Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress? Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler. För att analysera spelarbetygen har vi utgått från teorier om sensationalism inom medier av forskaren Marina Ghersetti och medieforskaren Knut Hellands teorier om symbiosen mellan idrott och medier. För att förstå sportjournalistens roll har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Våra resultat visar att spelarbetygen är ett sätt att förstärka intrycken från en match. En dålig match av landslaget förstärks av dåliga betyg och vice versa. Undersökningen visar att kvällstidningarna är mer benägna att sätta de allra lägsta och högsta betygen. Dessa betyg kan ses som sensationella. Spelarbetygen är en indikator på om det går bra för landslaget eller inte och även en indikator på pressens förväntningar på landslaget. Undersökningen visar också att förväntningarna från pressen är höga på det svenska landslaget.