<p>The starting point of this paper has to do with rapid changes within the information technology and the need for agile and fast systems. The primary goal is to investigate what happens with recordkeeping practices in agile environments like service oriented architecture (SOA). It is in the possible transfer between IT architecture and digital archive the area of this paper resides. The paper relates to the Records Continuum model by which records will be considered historical and active at the time of creation. In the Records Continuum model recordkeeping practices and archival requirements will have to be taken into account at the time of creation.</p><p>This paper concerns SOA from the perspective of Archival and Information science. It describes the different parts that make it possible to achieve a SOA with emphasis on those parts which have the most impact on the requirements of a digital archive. The main requirements discussed in this paper are the principle of provenance, the need to ensure that records remain authentic, reliable and keep their integrity and usability over time. The issue of keeping track of information and activities in a SOA is also discussed. It is established that records which need to fulfil the requirements mentioned above do exists in a SOA. The purpose of this paper is to investigate whether or not the principle of provenance and the archival requirements will be affected by SOA, and whether or not the requirements can be fulfilled over time.</p><p>Information collection for this paper is basically through studies of literature and information gathering on the Internet. The method is descriptive and comparison between the information gathered has been made. In addition one short interview has been undertaken with Skatteverket, a government that are in the process of implementing both SOA and a digital archive. The main purpose with the interview was to find out if there are any collaboration between SOA and the digital archive at Skatteverket.</p><p>The results indicate that a lot of the problem concerning preservation of digital records over time also applies for SOA, such as the lack of sustainable format and media and the potential loss of information. However some successful implementations of digital archives based on the OAIS-model with SOA as tool for realising the digital archive has been found. The archival requirements and the principle of provenance will be affected by SOA but it is only when there is a connection between SOA and a digital archive that it is possible to secure some of the archival requirements.</p>

<p>Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.</p><p>Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.</p><p>Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs.</p>

<p>Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. </p><p>Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.</p>

<p>Återanvändning av information utgår ifrån att bryta ner den informationen man planerar att återanvända i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan användas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation där avdelningarna arbetar nära varandra har man en möjlighet att förbättra återanvändningen och skapa ett system med både information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder.</p><p>Informationen skall vara välstrukturerad med en vald målgrupp för att lättare kunna återanvändas. Produkten har en betydande roll i återanvändning där enklare produkter är av mindre behov av strukturering än komplexa. Informationen är inte styrs av om produkten är en fysisk eller digital produkt utan de båda påverkas efter samma faktorer.</p><p>All återanvändning påverkas av företagets huvudmål för införandet och påverkas av marknaden samt företagets ekonomiska situation. Det finns ingen klar lösning för återanvändning utan det måste anpassas till de unika förhållandena i det aktuella fallet.</p>

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ”information overload”. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag. Ett delsyfte var att belysa om informationsmängden upplevs som stressande och om stressen påverkar informationshanteringen och arbetsprestationen för individerna. Som undersökningsmetod användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utfördes med fem medarbetare på en tidningsredaktion i Mellansverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att informationsmängden inte upplevdes som för stor. Respondenterna använde datorn samt vissa andra strategier för att hantera informationen. Man ansåg inte att arbetsprestationen påverkades av informationsmängden i någon större utsträckning. Stress ansågs inte uppstå på grund av informationsmängden utan snarare av störningar och avbrott i arbetet. Att arbetet kunde bli försenat pga. tidsbrist ansågs också stressande. Vid stress kunde vissa svårigheter med att t.ex. sortera informationen uppstå och enklare fel kunde göras. Trots att respondenterna uppgav att den externa informationen ökat de senaste tio åren upplevdes inte detta som ett problem. En slutsats som drogs är att det inte finns belägg för information overload bland respondenterna.

I Sverige påverkar industrin miljön och människor varje dag. I samhället idag finns det aktiviteter och händelser som påverkar varandra och alla människor. Kraven och förväntningar ökar på organisationer genom att de ska kunna bidra till ett hållbart samhälle med väl fungerande verksamheter och affärsmodeller. Kommunikation är en vital del av organisationen och den berör alla genom hela organisationen. Informationskvalitet och informationshantering ska uppfylla vissa krav då de ger förutsättningar till det bäst tänkbara beslutsfattande. Syftet med studien är att ta fram åtgärdsförslag om effektiv hantering av information kan leda till minskade störningar i materialflödet och minska nuvarande kostnader i form av omarbete.

Intranets can streamline workflow processes, improve communication and add value to the employees of an organization. Companies that don’t take advantage of the potential in their intranet is a common phenomenon. In connection with a migration project dealing with a switch of content management system it turned out that SAS Technical Services lacked clear objectives and strategies for the use of their intranet. Thereby they didn’t make the most of the possibilities an intranet brings. The work with this thesis began with collecting the experiences the company could take with them from the migration project. This was followed by a mapping over the use of the intranet and the employees’ attitudes towards it. Furthermore it was examined what benefit the intranet generated and how it could be increased. Tools used for this work were interviews and surveys among others. The results show that there are several areas where there is room for improvement. Areas that are primarily covered are organizational change, information management, usability, competition and knowledge management. The results are made concrete in objectives with strategies how to reach these. / Intranät kan effektivisera arbetsprocesser, förbättra kommunikation och ge mervärde till medarbetarna i en organisation. Att företag inte utnyttjar potentialen i sitt intranät är ett vanligt förekommande fenomen. I samband med ett migreringsprojekt med byte av publiceringssystem för intranätet upptäcktes det att SAS Technical Services saknade tydliga målsättningar och strategier för bruket av sitt intranät. Därmed tog de inte vara på de möjligheter som ett intranät medför. Arbetet med denna uppsats inleddes med att sammanställa de erfarenheter företaget kunde tillgodoräkna sig från genomförandet av migreringsprojektet. Därefter inleddes en kartläggning över användandet av intranätet och medarbetarnas attityder till det. Vidare undersöktes nyttan som intranätet genererade och hur denna kunde ökas. Som verktyg i undersökningen användes bland annat intervju och enkät. Resultaten visar att det finns utrymme för förbättring inom flera områden. Främst är det ämnen som organisationsförändring, informationshantering, användbarhet, konkurrens och knowledge management som berörs. Resultaten konkretiseras i målsättningar och strategier för att nå dessa.

Begreppet den digitala arbetsplatsen kan ses som ett samlingsnamn för alla de verktyg och IT-system som används i det digitala arbetet. På den digitala arbetsplatsen behövs en intern kommunikationsstrategi för hur information ska hanteras för att effektivisera arbetet samt för att få en struktur i de digitala verktygen. Fabriken anser att intranätet är det verktyg som kopplar samman alla verktyg i den digitala arbetsplatsen. Kommunikationsstrategierna beskriver var anställda kan hitta eller dela information inom verksamheten. Saknas en kommunikationsstrategi kan nackdelar som redundans, duplicerad information och svårigheter att hitta rätt information förekomma. Målet med studien är att ta fram en intern kommunikationsstrategi samt se om intranätet kan bli navet i Fabrikens digitala arbetsplats. Kommunikationsstrategin har tagits fram genom informationsinsamling med hjälp av intervjuer och workshop. För att realisera kommunikationsstrategin var tanken att utveckla en Proof of Concept (PoC) för att visa Fabriken vilka möjligheter strategin innebär om intresse för vidareutveckling finns. Denna PoC utvecklades dock aldrig på grund av tidsbrist. Studien resulterade i en kommunikationsstrategi samt förslag på förändringar på intranätet. Förändringarna omfattar bland annat intranätets tillgänglighet samt en lösning i form av en kunskapsbank. / The concept the digital workplace can be viewed as a collection of all tools and IT systems that are used while working digitally. The digital workplace needs an internal communication strategy that describes how information is being managed in order to get a better information structure in the digital tools. This structure is needed to make more efficient use of the tools. Fabriken believes the intranet is the tool that can connect all tools in the digital workplace. The strategies describe where employees can either find or share information within the organization. If a communication strategy has not been developed, disadvantages such as redundancy, duplicated information and difficulties in finding the correct information may occur. The goal of this study is to develop an internal communication strategy and explore whether the intranet could become a central part in Fabriken's digital workplace. The communication strategy has been developed by collecting data from interviews and workshops. To make the communication strategy a reality, a Proof of Concept (PoC) was planned to be developed. The objective of this PoC is to show possibilities of the strategy where Fabriken can decide if they want to further develop it. Due to lack of time a PoC was never developed. This study has resulted in a communication strategy and suggested changes to the intranet. These changes involve intranets availability and a solution consisting of a knowledge bank.

Denna studie har undersökt hur informationsflödet ska organiseras vid en samverkan mellan kommunsamordningscentralen (KSC) samt de tekniska förvaltningarna i fyra kommuner i Skaraborg.Undersökningen har tillämpat en kvalitativ metodansats för att kunna besvara frågeställningen. Datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer, en litteratursökning efter relevanta artiklar och böcker, samt en djupgående fallstudie.För att skildra teoretiska perspektiv i studien tillämpas även front-office back-office modellen, som indikerar på hur verksamhetens enheter är organiserade. Detta har varit relevant och återkommande i flera faser under arbetets gång. Vidare har även framgångsfaktorer inom business intelligence (BI) behandlats, för att kunna förtydliga hur organisationer ska ha möjlighet att anpassa sig till omvärldens ständiga krav.Uppsatsen har redogjort för vilka aspekter som bör beaktas i samband med en integrering av olika aktörer. Forskning har visat att informationsflödet i de berörda verksamheterna är ineffektivt i dagsläget. Relevansen av detta baseras på att personalen vill tillämpa tydligare tillvägagångssätt för informationshanteringen i kris samt vardagliga situationer. De prioriterar en hög integrering som syftar i att ha ständig kontakt mellan kommunerna och KSC. Däremot är de negativt inställda till en standardisering i informationsflödet vid de vardagliga situationerna, då deras arbetsuppgifter är varierande. Inom krissituationer krävs däremot standarder att följa för tillämpning av interaktionen.Upplägget för denna studie var att, i samband med business intelligence (BI), belysa behov av informationshantering för verksamheter som har en vision för en samverkan.

Det har i media riktats kritik mot journalsystemet Profdocs utformning och hantering av patientinformation. Exempelvis menar vissa slutanvändare av systemet att det inte är lika användarvänligt och överskådligt vilket kan medföra ökade risker vid hanteringen av patientdata. Därför är det intressant att på ett objektivt sätt inom ett avgränsat område undersöka vad detta kan bero på. De säkerhetsmekanismer som undersökts i denna studie är kontohantering, informationssäkerhet och gränssnitt. Syftet med undersökningen är att kartlägga utvalda existerande säkerhetsmekanismer som tillämpas för att hantera patientintegriteten i Capios Journalsystem Profdoc Journal 3. Målet är att kunna redovisa, analysera och ge förbättringsförslag på de undersökta säkerhetsmekanismerna. Metoderna som använts för att samla in data till studien är e-postintervjuer och en deltagande observation som genomfördes på Capios vårdcentral i Hovås/Billdal. Resultatet av studien är att bland annat behörighetshantering och utbildning har förbättringspotentialer. Flera av dem har en koppling till att utbildningen inför användandet av systemet inte är tillräcklig. En bättre utformad utbildning skulle leda till att personalen känner sig bekvämare i systemet och dess utformning som i sin tur skulle minska risken att patienters integritet kränks.