<p>Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.</p><p>I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta.</p><p>I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som</p><p>utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation. I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta. I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.

Studiens syfte var att undersöka om nudging kan påverka individers ekonomiska riskbenägenhet och om effekten av nudging som beteendeförändrings teknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och design. Metoden innehåller ett standardiserat frågeformulär med ett väl beprövat instrument som mäter ekonomisk knapphet och ett pre-experiment för att kunna mäta deltagarnas riskbenägenhet. Urvalet bestod av ett studenturval (N= 304) och studien utfördes på studenter vid Högskolan i Skövde. Nudging är ett verktyg som kan användas för att ge människor möjlighet att kunna fatta mer medvetna beslut och därmed undvika ett automatisk tänkande. Tidigare forskning visar att människor ofta har svårt att ta rationella beslut när de ställs inför komplexa val. I sådana situationer tenderar människor att använda sig av ett heuristiskt tänkande och därmed appliceras ett automatiskt tankesätt. Individer som upplever eller har upplevt ekonomisk knapphet har svårare att ta långsiktiga ekonomisk beslut. Forskningar har visat att en uppväxt under låga socioekonomiska förhållanden kan leda till systematiska skillnader i beslutfattande. Vilket kan resultera i att dessa individer gör mer riskbenägna och impulsiva val. Forskarna ville undersöka om effekten av nudging som beteendesförändringsteknik kan påverka riskbenägenhet. Studiens resultat visade att upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet inte hade någon större effekt på deltagarnas ekonomiska riskbenägenhet. Det fanns en tendens som visade att effekterna av nudging som beteendeförändringsteknik skiljer sig beroende på upplevd ekonomisk knapphet under livsloppet, dock var resultatet ej statistisk signifikant. / The purpose of this study was to investigate whether nudging can impact individuals'economic risk taking and whether the effect of nudging as a behaviour change technique differs dependingon perceived scarcity during the life cycle.The study has been based on a quantitative methodology and design. The method contains a standardized questionnaire with an established instrument that measures scarcity and a pre-experiment to be able to measure the participants' risk taking. The sample consisted of a student sample (N= 304) and the study was performed on students at the University of Skövde. Nudging is a tool that can be used to give people the opportunity to make more conscious decisions and thereby avoid automatic thinking. Previous research shows that people often find it difficult to make rational decisions when faced with complex choices. In such situations, people tend to use heuristic thinking and thereby an automatic way of thinking is applied. Individuals who experience or have experienced scarcity find it more difficult to make long-term economic decisions. Research has shown that growing up in low socio-economic conditions can lead to systematic differences in decision-making, which can result in these individuals making more risky or impulsive choices.The researchers wanted to investigate whether the effect of nudging as a behaviour change technique can affect risk taking. The results of the study showed that perceived scarcity during the life cycle had no major effecton the participants' economic risk taking. There was a tendency that showed that the effects of nudging as a behaviour change technique differs depending on perceived scarcity during the life cycle, however, the result was not statistically significant.

Bakgrund och problem: Konsumenter värderar individualism vilket leder till hög efterfrågan av unika produkter. Massproducerade produkter anses inte längre vara lika värdefulla vilket har utvecklat drop till en vanligt förekommande affärsstrategi. Modeföretag kan tillämpa drop i syfte att signalera unikhet genom att begränsa dess tillgänglighet. Marknadsföringen inom drop handlar om att framhäva produktens knapphet och på så sätt förstärka dess unika attribut. Modeföretag väljer att använda sig av sociala medier som marknadsföringsplattform för att stärka varumärkets community och skapa en hype kring lanseringen. I samband med att produkter behöver ha en förmåga att särskilja sig samtidigt som de kan tillfredsställa konsumenternas behov av att vara unika, behövs effektiva marknadsföringsstrategier som betonar produkternas knapphet, framkallar efterfrågan och skapar en känsla av gemenskap för konsumenten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och kartlägga vad affärsstrategin drop innebär och hur det utvalda modeföretaget anpassar strategin i sin verksamhet, samt undersöka i vilken utsträckning knapphet, sociala medier som marknadsföringsplattform och unikhet kan utnyttjas i samband med drop. Avsikten med studien är att öka förståelsen för drop som strategi samt bidra med att berika forskningsområdet genom nya effektiva analyser och slutsatser kring vilka effekter limiterade produkter inom drop har på efterfrågan. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där tre semistrukturerade intervjuer samt en observation har genomförts. Datainsamlingen har utgått ifrån fyra teman och frågeställningar som har förankring till studiens teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie indikerar på att drop generellt ökar produktens exklusivitet och efterfrågan genom att skapa en illusion av knapphet. Vidare visar resultatet på att företag med hjälp av knapphet kan upprätthålla konsumenters uppmärksamhet och därmed öka lönsamheten. Studien indikerar på att det är väsentligt att begränsa antalet drop samt att det är viktigt att ständigt uppdatera produkterna så de upprätthåller sina unika attribut. Marknadsföring via sociala medieplattformar har en förmåga att höja värdet av varumärket och skapa en hype bland konsumenterna innan ett drop. Sociala medier är dessutom lönsamt att tillämpa då det inte kräver stora investeringar samtidigt som det möjliggör att nå ut till en bredare räckvidd konsumenter. / Background: Consumer value individualism which leads to a higher demand for unique products. Mass produced products are no longer considered as valuable which has developed drop into a common occurring business strategy. Fashion companies can apply drop in order to indicate uniqueness by limiting it’s availability. Marketing within drop is about emphasising the products scarcity and thus enhancing its unique attribute. Fashion companies choose to use social media as a marketing platform in order to strengthen the brand community and create a hype around the launch. As well as products need to be able to differentiate and at the same time satisfy the consumers need for uniqueness, it requires effective marketing strategies that emphasizes the products scarcity, provokes demand and creates a feeling of a community for the consumer. Aim: The aim of this study is to examine and map what the business strategy drop means and how the chosen fashion company adopts the strategy into their business, also examine to what extent scarcity, social media as a marketing platform and uniqueness can be utilized within drop. The intention of this study is to increase the understanding about drop as a business strategy as well as contribute to the research area through new effective analyses and conclusions about the effects limited products within drop have on the demand. Methodology: This study is based on a qualitative research method where three semi-structured interviews and one observation have been done. The data collection derives from four themes and the questions which are anchored from the theoretical framework. Findings and conclusion: The result of this study indicated that drop generally enhances the products exclusivity and demand by creating an illusion of scarcity. Furthermore the results show that companies can by scarcity gain the ability to maintain consumers attention and thereby increase the profitability. The study indicates that it is significant to limit the amount of drops as well as it is important to constantly develop the products in order to maintain their unique attributes. Marketing through social media platforms have the ability to increase the value of the brand and create a hype among the consumers before a drop. Social media is also profitable to apply because it doesn't need large investments even though it is possible to reach a wider range of consumers.