de genomförda aktionerna blev att eleverna kände att de blev mer delaktiga och fick mer inflytande på vilka aktiviteter som fritidshemmet erbjuder samtidigt som deltagandet på de pedagogledda aktiviteterna ökade. Via samtal och enkät ansåg sig eleverna vara positiva till fritidshemsrådet och de tyckte även att de blev mer delaktiga i planeringen av aktiviteterna.

Sammanfattning/Abstract Åkesson, Anna Carin (2024). Elevernas röster i matematikens undervisningspraktik – i relation till barnkonventionen. Speciallärarprogrammet mot matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Elevernas varierande upplevelser av sitt deltagande i matematikundervisningen och behov av stöd, ska ses som värdefull information för pedagoger både vid undervisningsplanering och för att kunna ge adekvat stöd. Förväntat kunskapsbidrag är därmed att vidga kunskapen om hur och varför elevernas röster ska beaktas dels utifrån ett barnrättsperspektiv och dels utifrån möjligheten att precisera undervisningspraktiken. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att utifrån barnkonventionen som ny lag ses ett grundfundament för specialpedagogiken, låta elevernas röster få betydelse. Detta görs genom att utforska elevernas uppfattningar och erfarenheter om sitt deltagande och stöd i matematikundervisningen. Studiens empiriska underlag hämtas från två olika elevgrupper i årskurs 6, på två olika montessoriskolor. Vilka uppfattningar har de tillfrågade eleverna om sitt eget deltagande i matematik- undervisningen? Hur ser elever i behov av stöd, ur samma elevgrupp, på faktorer i undervisningen som stödjer eller hindrar deras eget lärande? Teori Den teoretiska förankringen grundar sig dels på barnrättsteorier baserat på barnkonventionen som ny lag och dels på variationsteorin. Utifrån ett barnrättsteoretiskt perspektiv ses eleven som rättighetsbärare, vilket innefattar att få göra sin röst hörd. Med variationsteorin konceptualiseras lärande utifrån urskiljning, men också utifrån likheter mellan elevernas uppfattningar. De båda teorierna förenas genom att elevernas röster rörande den praktik de erfar ses som betydelsefulla att beakta.Metod Empirin erhölls utifrån 13 semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6 på två olika montessoriskolor. Analysen gjordes kvalitativt utifrån olika tema och där studiens teoretiska ramverk utgjorde grunden. Resultat I resultatet framkommer fyra huvudsakliga områden: 1) Elevernas svårigheter att dels definiera matematik och dels förstå vad matematisk kunskap kan användas till i vardagen påverkar deras förståelse för ämnet samt motivationen till att lära. 2) En skillnad mellan könens inställning till ämnet framkommer, vilken kan sättas i relation till dels elevernas förebilder och dels vilken tidig stimulans de fått i ämnet. 3) Fördelarna med att pedagogen lyssnar till elevens uppfattningar ses främst utifrån att pedagogerna då kan få bättre förståelse för elevernas svårigheter. Relationskompetens och didaktisk kompetens framställs således av elevernas som av vikt för deras förståelse och lärande. Studien konkluderar att elevernas röster kan ses som värdefull information för pedagogerna för att både kunna ge adekvat stöd och relevanta utmaningar, vilket kan sammanfattas som att precisera undervisningspraktiken. Specialpedagogiska implikationer Utifrån studien framkommer särskilt speciallärarens roll för att möta elevernas upplevelser grundat i barnkonventionen som ny lag. Detta baseras på att barnkonventionen bör ses som ett grundfundament för specialpedagogiken, varför således nya perspektiv kan erhållas genom att lyssna till elevernas röster. Vikten av tidiga insatser framkommer och speciallärarens roll utifrån förebyggande insatser kan därför vara betydelsefull att utreda. I studien framkommer behovet av barnrättskompetens i dagens skola, varvid speciallärarens yrkesroll kan få ytterligare en dimension genom att barnrätt och didaktik naturligt möts i framtidens skolpraktik.