<p>Titel: Personliga varumärken i bloggar</p><p>Författare: Tina Dolk</p><p>Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle</p><p>Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle</p><p>Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken</p><p>Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?</p><p> </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar?</p><p>Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut.</p><p>Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.</p>

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today’s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers’ attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company’s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons I have interviewed are selected after their knowledge of people as carriers of brands and personal brands of different kinds, both regarding celebrities and individuals in the frontline. The material generated from these interviews has made out the basis of my analysis and is presented in the fourth chapter of this essay. Since I am using a qualitative method it is hard to make any generalisations regarding personal brands, even though certain patterns can be seen. For further reading I would therefore like to direct you to the fourth and fifth chapter.</p>

Titel: Personliga varumärken i bloggar Författare: Tina Dolk Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?   Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar? Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut. Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.

With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand. / With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se. Det som utgör analysramen är David Aakers fyra perspektiv av varumärkesidentitet. Genom detta konstateras vilken del av identiteten som är den mest dominerande för varumärket byPM och detta jämförs sedan med intervju-underlaget. Resultatet visar att den illustration som framtagits utifrån teorin för att se hur företagsvarumärken, personliga varumärken och social media hänger ihop tar andra vändningar i verkligheten än förväntat. Kopplingen mellan de tre visar sig vara mer invecklad då företagsvarumärken och personliga varumärken har inflytande på varandra samtidigt som social media som kanal både kan hjälpa och stjälpa ett företag i dess varumärkesbyggande process.

The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today’s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers’ attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company’s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons I have interviewed are selected after their knowledge of people as carriers of brands and personal brands of different kinds, both regarding celebrities and individuals in the frontline. The material generated from these interviews has made out the basis of my analysis and is presented in the fourth chapter of this essay. Since I am using a qualitative method it is hard to make any generalisations regarding personal brands, even though certain patterns can be seen. For further reading I would therefore like to direct you to the fourth and fifth chapter.

<p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p> / <p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p>

Varumärken är idag viktiga för att sticka ut på marknader som kännetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumärken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumärke för att differentiera sig från andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin används personliga varumärken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvända sociala nätverk kan artister kommunicera sina personliga varumärken i en ny kanal.Med sociala nätverk kan man ta del av kända artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nätverk, är idagbristfällig. Bristen på tidigare forskning är en av anledningarna till att vi valde att granskaRihannas, Taylor Swifts och Lady Gagas kommunikation genom det sociala microbloggnätverket,Twitter. Genom att granska deras inlägg på Twitter ville vi finna mönster i deraskommunikation samt avgöra hur kommunikationen skiljer sig beroende av artist.För att granska de tre artisternas inlägg på Twitter genomförde vi en etnografiskinnehållsanalys. Genom att utgå från tidigare litteratur har vi utformat två överkategorier attdela in inläggen i: personlig och karriärsrelaterad kommunikation. Därefter tog vi fram fleraunderkategorier under genomgången av analysmaterialet. Arbetet med att skapa kategorieroch dela upp inlägg gjordes till dess att teoretisk mättnad var uppnådd. Resultatet redovisassedan i form av diagram över kategorierna och uppdelningen, samt i form av en deskriptiv delför varje kategori. I den deskriptiva delen ges exempel på kommunikation som är typisk förkategorin. Resultatet av undersökningen analyserades sedan med hänsyn till tidigare litteraturom varumärken, personal branding och sociala nätverk. Arbetet resulterade i slutsatserrörande hur artisterna kommunicerar sina varumärken på Twitter och hur deraskommunikation skiljer sig. Arbetet ska väcka ett ökat intresse för ämnesområdet personalbranding i sociala nätverk. / Program: Civilekonomprogrammet

Huri Eunice Aguilar Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke. Antal sidor: 38 Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken? Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken. Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen. Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet. De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.

<p>Huri Eunice Aguilar</p><p>Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke.</p><p>Antal sidor: 38<strong></strong></p><p>Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken?</p><p>Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken.</p><p>Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen.</p><p>Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet.</p><p>De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.</p>