Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever inkluderande organisationskulturer och sin roll i att skapa en. För att undersöka detta eftersöks svar på frågeställningar som handlar om vad en inkluderande kultur innebär för cheferna, hur de säger sig arbeta för att skapa en inkluderande kultur och hur cheferna upplever detta arbete. Genom en huvudsaklig induktiv ansats och kvalitativa intervjuer framträder nya fynd inom forskningsområdet. Fynden visar att chefer upplever att arbetet för en inkluderande kultur är något som alla behöver hjälpas åt med. Det ses som ett viktigt arbete och cheferna menar att deras roll i detta är att agera som förebilder och skapa förutsättningar för sina medarbetare så att de i sin tur kan skapa denna kultur. Däremot framkommer det att vissa faktorer påverkar hur detta arbete kan genomföras och det dyker upp funderingar kring för vem inkluderingen ska finnas och av vem den skapas. En individs vilja och även skyldighet till delaktighet visar sig vara en komplex men även avgörande fråga för inkluderingen och någonstans i detta hamnar chefens roll i obalans.

Bakgrund och problem: Konsumenter värderar individualism vilket leder till hög efterfrågan av unika produkter. Massproducerade produkter anses inte längre vara lika värdefulla vilket har utvecklat drop till en vanligt förekommande affärsstrategi. Modeföretag kan tillämpa drop i syfte att signalera unikhet genom att begränsa dess tillgänglighet. Marknadsföringen inom drop handlar om att framhäva produktens knapphet och på så sätt förstärka dess unika attribut. Modeföretag väljer att använda sig av sociala medier som marknadsföringsplattform för att stärka varumärkets community och skapa en hype kring lanseringen. I samband med att produkter behöver ha en förmåga att särskilja sig samtidigt som de kan tillfredsställa konsumenternas behov av att vara unika, behövs effektiva marknadsföringsstrategier som betonar produkternas knapphet, framkallar efterfrågan och skapar en känsla av gemenskap för konsumenten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och kartlägga vad affärsstrategin drop innebär och hur det utvalda modeföretaget anpassar strategin i sin verksamhet, samt undersöka i vilken utsträckning knapphet, sociala medier som marknadsföringsplattform och unikhet kan utnyttjas i samband med drop. Avsikten med studien är att öka förståelsen för drop som strategi samt bidra med att berika forskningsområdet genom nya effektiva analyser och slutsatser kring vilka effekter limiterade produkter inom drop har på efterfrågan. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där tre semistrukturerade intervjuer samt en observation har genomförts. Datainsamlingen har utgått ifrån fyra teman och frågeställningar som har förankring till studiens teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie indikerar på att drop generellt ökar produktens exklusivitet och efterfrågan genom att skapa en illusion av knapphet. Vidare visar resultatet på att företag med hjälp av knapphet kan upprätthålla konsumenters uppmärksamhet och därmed öka lönsamheten. Studien indikerar på att det är väsentligt att begränsa antalet drop samt att det är viktigt att ständigt uppdatera produkterna så de upprätthåller sina unika attribut. Marknadsföring via sociala medieplattformar har en förmåga att höja värdet av varumärket och skapa en hype bland konsumenterna innan ett drop. Sociala medier är dessutom lönsamt att tillämpa då det inte kräver stora investeringar samtidigt som det möjliggör att nå ut till en bredare räckvidd konsumenter. / Background: Consumer value individualism which leads to a higher demand for unique products. Mass produced products are no longer considered as valuable which has developed drop into a common occurring business strategy. Fashion companies can apply drop in order to indicate uniqueness by limiting it’s availability. Marketing within drop is about emphasising the products scarcity and thus enhancing its unique attribute. Fashion companies choose to use social media as a marketing platform in order to strengthen the brand community and create a hype around the launch. As well as products need to be able to differentiate and at the same time satisfy the consumers need for uniqueness, it requires effective marketing strategies that emphasizes the products scarcity, provokes demand and creates a feeling of a community for the consumer. Aim: The aim of this study is to examine and map what the business strategy drop means and how the chosen fashion company adopts the strategy into their business, also examine to what extent scarcity, social media as a marketing platform and uniqueness can be utilized within drop. The intention of this study is to increase the understanding about drop as a business strategy as well as contribute to the research area through new effective analyses and conclusions about the effects limited products within drop have on the demand. Methodology: This study is based on a qualitative research method where three semi-structured interviews and one observation have been done. The data collection derives from four themes and the questions which are anchored from the theoretical framework. Findings and conclusion: The result of this study indicated that drop generally enhances the products exclusivity and demand by creating an illusion of scarcity. Furthermore the results show that companies can by scarcity gain the ability to maintain consumers attention and thereby increase the profitability. The study indicates that it is significant to limit the amount of drops as well as it is important to constantly develop the products in order to maintain their unique attributes. Marketing through social media platforms have the ability to increase the value of the brand and create a hype among the consumers before a drop. Social media is also profitable to apply because it doesn't need large investments even though it is possible to reach a wider range of consumers.

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.