Thesis (M. Sc.)--Acadia University, 1998. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet via the World Wide Web.

Thesis (M. Sc.)--Acadia University, 1998. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet via the World Wide Web.

In this study, our aim is to problematize the curriculum's core values through practical examples drawn from observations in children’s recreation centers. We want to examine the premises and common assumptions that are written up in the elementary school, pre-school and recreation center curriculum (Lgr11), in relation to current values on the ideal pupil and how these can be problematized. We do this by focusing on how children's acting space is limited by normative processes in the recreation center from a power perspective. Our empirical work consists of three excerpts in the Lgr11 values that we argue contains utopian premises and common assumptions; transferring basic values, articulate and convey, and from one generation to the next. We also point out two examples from the observations in a recreation center we have done for our B-level, where we indicate what we believe exemplifies the discrepancy we see between the school's practical activities and curriculum formulations. Through our theoretical framework consisting of conceptions in relation to age, power and democratic intentions, we have analyzed our material and found that the premises and common assumptions that are projected promote and maintain an asymmetric power relation in the relationship between teachers and students. The analysis also shows the importance of students' participation in values-oriented work, and the importance of discussing the meaning of the values that are put forward. / I detta självständiga arbete är vårt syfte är att problematisera läroplanens värdegrund genom praktiska exempel hämtade från observationer i fritidshemmet. Vi vill undersöka vilka premisser och förgivettaganden som uttrycks i Lgr11 gällande värderingar kring den ideala eleven och hur dessa kan problematiseras. Detta gör vi med fokus på hur barns handlingsutrymme begränsas via normativa processer i fritidshemmet utifrån ett maktperspektiv. Vår empiri består av tre utdrag ur Lgr11s värdegrund som vi menar innehåller utopiska premisser och förgivettaganden; överföra grundläggande värden, gestalta och förmedla samt från en generation till nästa, vilket vi kommer pröva med en teoretisk begreppsanalys. Vi redogör även för två exempel ur de observationer i ett fritidshem vi tidigare gjort till vår B-uppsats, där vi lyfter den diskrepans vi uppfattar finns mellan skolans praktiska verksamhet och läroplanens formuleringar. Genom vår teoretiska ram bestående av begrepp i relation till ålder, makt och demokratiska intentioner har vi analyserat vårt material och funnit att de premisser och förgivettaganden som uttrycks främjar och upprätthåller en asymmetrisk maktbalans i relationen mellan pedagoger och elever. Analysen visar även på vikten av elevers delaktighet vid värdegrundsarbete samt vikten av att diskutera innebörden i de värden som anses ska gälla.

La tesi indaga, attraverso un percorso di ricerca qualitativa, la relazione tra appartenenza religiosa e scelte professionali dei membri e dei dirigenti di cinque associazioni d’ispirazione cattolica impegnate sul tema del lavoro e di un sindacato. Il percorso di ricerca teorico si è svolto su due filoni: uno che prendeva in esame i temi propri della Sociologia del lavoro, le tesi attorno alla fine dell’epoca del lavoro e il ruolo del lavoro nella costruzione dell’identità; il secondo di Sociologia della religione e dunque la persistenza della religione nella sfera pubblica tra paradigma della secolarizzazione e nuove teorie, ma anche alcuni approfondimenti storici sul movimento cattolico e dottrinari sul lavoro nella dottrina sociale. L’indagine empirica ha evidenziato la difficoltà di parlare del significato e del valore personalmente attribuito al lavoro, ma anche il ruolo di mediazione di significati svolto dall’associazione: dalle interviste infatti è emerso che proprio nella mediazione della mission associativa si trova la chiave del rapporto fede-lavoro. Alla luce di tali risultati è stata ipotizzata una classificazione delle associazioni in base alla visione del lavoro che propongono. / The thesis investigates, through a qualitative search, the relationship among religious affiliation and professional choices of the members and the executives of five associations of Catholic inspiration and a labor union. The theoretical research had been developed on two seams: one based on themes proper of the Sociology of the job, the theses around the end of the epoch of the job and the role of the job in the construction of the identity; the second of Sociology of the religion and therefore the persistence of the religion in the public sphere between paradigm of the secularization and new theories, but also some historical close examinations on the movement Catholic and on the theme of "work" in the catholic social doctrine. The empirical investigation underlined the difficulty of speaking about the meaning of the job and the value personally attributed to the job, but also the role of mediation of meanings developed by the association: interviews reveal that is in the mediation of the associative mission the key of the relationship faith-job.

Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.